Tillsynsrapport - De viktigaste iakttagelserna inom tillsyn och tillståndsprövning verksamhetsåret 2015

Rapporten bygger på den information som kommer fram i IVO:s samlade tillsynsarbete. Detta innebär information i anmälningar, klagomål, tillståndsprövning, egeninitierad tillsyn och särskilda tillsynsinsatser inom ramen för ex regeringsuppdrag.

Sammanfattning

Tillsynsrapporten innehåller de viktigaste iakttagelserna och en sammanfattande analys av IVO:s arbete med tillsyn och tillståndsprövning från året som har gått. Ambitionen är att utifrån den tillsyn som IVO genomfört under 2015 identifiera sådant som är angeläget att belysa för att landets vård- och omsorgstagare ska få tillgång till en god vård och omsorg. De iakttagelser som presenteras i rapporten ska däremot inte läsas som ett försök att beskriva det övergripande tillståndet i Sveriges vård och omsorg. 

 

I denna sammanfattning presenteras IVO:s iakttagelser utifrån vilken typ av iakttagelse, brist eller problematik som framkommer i rapporten. I själva rapporten presenteras de däremot utifrån verksamhetsområde, där varje område utgör ett eget kapitel. Först presenteras de iakttagelser IVO gjort genom sin tillsyn av socialtjänsten och sedan de som gjorts av hälso- och sjukvården. Därefter följer två mer resonerande slutsatser från erfarenheterna av tillsynen som IVO genomfört 2015.

 

Iakttagelser inom socialtjänsten
De iakttagelser IVO väljer att lyfta fram från 2015 års tillsyn av socialtjänsten kan till stor del kategoriseras in i tre övergripande områden: den myndighetsutövning kommunerna genomför vid bedömning av den enskildas behov och placering i verksamhet, brister i samband med genomförandet av beslutade insatser och brister i samverkan mellan de aktörer som gemensamt ska tillgodose att den enskilda får en vård och omsorg av god kvalitet.

 

Iakttagelser inom hälso- och sjukvården
En stor del av de iakttagelser som presenteras i rapporten gällande IVO:s tillsyn av hälso- och sjukvård faller inom två kategorier. Det handlar dels om personalrelaterade problem, dels om brister i samverkan mellan olika aktörer. I rapporten lyfter IVO också fram att svårigheter att placera patienter på den för sjukdomstillståndet mest optimala vårdnivån eller avdelningen leder till patientsäkerhetsrisker.

 

IVO:s slutsatser av tillsynen
IVO vill lyfta fram två stycken mer resonerande slutsatser från erfarenheterna av tillsynen som genomförts 2015. Den första slutsatsen är en reflektion över att många av de brister IVO ser i vården och omsorgen känns igen från tidigare år, något som väcker frågor kring hur tillsynen som verktyg används på bästa sätt. Den andra slutsatsen är mer specifik för 2015 och berör det relativt höga antal ensamkommande barn som under året ansökte om asyl i Sverige. 

 

Samma problematik som tidigare år – tillsynens möjligheter och begränsningar
Eftersom tillsynens resurser är ändliga är det viktigt att prioritera det arbete där tillsynen kan göra som störst nytta. Flera av de iakttagelser som IVO lyfter fram från årets tillsyn känns igen från tidigare år. I tillsynsrapporten 2014 lyfte IVO exempelvis fram personalkontinuitet och kompetensförsörjning och samverkan i vård- och omsorgskedjan som utvecklingsområden. Problematiken i dessa områden återfinns även i de iakttagelser som IVO presenterar i årets tillsynsrapport. 

 

Tillsynen som verktyg är begränsad när det kommer till att åtgärda en del av de problem som IVO kan se i vården och omsorgen. Detta gäller inte minst de svårigheter som delar av både hälso- och sjukvården och socialtjänsten har när det kommer till att rekrytera personal med rätt kompetens. IVO kan sätta ljuset på brister som uppstår på exempelvis akutmottagningarna när verksamheterna inte har personal med rätt kompetens. Men om problematiken beror på att det saknas erfarna sjuksköterskor och specialistläkare att rekrytera blir IVO:s krav på åtgärd eller kritik inte särskilt verkningsfull när det kommer till att lösa problematiken. 

 

Inom andra områden kan IVO se att tillsynen gjort skillnad i vården och omsorgen, till exempel genom att skapa en förändring hos aktörer som uppvisar stora brister i sitt arbete. Med hårda verktyg som krav på åtgärder och föreläggande har IVO tvingat fram förändring i ett stort antal verksamheter som inte erbjudit vård eller omsorg med en acceptabel kvalitet. IVO har också återkallat tillståndet eller förbjudit fortsatt verksamhet på tio verksamheter som utgjorde en fara för de enskildas trygghet och säkerhet eller som misskött sina ekonomiska skyldigheter mot det allmänna. 

 

Under året har IVO exempelvis arbetat med frågan om nattbemanning på boenden för personer med demenssjukdom. Genom att tidigt 2015 fatta ett principbeslut som säger att personal under hela dygnet ska ha uppsikt över och utan dröjsmål kunna hjälpa och stödja de boende skapade IVO möjligheten att under året driva igenom en förbättring av bemanningen på landets boenden för personer med demenssjukdom. 

 

IVO vill också lyfta fram den förändring som myndigheten åstadkommer med mjukare tillsynsverktyg. Med dialog och tillsynsåterföring når IVO en bredare grupp vård- och omsorgsgivare än de som uppvisar brister i sitt arbete. Detta har under året bidragit till att skapa lärande i ett stort antal verksamheter. IVO bedömer att tillsyn med mjukare verktyg på en bredare front ökar den övergripande kvaliteten i vården och omsorgen. Exempelvis har IVO i samband med egeninitierad tillsyn bjudit in berörda vård- och omsorgsgivare till en återföringsdialog. Under dialogen har tillsynens resultat fungerat som en plattform utifrån vilken deltagarna och IVO kunnat diskutera och lyfta viktiga frågor kring verksamheternas gemensamma utmaningar. 

 

För att på bästa sätt utnyttja myndighetens resurser har IVO under året fortsatt ett sedan tidigare påbörjat utvecklingsarbete med riskbaserad tillsyn. Den riskbaserade tillsynen ökar möjligheterna att rikta resurserna mot de områden och mot de tillsynsobjekt där IVO kan göra störst nytta. Till det ger den riskbaserade tillsynen också en bra möjlighet att skapa lärande genom dialog och tillsynsåterföring. Sammantaget kan den riskbaserade tillsynen både öka IVO:s möjlighet att identifiera de vård- och omsorgsgivare som uppvisar tydliga brister i sitt arbete, och på ett mer övergripande sätt höja kvaliteten i vården och omsorgen genom att skapa en arena för lärande.

 

IVO ser också en möjlighet att framöver skapa förändring genom att sprida den riskanalys myndigheten tar fram via Rådet för kunskapsstyrning [1]. Genom att utbyta erfarenheter kan de myndigheter som ingår i rådet också skapa en gemensam syn kring de risker som finns inom vård och omsorg. 

 

För att ensamkommande barn ska kunna vistas i en trygg och säker miljö krävs ett fortsatt stort arbete från socialtjänsten
En omständighet som gör 2015 exceptionellt är det i jämförelse med tidigare år höga antalet asylsökande som kom till Sverige. Från IVO:s perspektiv märktes detta främst i tillsynen av kommunernas utredningar gällande barn och unga. Att kommunerna inte klarar av att tillräckligt snabbt eller bra utreda barn och unga i behov av samhällets stöd har IVO visserligen lyft fram även tidigare år. Men utvecklingen av antalet ensamkommande barn resulterade i att många kommuner i en betydligt större skala än tidigare inte kunde upprätthålla detta uppdrag.
IVO vill lyfta fram att dessa brister riskerar att föra med sig en problematik åren som kommer. När de ungas behov inte tillräckligt väl utreds av socialtjänsten ökar risken för att de hamnar i en miljö som inte är bra för dem själva och i vissa fall heller inte bra för deras omgivning. Det finns därför anledning att tro att delar av denna grupp även framöver kommer vara i stort behov av stöd och uppföljning från socialtjänsten. 

 

[1] Rådet för kunskapsstyrning består av nio myndigheter som ska samverka för att skapa en förbättrad statlig kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Arbetet regleras av förordning (2015:155) om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Artikelnr

IVO 2016-20

Omslag 

Svensk Information

Foto

Mostphotos

Utgiven

www.ivo.se, mars 2016

Språk

Svenska