IVO gör i allt större utsträckning barn delaktiga när vi planerar och genomför tillsyn, bland annat i landets drygt 1000 hem för vård eller boende, HVB. Utvecklingsarbetet inom HVB-tillsynen presenteras denna vecka på Barnrättsdagarna i Örebro.
Utvecklad metod för att fånga barnens perspektiv
För att stärka barnrättsperspektivet i tillsynen arbetar IVO sedan ett år med att vidareutveckla metod för att bättre fånga barns och ungas perspektiv när vi granskar boenden. Den utvecklade tillsynsmodellen prövas nu i delar av HVB-tillsynen.
- IVO har inte alltid lycktas fånga vad som är bra kvalitet för barnen, förklarar inspektör Jenny Lindvall som är processutvecklare. Genom att bland annat intervjua ungdomarna har våra perspektiv närmat sig varann. I vår tillsyn av HVB börjar vi numera med att prata med barnen och vi anpassar tillsynen mer till vår förkunskap om det enskilda boendet, berättar hon. Det gör att barnperspektivet stärkts.
IVO har tidigare konstaterat att barns åsikter, eller hur de beaktats, inte alltid synliggörs i myndighetens beslut.
- Detta har vi också tagit fasta på i det här utvecklingsarbetet, fortsätter Jenny Lindvall. Barnen görs delaktiga i planering inför och vid inspektionerna eftersom deras kunskaper och erfarenheter ofta är nödvändiga för våra bedömningar.
Fokus på barns och ungas delaktighet
IVO:s medverkan under Barnrättsdagarna fokuserar på placerade barns och ungas delaktighet. Förutom utvecklingen inom HVB-tillsynen lyfter IVO iakttagelser från rapporten ”Vad har IVO sett 2018”. Av den framgår bland annat att det finns brister i kommunernas myndighetsutövning. Exempelvis framgår det inte alltid i skydds- och förhandsbedömningar om man pratat med barnen som berörs.
IVO:s barn- och ungdomslinje är en direktkanal till IVO för barn och unga, och en viktig informationskälla om för myndigheten.
- Vi får drygt 1000 samtal till barn- och ungdomslinjen varje år, berättar samordnare Carina Vesterlind. Brister i delaktighet och kommunikation är något som återkommer i samtalen. Många vet inte varför de är placerade och de vanligaste samtalen handlar om hur svårt det är att få kontakt med sin socialsekreterare samt om hur barnen bemöts av personal i boendet.