IVO har sammanställt patientnämndernas redogörelser för 2018. Klagomål från patienter, närstående och anhöriga har minskat något i förhållande till tidigare år. Många återkommande synpunkter rör dokumentation och kommunikation.
IVO och patientnämnderna i Sveriges regioner samverkar för att systematiskt tillvarata information från patienter och närstående om hur vården fungerar. Det är bland annat ett viktigt underlag för IVO:s tillsyn.
Under 2018 tog patientnämnderna emot 35 482 klagomål, vilket är en minskning med 1 232 ärenden (ca 3 procent) från 2017. Minskningen rör framförallt personer över 40 år. Inom gruppen pojkar i åldern 10-18 år har antalet klagomål istället ökat med 12 procent. Ett av tio inkomna ärenden 2018 rör barn.Se statistik från PaN i pdf.
Delaktighet och information
För året 2018 har IVO och Patientnämnderna valt att titta närmre på de klagomål som rör ärenden som handlar om delaktighet och information. Sammanställningen av analyserna visar på vissa återkommande områden.
Bland annat rapporterar föräldrar att det brister i delaktighet när endast den ena föräldern får information om ett barns tillstånd. Klagomål handlar också om att patienter upplever att de vid bedömning hänvisas till psykiatrin då de söker vård för somatiska besvär i primärvården.
Vad som skrivs i journalen får konsekvenser för personen
Många upplever det som svårt att veta vart man ska vända sig för att få kontakt eller information inom vården. Patienter vill också i högre grad påverka vad som skrivs i deras journal större utsträckning.
- Patienterna vill påverka vad som skrivs i deras journal. Innehållet och hur det formuleras kan få stor påverkan på patientens fortsatta vård, behandling och ekonomi, säger Marie-Charlotte Stenborn, förvaltningschef för Patientnämnden i Uppsala.
Otydlig kommunikation
Många klagomål handlar också om kommunikation kring kallelser, provsvar och remittering. Och ibland har personalen inte tagit sig tid att försäkra sig om att informationen som lämnats verkligen förståtts av patienten.
- Patienter och närstående upplever kommunikationen som otydlig. Det är viktigt att vårdpersonalen försäkrar sig om att all information som ges förstås av patienten eller dess närstående. Det gäller både under själva vårdmötet och i kommunikationen kring kallelser, provsvar och remittering, säger Carl Hogstedt, utredare på IVO.
Utvecklat samarbete mellan IVO och patientnämnderna
Under 2020 vidareutvecklar IVO och patientnämnderna sitt samarbete för att samla, analysera och återföra patienters och närståendes synpunkter på ett mer systematiskt sätt till hälso- och sjukvården. Gemensamt fokusområde under 2020 är klagomål som rör vård av barn och unga.
- Med ett gemensamt fokusområde kan vi tillsammans utveckla våra metoder för att patienters och närståendes klagomål och synpunkter bättre tas om hand. Eftersom Barnkonventionen blir lag nu i januari, är fokus på vården av barn och unga ett självklart val, säger Marie-Charlotte Stenborn, förvaltningschef för Patientnämnden i Uppsala.