Akutmottagningar och prehospital vård

Tillsynens viktigaste iakttagelser 2016

 

  • Tillgängligheten till akutsjukvård behöver öka
  • Bristfällig kompetens leder till utebliven eller fördröjd diagnos
  • Läkare som inte är legitimerade arbetar utan tillräckligt stöd


IVO ser att begränsad tillgänglighet på akutmottagningar kan leda till allvarliga patientsäkerhetsrisker. Patienter med varierande sjukdomstillstånd får exempelvis ofta vänta alldeles för länge på vård. Många av dessa patienter behöver läggas in på en vårdavdelning, men på grund av brist på vårdplatser på slutenvårdskliniker får de i stället vårdas på akutmottagningen.

Andra faktorer som starkt begränsar tillgängligheten är kompetensbrister och svårigheter att rekrytera läkare och sjuksköterskor med tillräcklig kompetens. Detta kan också medföra brister i undersökningar och bedömningar, vilket i sin tur kan leda till utebliven eller fördröjd diagnos. I slutbetänkandet Effektiv vård beskrivs att primärvården har svårt att klara uppdraget som ”första linjens vård” och att många patienter söker sig till akutmottagningar vid sjukhusen i stället för primärvården.

Det innebär att akutmottagningar måste ta hand om ett stort inflöde av patienter som kanske befinner sig på fel vårdnivå. I kombination med kompetensbrister och hög personalomsättning på sjukhusen kan det innebära både patientsäkerhetsrisker och att patienter inte får tillgång till den vård de har behov av.

 

2016 års Tillsynsrapport

IVO ska varje år lämna in en rapport till regeringen som innehåller en sammanfattande analys av det gångna verksamhetsårets arbete med tillsyn, tillståndsprövning och klagomål enligt PSL. Rapporten ska innehålla IVO:s viktigaste iakttagelser, de åtgärder som IVO har vidtagit med anledning av uppmärksammade brister och myndighetens slutsatser av tillsynen.

Rapporten är uppdelad efter ett antal verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Varje kapitel inleds med en kort beskrivning av verksamhetsområdet i syfte att sätta in tillsynsresultaten i ett sammanhang. Därefter redovisas årets viktigaste iakttagelser.

De iakttagelser som redovisas i rapporten ska inte läsas som ett försök att beskriva det övergripande tillståndet i vården och omsorgen utan ska snarare ses som ett bidrag till den totala lägesbilden.