Frågor och svar för yrkesverksamma

Om du vill starta en verksamhet som ska bedriva hälso- och sjukvård i Sverige måste du anmäla den till IVO:s vårdgivarregister. Anmälan ska göras senast en månad innan verksamheten startar. Även verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården ska anmäla dessa till vårdgivarregistret. Det kan till exempel vara provtagning, analys eller annan utredning som utgör ett led i att kartlägga en patients hälsotillstånd eller i behandling. 

Enligt 1 kap. 2 § i ”Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälan av verksamheter på hälso- och sjukvårdens område” är det den verksamhet som enligt uppdrag/avtal ska tillhandahålla hälso- och sjukvårdsinsatser som ska anmäla sig till vårdgivarregistret. Vad som gäller vid ett uppdrag bör framgå av det avtal parterna upprättat. 

Mer information och anmälningsblankett till vårdgivarregistret hittar du här. 

Vårdgivaren ansvarar själv för att bedöma om den tänkta verksamheten kommer att bedriva hälso- och sjukvård. Bedömningen ska utgå från den definitionen av hälso- och sjukvård som finns i 2 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen är hälso- och sjukvård åtgärder för att medicinsk förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.

Till medicinskt förebyggande åtgärder räknas bland annat allmänna och riktade hälsokontroller, vaccinationer, hälsoupplysning samt mödra- och barnhälsovård.

Till hälso- och sjukvård hör även tandvård, apoteksverksamhet, omskärelse av pojkar, försäkringsmedicinska utredningar, sjuktransporter och att ta hand om avlidna. 

Även verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården ska anmäla dessa till IVO:s vårdgivarregister. Det kan till exempel vara provtagning, analys eller annan utredning som utgör ett led i att kartlägga en patients hälsotillstånd eller behandling.

Du som ska starta en verksamhet som står under IVO:s tillsyn ska anmäla denna till IVO:s vårdgivarregister senast en månad innan verksamheten startar. Innan du gör en anmälan ska du ha tecknat en patientförsäkring. 

I verksamheten ska det finnas en verksamhetschef och eventuellt en medicinskt ansvarig person i händelse av att verksamhetschefen inte har det medicinska kunnandet enligt hälso- och sjukvårdslagen. Inom tandvårdsområdet gäller motsvarande odontologiskt ansvarig och tandvårdslagen.

Verksamheten ska uppfylla kraven i gällande lagstiftning som till exempel patientsäkerhetslagen, patientlagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, patientdatalagen, smittskyddslagen och dataskyddsförordningen. 

Även Socialstyrelsens föreskrifter ska följas. Se särskilt SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt HSLF-FS 2017:40 om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete.

Du som startar en hälso- och sjukvårdsverksamhet ska själv hålla dig informerad om regelverket och följa det.

Det är fem typer av hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver tillstånd från IVO. Dessa är:

• Blodverksamhet
• Abortverksamhet
• Vävnadsinrättningar
• Verksamhet för sprututbyte
• Verksamhet för omskärelse (om personen som utför ingreppet inte är legitimerad läkare).

Du kan läsa mer om de olika tillstånden här. 

För övriga hälso- och sjukvårdsverksamheter krävs inget tillstånd från IVO. 

En anmälan till vårdgivarregistret gör du genom att fylla i blanketten ”Anmälan av verksamhet enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL”. 

Den ifyllda blanketten skickas till: registerfragor@ivo.se

När din anmälan registrerats hos IVO skickas ett registerkort till den mejladress som du har angett i anmälan.

Om en verksamhet helt eller till väsentlig del förändras eller flyttas, alternativt läggs ned eller stängs, ska du anmäla det till IVO inom en månad efter genomförandet. Vid anmälningar om förändring i verksamheten ska du använda samma blankett som vid nyanmälan till vårdgivarregistret. Du behöver inte först begära ut ett registerkort. Tänk på att förutom de ändringar du vill göra också ange verksamhetens namn och organisationsnummer.

Du finner blanketten för anmälan av förändring här.


Den ifyllda blanketten skickas till: registerfragor@ivo.se

När din anmälan registrerats hos IVO skickas ett registerkort till din mejladress.

Om vårdgivaren har fört in uppgifter om en patient i en annan patients journal ska detta tas omhand och åtgärdas inom ramen för respektive vårdgivares systematiska kvalitetsarbete, enligt SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 

De felaktigt införda uppgifterna ska flyttas till den patientjournal där de rätteligen hör hemma. De ska alltså inte raderas. 

Det är endast patienten eller någon som omnämns i en patientjournal som kan ansöka om att hela eller delar av den ska förstöras. 

Blankett för ansökan om journalförstöring finner du här. 

När en vårdenhet drivs av region eller kommun är den generella regeln att patientjournalen sparas för alltid. Om vårdenheten helt upphör och inte överförs till annan vårdgivare så ska journalerna sparas i regionens arkiv. 

En privat vårdgivare har enligt patientdatalagen en skyldighet att spara en journalhandling i minst tio år från det att den sista uppgiften fördes in i handlingen. När en privat vårdenhet upphör så ska vårdgivaren, om denne inte själv kan förvara patientjournalerna, ansöka hos IVO om omhändertagande av journalerna. IVO bedömer vårdgivarens möjlighet att själv ansvara för patientjournalerna. Om ansökan beviljas skickar vårdgivaren patientjournalerna till regionens journalarkiv. Om ansökan får avslag är det vårdgivarens skyldighet att fortsätta att förvara journalen även efter det att verksamheten upphört. Vårdgivaren ansvarar för att det finns möjlighet för patienter att få ta del av sina journalhandlingar. Det finns ingen specifik blankett för ansökan om journalförvaring.

Du kan läsa mer om vad ansökan ska innehålla och var den ska skickas här.

IVO:s upplysningstjänst för tillsynsfrågor kan samråda i ärendet, och ge vägledning om gällande lagstiftning och andra bestämmelser. Upplysningstjänsten kan dock aldrig bedöma frågan åt er. Kommunerna är skyldiga att försöka komma överens om ansvarsfördelningen i ärenden. Här kan du läsa mer IVO:s roll i avgöranden om ansvarsfördelning mellan kommuner. 

För att få ta del av ett tillståndsbevis, mailar du till: registrator.tillstand@ivo.se.

IVO kan inte ge förhandsbesked eller dispenser. Upplysningstjänsten kan ge vägledning om gällande lagar och regler, men ni måste själva bestämma hur ni ska utforma er verksamhet. Även om situationen är tillfällig, t ex akut och tillfällig brist på boendeplatser, så behöver ni följa de lagar och regler som gäller, t ex med krav på kvalitet och säkerhet.

Tipsa IVO

Här kan du anonymt tipsa IVO om risker och brister. Ditt tips är mycket värdefullt och kan komma att ligga till grund för en tillsyn från IVO. Ditt tips blir inte ett enskilt ärende och du kommer inte att få någon återkoppling från IVO. Notera att ett tips inte är en formell anmälan eller ett klagomål. Som yrkesverksam har du fortfarande en skyldighet att rapportera avvikelser.

Formell anmälan till IVO och få återkoppling på hur IVO hanterar de uppgifter du lämnar

Vill du ha återkoppling på hur IVO hanterar de uppgifter du lämnar kan du göra en formell anmälan:

• Anmälan via e-tjänst
• Anmälan via blankett

Vi vill påminna dig om att du behöver ta hänsyn till din tystnadsplikt innan du lämnar uppgifter till oss. Regler om det finns i 26 kap. offentlighets- och sekretesslagen om du jobbar i en offentlig verksamhet och i 15 kap. socialtjänstlagen samt 29 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) om du jobbar i en privat.

Kommunen ska anmäla olämpliga assistansanordnare till IVO

Mer information om kommunens skyldighet att anmäla potentiellt olämpliga assistansanordnare till IVO samt hur kommunen anmäler här. 

Nej. Anmälningsskyldigheten gäller bara för de verksamheter som ska bedrivas enligt SoL eller LSS och som skulle ha varit tillståndspliktiga om de bedrivits i privat regi.

Enkelt uttryckt ska IVO granska att verksamheter som bedriver vård och omsorg följer lagar och andra författningar. Vi ska också granska att vården och omsorgen håller god kvalitet och är säker.

När det gäller socialtjänsten avgör IVO självständigt vilka områden eller verksamheter som vi ska granska. Vi kan öppna egna ärenden där vi granskar riskområden eller verksamheter där vi har identifierat behov av tillsyn. IVO kan också utreda klagomål på specifika händelser som har kommit in till oss.

Målet med IVO:s tillsyn är att vi ska bidra till förbättring inom vård och omsorg. För att göra det behöver vi anpassa våra arbetssätt efter omständigheterna i det enskilda fallet. I vissa ärenden kan vi t.ex. påtala brister som vi ser och föra en dialog med verksamheterna för att de ska vidta åtgärder för att utveckla och förbättra sin verksamhet. Vi kan även ge rekommendationer, råd, vägledning och information som ett sätt att bidra till förbättring.

Ibland behöver IVO använda hårdare verktyg än t.ex. rekommendationer för att tillsynen ska få den effekt vi önskar. I ett tillsynsärende så kan vi t.ex. besluta om:

• krav på redovisning av åtgärder,
• föreläggande,
• förbud av verksamhet eller återkallelse av tillstånd eller
• polis- eller åtalsanmälan.

En person, företag eller en organisation kan begära ut exempelvis handlingar som rör hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt tryckfrihetsförordningen har alla - svenska och utländska medborgare - rätt att ta del av myndigheternas allmänna handlingar i den mån de inte är föremål för sekretess. Denna rätt gäller även för juridiska personer, exempelvis aktiebolag, föreningar och stiftelser.

Detta är en viktig del av offentlighetsprincipen som innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i myndigheternas verksamhet. Varje myndighet svarar självständigt för prövningen om en allmän handling ska lämnas ut.

Vid en begäran om att få ut en eller flera allmänna handlingar gör IVO en sekretessprövning. IVO är skyldig att lämna ut handlingar som inte omfattas av sekretess.

Enligt tryckfrihetsförordningen har alla - svenska och utländska medborgare - rätt att ta del av myndigheternas allmänna handlingar i den mån de inte är föremål för sekretess. Denna rätt gäller även för juridiska personer, exempelvis aktiebolag, föreningar och stiftelser. Detta är en viktig del av offentlighetsprincipen som innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i myndigheternas verksamhet.

IVO kan neka att lämna ut allmänna handlingar om de omfattas av sekretess. Om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen gäller också sekretess. Om IVO beslutar att inte lämna ut allmänna handlingar så kan IVO:s beslut överklagas till domstol för prövning.

Om organisationen som använder informationen har utgivningsbevis behöver webbplatsen inte följa reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Genom ett utgivningsbevis får webbplatsen samma grundlagsskydd för yttrandefriheten som radio, tv och tidningar har för sina databaser.

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, som är tillsynsmyndighet när det gäller behandling av personuppgifter, kan därför inte ingripa mot dem som har utgivningsbevis. 

IMY:s webbplats (nytt fönster).

IVO är en myndighet. Det innebär att vi är skyldiga att ge service till allmänheten, såsom privatpersoner, vård- och omsorgspersonal eller journalister. Service innebär bland annat att ge information, råd och vägledning om hur IVO arbetar och om de regler som styr vård och omsorg.

IVO har olika kanaler för service som vi kallar för upplysningstjänster. Vi har en upplysningstjänst för tillståndsfrågor, en för tillsynsfrågor och en särskild linje för barn- och unga. Du hittar kontaktuppgifter till våra olika tjänster här.

IVO ska kunna svara på frågor om vår verksamhet och om regler som styr socialtjänsten, funktionshinderomsorg och hälso- och sjukvård. Vi kan till exempel hjälpa till med att berätta om våra handläggningstider, hur du kan anmäla brister till oss, vilka rättigheter du har inom vård eller omsorg eller hur IVO handlägger och bedömer ärenden.

IVO ska erbjuda så mycket hjälp som behövs för att du som kontaktar oss ska kunna ta till vara dina intressen. Det innebär att vi behöver anpassa vår hjälp till dig som ringer eller skriver in till oss. Du kan kontakta oss både via telefon, e-post eller brev.

Serviceskyldigheten innebär inte att vi ska eller kan:

• ge förhandsbesked i en viss fråga, t.ex. bedöma om en situation har hanterats rätt eller inte
• ge dispens till din verksamhet att slippa följa lagkrav eller tillståndskrav 
• göra stora rättsutredningar för att kunna svara på din fråga.

Till oss kan du ställa frågor om IVO:s tillsyn eller lämna synpunkter om brister i vård och omsorg. Vi kan ge råd och vägledning på en generell nivå men kan däremot inte ta ställning i ett konkret ärende, t.ex. genom att lösa tvister eller säga hur verksamheten ska agera i ett specifikt fall. 

Du får gärna använda vårt webbformulär när du kontaktar oss. De uppgifter du lämnar via webbformuläret kommer till upplysningstjänsten. Du kan vara anonym om du vill.

Gör en formell anmälan om klagomål

Vill du göra en formell anmälan till IVO, t.ex. angående en specifik händelse eller verksamhet, ber vi dig att använda IVO:s e-tjänst för att anmäla klagomål. Observera att det finns särskilda regler som gäller för klagomål på vården. Innan du anmäler brister i din eller någon närståendes vård ber vi dig därför att läsa här. 

Innan du ringer eller skriver till oss får du gärna läsa våra frågor och svar.  

Information om personuppgiftsbehandling vid upplysningstjänsten för tillsynsfrågor.