Primärvård

Primärvården är basen i hälso- och sjukvården, och området har tydliga och väl kända utmaningar som har uppmärksammats under lång tid. Det handlar bland annat om kompetensförsörjning, informationshantering och samordning. Brister inom dessa områden ökar risken för fördröjd, felaktig och otrygg vård för patienten. Den pågående strukturella omställningen till en nära vård berör i hög utsträckning primärvårdens organisering och arbetssätt. Även den digitala utvecklingen inom vården påverkar primärvården i grunden.

Iakttagelser för 2019

Det finns återkommande brister i samordning mellan primärvården och andra verksamheter inom vård och omsorg

Det finns ett övergripande problem inom vården och omsorgen som handlar om att de olika aktörerna inte klarar av att samordna vården på ett bra sätt. Detta problem ser vi även för primärvården. Brister i samordning mellan primärvården och övrig specialistsjukvård är återkommande. I vår analys handlar 11 procent av ärendena (lex Maria-anmälningar och klagomål) om detta. Brister i samordning orsakar fördröjda diagnoser och därmed fördröjd behandling. 33 procent av ärendena i vår analys handlar om att brister i samordning har lett till en fördröjd diagnos.

Brister i personalkontinuitet ökar risken för fördröjd, felaktig och otrygg vård för patienten

Även de problem med kompetensförsörjning som vården i stor har, och de problem med personalkontinuitet som följer med det, syns tydligt inom primärvården. Vårdcentraler har svårt att fylla vakanser, de saknar personal och kostnaderna för hyrläkare ökar över tid. Vi ser att 10 procent av ärendena (lex Maria-anmälningar och klagomål) i vår analys handlar om att denna typ av problem har lett till en bristfällig och otrygg vård för patienten.

Problemen med fördröjda diagnoser finns kvar, liksom de allvarliga konsekvenser det medför

Fördröjda diagnoser är ett allvarligt problem som många aktörer har uppmärksammat och som leder till allvarliga risker och konsekvenser för patienter. Fördröjda diagnoser är det vanligaste skälet till att patienter eller närstående lämnar in klagomål till IVO om primärvården. Det är också den vanligaste händelsen i de lex Maria-anmälningar som kommer in till IVO (58 procent handlar om fördröjd diagnos). I vår analys av 250 ärenden som handlar om fördröjd diagnos i primärvården ser vi att patienter har utsatts för flera allvarliga konsekvenser.

Ofullständiga journaler gör det svårt att följa patienternas vård och behandling

I 23 procent av ärendena i vår analys ser vi att det saknas information i patientjournalen, eller att den information som finns är bristfällig. Den vanligaste orsaken till att patientjournaler inte är kompletta i de ärenden vi granskat är att vårdpersonalen inte följer de rutiner som gäller.

Det finns förutsättningar för en patientsäker vård i digitala vårdtjänster

Digitala vårdtjänster ökar snabbt i omfattning och kommer vara en självklar del av framtidens vårdutbud. En av våra särskilda tillsyner visar att det finns förutsättningar för att vården via digitala vårdtjänster ska vara patientsäker. Vi ser också att patienter hänvisas till fysisk vård när det behövs. Vi förväntar oss en fortsatt utveckling mot så kallad digifysisk vård, det vill säga att vård från samma vårdgivare kan ges både via digitala tjänster och via direkt fysiskt möte med patienten.