Frågor & svar för privatpersoner

Först ska du kontakta den mottagning eller avdelning där du har vårdats. Vårdgivaren vid mottagningen eller avdelningen är skyldig att utreda vad som har hänt. Om det behövs ska vårdgivaren vidta åtgärder för att det inte ska hända igen.

Om du inte får något svar av vårdgivaren, eller om du inte är nöjd med svaret du har fått, kan du anmäla ditt klagomål till IVO. Vårdgivaren har fyra veckor på sig att besvara klagomålet innan du kan göra en anmälan till IVO. Du hittar både en e-tjänst och en blankett för anmälan av hälso- och sjukvården här. 

För att använda e-tjänsten behöver du ha BankId. 

IVO utreder inte alla klagomål på hälso- och sjukvård som kommer till myndigheten. Du kan läsa om vad IVO utreder under frågan: ”Vad utreder IVO?”

Om ditt klagomål gäller offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Om ditt klagomål rör offentligt finansierad hälso- och sjukvård kan du få stöd och hjälp att framföra ditt klagomål till vårdgivaren av patientnämnden i din region/landsting. Nämnden är en del av landstinget, men är opartisk och fristående. Din regionala patientnämnd hittar du här. 

Först ska du kontakta den mottagning eller klinik där du har vårdats. Verksamheten är skyldig att utreda vad som har hänt. Om det behövs ska verksamheten vidta åtgärder för att det inte ska hända igen.

Beroende på vart du har fått vård kan du ibland få hjälp att reda ut tvister och framföra klagomål.

Patientnämnderna har ett ansvar att hjälpa till

Om du inte är nöjd med vård och behandling som du fått hos Folktandvården, Aqua dental eller Distriktstandvården och behöver hjälp att framföra ditt klagomål till vårdgivaren kan du vända dig till patientnämnden i din region/landsting. Nämnden är en del av landstinget, men är opartisk och fristående. Din regionala patientnämnd hittar du här.

Privat klinik som inte omfattas av patientnämndernas ansvar

Vissa tandkliniker, som inte omfattas av patientnämndernas ansvar, är medlemmar i privata organisationer. Dessa organisationer kan ibland hjälpa dig att framföra klagomål mot tandvården. Vänd dig till din klinik för att få veta om de är medlemmar i någon organisation som kan hjälpa dig.

Om tandkliniken inte är medlem i någon organisation ansvarar du själv för att kontakta och framföra dina synpunkter och klagomål till tandläkaren, klinikchef eller den som är verksamhetsansvarig. Kliniken är skyldig att utreda och besvara dina klagomål. 

Du kan läsa mer om vad som gäller när du är missnöjd med tandvården på 1177.se eller kontakta IVO:s upplysningstjänst.

IVO utreder 

• Anmälningar om allvarligare händelser där en patient i samband med hälso- och sjukvård har fått bestående besvär, ett väsentligt ökat vårdbehov, eller där patienten avlidit.
• Klagomål som gäller tvångsvård. 
• Händelser i vården som på ett negativt sätt påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning.

Du kan läsa mer om IVO:s utredningsskyldighet i 7 kap. 11 § patientsäkerhetslagen.

Som regel utreder IVO inte händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden. 

Du kan läsa mer om IVO:s utredningsskyldighet i 7 kap. 11 § patientsäkerhetslagen.

En anmälan får göras av den patient som saken gäller. Om patienten inte själv kan anmäla saken, får en närstående till honom eller henne göra anmälan (7 kap. 10 § patientsäkerhetslagen).

Om du vill göra en anmälan åt en annan person trots att den personen kan göra anmälan på egen hand behöver du visa att personen i fråga samtycker till att du hjälper till. Det gör du genom att skicka in en fullmakt. IVO har ingen egen blankett för detta utan ni behöver själva utforma fullmakten.  

Det du kan anmäla till IVO är en händelse som du varit med om. Du kan i din anmälan namnge specifik legitimerad personal som du anser har brustit.

Du kan läsa mer om anmälan till IVO under frågorna: ”Vad kan jag göra om jag inte är nöjd med hälso- och sjukvården (ej tandvård)?” och ”Vad utreder IVO?”.

En anmälan blir en allmän handling men det innebär inte att den också är offentlig. Allmänna handlingar kan begäras ut av vem som helst. Innan IVO lämnar ut en anmälan gör vi en bedömning av om den skyddas av sekretess.

En anmälan om fel i vården har ett begränsat sekretesskydd. Det betyder att uppgifter om hälsa och personliga förhållanden i normalfallet lämnas ut i sin helhet. Enbart uppgifter av mycket känslig karaktär kan sekretessbeläggas. Att sekretessbelägga en uppgift innebär att uppgiften maskeras/tas bort innan handlingen lämnas ut.

IVO utreder inte frågor om ekonomisk ersättning

Alla vårdgivare är skyldiga att ha en patientförsäkring. Om du drabbats av en skada i samband med hälso-, sjuk- eller tandvård kan du ha rätt till ekonomisk ersättning. Vilka försäkringsbolag som kan hjälpa dig beror på om skadan uppstått inom den offentliga eller privata vården. 

För den som vårdats inom offentligt finansierad vård finns en patientförsäkring hos Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). Du kan läsa mer om LÖF och hitta skadeanmälningsblankett på: http://lof.se/

Om du vårdats hos en privat vårdgivare ska du vända dig till vårdgivarens försäkringsbolag med din skadeanmälan. 

Oförsäkrad vårdgivare 

Om din vårdgivare inte har en patientförsäkring kan du kontakta Patientförsäkringsföreningen (PFF). PFF hanterar skador som uppkommit hos oförsäkrade vårdgivare. Du kan läsa mer om PFF på: https://www.pff.se/

Skadad av ett läkemedel

Om du anser att du har blivit skadad av ett läkemedel kan du kontakta Läkemedelsförsäkringen för att få din sak prövad. Du kan läsa mer om Läkemedelsförsäkringen på: https://lff.se/ 

Vem ska jag vända mig till om jag har fått en felaktig faktura från vårdgivaren?

IVO utreder inte ekonomiska tvister. Om du har fått en felaktig faktura ska du vända dig till vårdgivaren och be om information om hur du ska göra för att invända mot fakturan. 

Vårdgarantin anger hur länge du som längst ska behöva vänta på att:

• få kontakt med vården. 
• få den vård som du behöver.

Vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd. Region är samma sak som det som tidigare kallades för landsting.

Detta gäller enligt den nationella vårdgarantin:

• Kontakt med primärvården samma dag.

Patienten har rätt att samma dag få prata med någon antingen per telefon eller vid ett personligt besök för en bedömning. Kontakt och bedömning via sjukvårdsrådgivningen (1177/Vårdguiden) uppfyller kravet på kontakt samma dag.

• Inom tre dagar ska du få en medicinsk bedömning av en legitimerad vårdpersonal i primärvården.

En förutsättning för att denna vårdgaranti ska gälla är att patienten har ett nytt hälsoproblem eller en oväntad eller kraftig försämring/förändring av ett tidigare känt hälsoproblem. Om denna förutsättning är uppfylld ska du få en medicinsk bedömning av en läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom högst tre dagar. Det är den vårdpersonal som du först har kontakt med som avgör vem du ska träffa för den medicinska bedömningen. Det kan vara en läkare men det kan exempelvis också vara en sjuksköterska, psykoterapeut eller fysioterapeut. Fysioterapeut är samma sak som det som tidigare kallades sjukgymnast.

• Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar.

Du ska få en tid för ett första besök i den specialiserade vården inom 90 dagar, om du har fått en remiss för det. Tiden räknas från den dag beslutet togs att skicka en remiss för specialistvård. Om du skickar egenremiss eller egenanmälan räknas tiden från det att remissen bedömts och accepterats. Det första besöket måste inte vara till en läkare, det kan exempelvis vara till en sjuksköterska eller vara ett så kallat teambesök. 

• Behandling påbörjad inom 90 dagar.

Efter det att läkaren tillsammans med dig har beslutat om en viss behandling, till exempel en operation, ska du få en tid för den inom 90 dagar. Tiden räknas från den dag som beslutet fattades. Den medicinska bedömningen är, i samråd med patienten, alltid överordnad vårdgarantin.

För mer information om vårdgarantin se frågor och svar på Sveriges kommuner och landstings hemsida. 

Vårdgarantin gäller inte:

• för återbesök
• om du av medicinska skäl bör vänta längre än garantins tidsgränser
• för medicinsk service, till exempel laboratorieundersökningar
• för utredningar och undersökningar som till exempel röntgen, provtagningar och tester
• när du ska få ett hjälpmedel, med undantag av utprovning av hörapparater
• om du väljer att söka vård hos en privat vårdgivare som inte finansieras med skattemedel eller som saknar avtal med en region. Fråga vårdgivaren om du är osäker på om vårdgarantin gäller.

Regionen ska informera patienten om rätten till vårdgaranti och hjälpa till att ordna ny vårdgivare. Regionen ska också ersätta patienten för eventuella merkostnader (sjukresor, hotell, ledsagare med mera) samt vid behov sköta denna vårdkontakt.

Kontaktuppgifter till de olika regionernas vårdgarantikansli finns på Sveriges kommuner och landstings hemsida. 

Du har rätt att välja öppenvård (vårdcentral eller specialistmottagning) var som helst i Sverige. Öppenvård innefattar all vård som inte innebär att du läggs in på sjukhus/motsvarande. Det kallas slutenvård. När du söker vård i en annan region än där du är folkbokförd så är det dina medicinska behov som avgör när du får vård och du omfattas inte av vårdgarantin. Ibland behövs remiss till den öppna specialistvården men ibland tar mottagningen emot en egenremiss eller förfrågan.

Du kan få möjlighet att välja även slutenvård i annan region än där du är folkbokförd men detta kräver ett godkännande i förväg av din hemregion. 

En patient som är försäkrad för vårdförmåner i Sverige kan ha rätt att få planerad vård i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz.

Ansökan sker via Försäkringskassan.

Du har nästan alltid rätt att läsa din journal. Vårdpersonal ska alltid göra en individuell bedömning innan journalen lämnas ut. Du kan bli nekad att läsa din journal om den ansvarige läkaren bedömer att det finns starka medicinska skäl för att du inte ska läsa den. Men det är ovanligt.

Ibland sekretessbeläggs delar av journalen. Det kan t.ex. hända när det finns uppgifter i journalen som berör någon annan person och uppgifterna kan skada den personen om uppgifterna lämnas ut. 

Journalen tillhör vårdgivaren, men patienten kan begära att få läsa eller få en kopia av de handlingar som gäller patienten själv. En sådan begäran från patienten ska handläggas skyndsamt av vårdgivaren. Du kan också läsa din journal genom att logga in på 1177.se och läsa den via nätet. Det varierar mellan regionerna hur mycket information du kan se i journalen när du loggar in.

Som vårdnadshavare får du som regel ta del av ditt barns journal. Rätten att få läsa ditt barns journal grundar sig på att du som vårdnadshavare behöver viss information för att kunna ta hand om ditt barn. I takt med att barnet blir äldre och mognare kan din rätt att få ta del av barnets journal begränsas. Då kan det också krävas att barnet ger sitt samtycke innan journaler lämnas ut till dig. Sådana situationer brukar uppstå när barnet är i tonåren.

Vårdnadshavare kan nekas att läsa sitt barns journal om den ansvariga läkaren bedömer att det är till skada för barnet. Anledningar kan till exempel vara att det riskerar att försvåra barnets behandling, eller att det kan innebära risk för barnet. 

Om vårdgivaren nekar dig att få ta del av din eller ditt barns journal, eller om det av andra skäl är svårt att få ta del av den, så ska du i första hand vända dig till ansvarig chef för vårdenheten. Om verksamheten bedömer att de inte kan lämna ut journalen till dig så har du rätt att få deras beslut prövat. Hur det går till beror på om vårdenheten bedrivs offentligt eller privat. 

Om vårdenheten drivs av region eller kommun (offentlig vård) så kan du begära ett skriftligt beslut från vårdgivaren om nekad journalutlämning. Det beslutet kan du sedan överklaga till kammarrätten. Om vårdenheten drivs i privat regi så ska vårdgivaren skicka journalerna till IVO för bedömning, tillsammans med ett yttrande om varför vårdgivaren bedömer att journalerna inte kan lämnas ut. Om IVO beslutar att journalen inte ska lämnas ut så kan IVO:s beslut överklagas till kammarrätten.

Om du blir nekad att få ta del av din journal utan beslut eller motivering, eller om vårdgivaren struntar i din fråga om utlämning, se fråga ”Vad kan jag göra om jag inte är nöjd med hälso- och sjukvården (ej tandvård)?”

När en vårdenhet drivs av region eller kommun är huvudregeln att patientjournalen sparas för alltid. Om vårdenheten helt upphör och inte överförs till annan vårdgivare kommer journalerna att sparas i regionens arkiv. För kontaktuppgifter se respektive regions hemsida.

En privat vårdgivare har enligt patientdatalagen en skyldighet att spara en journalhandling i minst tio år från det att den sista uppgiften fördes in i handlingen. När en privat vårdenhet upphör så ska vårdgivaren, om denne inte själv kan förvara patientjournalerna, ansöka hos IVO om att regionen ska omhänderta journalerna. IVO bedömer om vårdgivaren har  möjlighet att själv ansvara för patientjournalerna. Om ansökan beviljas skickar vårdgivaren patientjournalen till regionens journalarkiv. Om ansökan får avslag måste vårdgivaren fortsätta att förvara journalen även efter det att verksamheten upphört. Vårdgivaren ansvarar för att det finns möjlighet för patienter att få ta del av sina journalhandlingar.

Om du vill veta om en vårdgivare har gjort en ansökan om omhändertagande av patientjournaler kan du ringa till berörd registratur inom IVO. Du hittar kontaktuppgifter här. Du kan också ringa direkt till det regionala arkivet.

Observera att IVO inte har något register där man kan söka efter vårdverksamheter som upphört.

Om du vill anmäla ett fel i vården, se fråga ”Vad kan jag göra om jag inte är nöjd med hälso- och sjukvården (ej tandvård)?”

Du kan begära att journaluppgifter inte ska visas för andra vårdgivare eller för andra kliniker hos samma vårdgivare. Det kallas för att spärra uppgifter i journalen. Kontakta den eller de vårdenheter där du vill ha dina journaluppgifter spärrade. Du måste kontakta varje enskild vårdenhet för att begära journalspärr. Begäran om journalspärr kan också göras genom att logga in på 1177.se.

Det kommer att stå i journalen om det finns spärrade uppgifter. Om du spärrar uppgifter i din journal måste du själv berätta för vårdpersonalen om sådant de kan behöva veta för att kunna ge dig en god och säker vård. Du kan när som helst be att få en journalspärr borttagen. 

I situationer när det inte går att begära din tillåtelse, om ditt hälsotillstånd är allvarligt och du själv inte kan informera dem som vårdar dig, kan spärren tas bort tillfälligt. Det sker genom en så kallad nödöppning. För att detta ska vara tillåtet måste uppgifterna ha betydelse för den vård som du behöver.

Vårdnadshavare har inte rätt att spärra sina barns journaler. Barn under 18 år kan få spärra sina journaler, beroende på barnets ålder och mognad.

Du kan läsa mer om regler och rättigheter i förhållande till patientjournalen på 1177.se.

Om du anser att uppgifter i din patientjournal är felaktiga kan du kontakta vårdgivaren och begära rättelse. En rättelse betyder att vården gör en markering i den del av journalen som är felaktig, t.ex. genom att stryka över texten och skriva en kompletterande kommentar. En överstrykning innebär att texten fortfarande är synlig. Vården får inte permanent radera uppgifter i en journal. Om du inte kommer överens med vårdgivaren om rättelse kan du begära en notering i journalen, om att du som patient anser att det finns oriktiga eller missvisande uppgifter i din journal. Vårdgivaren får inte neka dig en sådan notering enligt 3 kap 8 § patientdatalagen.

Om du vill att hela eller delar av en patientjournal ska raderas ska du ansöka om journalförstöring. Det är endast patienten eller någon som omnämns i en patientjournal som kan ansöka om att hela eller delar av journalen ska förstöras. En ansökan om journalförstöring skickas till IVO.

Mer information och ansökningsblankett finner du här.

Du har rätt att få veta om någon tagit del av din journal. På 1177.se kan du logga in och se delar av eller hela din patientjournal. Vissa regioner i Sverige visar även logglistor på 1177.se. I logglistan kan du se vilka som varit inne i din journal och vid vilka tidpunkter. 

Om logglistan inte finns publicerad på 1177.se kan du kokntakta vårdgivaren och begära ut denna. Ibland finns det en särskild enhet eller instans i regionen som du ska kontakta om du vill ha ett loggutdrag. 

I loggutdraget ska det framgå när och från vilken enhet någon har läst i din journal. I vissa loggutdrag framgår också vem som varit inne i journalen men det är inget krav. Rätten till loggutdrag finns beskrivet i 7 kap. 5 § i patientdatalagen samt i 4 kap. 10 § i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.

I första hand ska du ta kontakt med verksamhetschefen på berörd vårdenhet och framföra din oro och misstanke. Verksamhetschefen är skyldig att utreda klagomål som kommer in till vårdenheten. Om du inte är nöjd med det svar du fått kan du anmäla händelsen till IVO. IVO kan utreda händelsen om patientsäkerheten har hotats, men vi kan inte bedöma om ett brott har begåtts. Om du misstänker att ett sekretessbrott skett kan du anmäla detta till polisen.

Se fråga ”Vad kan jag göra om jag inte är nöjd med hälso- och sjukvården (ej tandvård)?” 

Om du behöver ett intyg om den vård du fått för något ändamål, ska den som fört patientjournal utfärda intyg om vården. Detta framgår av 10 kap. 3 § i patientlagen och 3 kap. 16 § patientdatalagen. Varje vårdgivare ska fastställa rutiner för utfärdande av intyg. Vårdgivaren ska också säkerställa att den som utfärdar ett intyg har tillräcklig kompetens för den uppgiften. 

Ibland händer det att vården felaktigt fört in uppgifter om patienter i fel journal. I dessa fall ansvarar vårdgivaren för att rätta till detta. De felaktigt införda uppgifterna ska flyttas till den patientjournal där de rätteligen hör hemma. Om vårdgivaren inte vet i vilken patientjournal uppgifterna hör hemma får de inte flyttas. Då kan vårdgivaren istället göra en rättelse. Läs mer om detta under frågan: ”Vad ska jag göra om det står felaktigheter i min journal.” 

Botox är ett läkemedel och det ska förskrivas och ordineras av en läkare. Specialisttandläkare inom käkkirurgi får förskriva och ordinera botox men endast i syfte att diagnostisera och behandla sjukdomar och skador i käke och munhåla. Ett läkemedel får enbart ges av en läkare, tandläkare eller sjuksköterska. Uppgiften att ge läkemedlet kan dock delegeras. Det innebär att en legitimerad läkare, tandläkare eller sjuksköterska kan överlåta det till en annan person, utan legitimation, som anses ha tillräcklig kompetens att göra det. Den legitimerade personen är ansvarig för att följa upp att den arbetsuppgift som han eller hon delegerat fullgörs på ett sätt som är förenligt med en god och säker vård. 

Du kan läsa mer om vad som gäller vid delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården i ”Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård”.

Fillers är inte ett läkemedel och det finns i nuläget inte något regelverk som reglerar vem som får ge detta.  

Om du har fått en allvarlig skada i samband med behandlingen och en legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har utfört behandlingen eller på annat sätt medverkat kan du anmäla detta till IVO. Du kan läsa mer om anmälan till IVO under frågorna: ”Vad kan jag göra om jag inte är nöjd med hälso- och sjukvården (ej tandvård)?” och ”Vad utreder IVO?”.

Om personen som utfört behandlingen inte är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kan du kontakta Konsumentverket. Läs mer hos Konsumentverket.

Om du inte nöjd med de beslut som socialtjänsten fattat, kan många beslut överklagas till förvaltningsrätten. Socialtjänsten ska ge dig information om hur du överklagar. IVO kan inte ändra socialtjänstens beslut.

IVO kan inte ändra socialtjänstens beslut. De flesta beslut kan dock överklagas till förvaltningsrätten. Om du upplever att handläggningen inför eller efter beslutet inte har gått rätt till, kan du göra en anmälan till oss. Om du väljer att göra en anmälan till IVO får du återkoppling om IVO beslutar att inleda tillsyn eller inte. IVO avgör självständigt om, och i sådana fall, när en tillsyn ska ske. Vid en tillsyn granskar IVO att handläggningen håller god kvalitet, är säker och följer gällande lagar och bestämmelser.

IVO bedömer självständigt vilka anmälningar som ska leda till en tillsyn. Vår bedömning utgår ifrån innehållet i anmälan och information som IVO har tillgång till i övrigt. Även om vi inte öppnar ett tillsynsärende direkt efter din anmälan, kan innehållet i den ligga till grund för framtida tillsyn. Här kan du läsa mer om IVO:s tillsyn. 

IVO granskar inte enskilda tjänstemän när vi gör tillsyn vid socialtjänsten. Däremot är kommunen skyldig att ta emot synpunkter och klagomål på sin verksamhet och personal.