Frågor och svar för yrkesverksamma

Om du vill starta en verksamhet som ska bedriva hälso- och sjukvård i Sverige måste du anmäla den till IVO:s vårdgivarregister. Anmälan ska göras senast en månad innan verksamheten startar. Även verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården ska anmäla dessa till vårdgivarregistret. Det kan till exempel vara provtagning, analys eller annan utredning som utgör ett led i att kartlägga en patients hälsotillstånd eller i behandling. 

Enligt 1 kap. 2 § i ”Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälan av verksamheter på hälso- och sjukvårdens område” är det den verksamhet som enligt uppdrag/avtal ska tillhandahålla hälso- och sjukvårdsinsatser som ska anmäla sig till vårdgivarregistret. Vad som gäller vid ett uppdrag bör framgå av det avtal parterna upprättat. 

Mer information och anmälningsblankett till vårdgivarregistret hittar du här. 

Vårdgivaren ansvarar själv för att bedöma om den tänkta verksamheten kommer att bedriva hälso- och sjukvård. Bedömningen ska utgå från den definitionen av hälso- och sjukvård som finns i 2 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen. Enligt lagen är hälso- och sjukvård åtgärder för att medicinsk förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.

Till medicinskt förebyggande åtgärder räknas bland annat allmänna och riktade hälsokontroller, vaccinationer, hälsoupplysning samt mödra- och barnhälsovård.

Till hälso- och sjukvård hör även tandvård, apoteksverksamhet, omskärelse av pojkar, försäkringsmedicinska utredningar, sjuktransporter och att ta hand om avlidna. 

Även verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården ska anmäla dessa till IVO:s vårdgivarregister. Det kan till exempel vara provtagning, analys eller annan utredning som utgör ett led i att kartlägga en patients hälsotillstånd eller behandling.

Du som ska starta en verksamhet som står under IVO:s tillsyn ska anmäla denna till IVO:s vårdgivarregister senast en månad innan verksamheten startar. Innan du gör en anmälan ska du ha tecknat en patientförsäkring. 

I verksamheten ska det finnas en verksamhetschef och eventuellt en medicinskt ansvarig person i händelse av att verksamhetschefen inte har det medicinska kunnandet enligt hälso- och sjukvårdslagen. Inom tandvårdsområdet gäller motsvarande odontologiskt ansvarig och tandvårdslagen.

Verksamheten ska uppfylla kraven i gällande lagstiftning som till exempel patientsäkerhetslagen, patientlagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, patientdatalagen, smittskyddslagen och dataskyddsförordningen. 

Även Socialstyrelsens föreskrifter ska följas. Se särskilt SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt HSLF-FS 2017:40 om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete.

Du som startar en hälso- och sjukvårdsverksamhet ska själv hålla dig informerad om regelverket och följa det.

Det är fem typer av hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver tillstånd från IVO. Dessa är:

• Blodverksamhet
• Abortverksamhet
• Vävnadsinrättningar
• Verksamhet för sprututbyte
• Verksamhet för omskärelse (om personen som utför ingreppet inte är legitimerad läkare).

Du kan läsa mer om de olika tillstånden här. 

För övriga hälso- och sjukvårdsverksamheter krävs inget tillstånd från IVO. 

En anmälan till vårdgivarregistret gör du genom att fylla i blanketten ”Anmälan av verksamhet enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL”. 

Den ifyllda blanketten skickas till: registerfragor@ivo.se

När din anmälan registrerats hos IVO skickas ett registerkort till den mejladress som du har angett i anmälan.

Om en verksamhet helt eller till väsentlig del förändras eller flyttas, alternativt läggs ned eller stängs, ska du anmäla det till IVO inom en månad efter genomförandet. Vid anmälningar om förändring i verksamheten ska du använda samma blankett som vid nyanmälan till vårdgivarregistret. Du behöver inte först begära ut ett registerkort. Tänk på att förutom de ändringar du vill göra också ange verksamhetens namn och organisationsnummer.

Du finner blanketten för anmälan av förändring här.


Den ifyllda blanketten skickas till: registerfragor@ivo.se

När din anmälan registrerats hos IVO skickas ett registerkort till din mejladress.

Om vårdgivaren har fört in uppgifter om en patient i en annan patients journal ska detta tas omhand och åtgärdas inom ramen för respektive vårdgivares systematiska kvalitetsarbete, enligt SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 

De felaktigt införda uppgifterna ska flyttas till den patientjournal där de rätteligen hör hemma. De ska alltså inte raderas. 

Det är endast patienten eller någon som omnämns i en patientjournal som kan ansöka om att hela eller delar av den ska förstöras. 

Blankett för ansökan om journalförstöring finner du här. 

När en vårdenhet drivs av region eller kommun är den generella regeln att patientjournalen sparas för alltid. Om vårdenheten helt upphör och inte överförs till annan vårdgivare så ska journalerna sparas i regionens arkiv. 

En privat vårdgivare har enligt patientdatalagen en skyldighet att spara en journalhandling i minst tio år från det att den sista uppgiften fördes in i handlingen. När en privat vårdenhet upphör så ska vårdgivaren, om denne inte själv kan förvara patientjournalerna, ansöka hos IVO om omhändertagande av journalerna. IVO bedömer vårdgivarens möjlighet att själv ansvara för patientjournalerna. Om ansökan beviljas skickar vårdgivaren patientjournalerna till regionens journalarkiv. Om ansökan får avslag är det vårdgivarens skyldighet att fortsätta att förvara journalen även efter det att verksamheten upphört. Vårdgivaren ansvarar för att det finns möjlighet för patienter att få ta del av sina journalhandlingar. Det finns ingen specifik blankett för ansökan om journalförvaring.

Du kan läsa mer om vad ansökan ska innehålla och var den ska skickas här.

IVO:s upplysningstjänst för tillsynsfrågor kan samråda i ärendet, och ge vägledning om gällande lagstiftning och andra bestämmelser. Upplysningstjänsten kan dock aldrig bedöma frågan åt er. Kommunerna är skyldiga att försöka komma överens om ansvarsfördelningen i ärenden. Här kan du läsa mer IVO:s roll i avgöranden om ansvarsfördelning mellan kommuner. 

För att få ta del av ett tillståndsbevis, mailar du till: registrator.tillstand@ivo.se.

IVO kan inte ge förhandsbesked eller dispenser. Upplysningstjänsten kan ge vägledning om gällande lagar och regler, men ni måste själva bestämma hur ni ska utforma er verksamhet. Även om situationen är tillfällig, t ex akut och tillfällig brist på boendeplatser, så behöver ni följa de lagar och regler som gäller, t ex med krav på kvalitet och säkerhet.

Tipsa IVO

Här kan du anonymt tipsa IVO om risker och brister. Ditt tips är mycket värdefullt och kan komma att ligga till grund för en tillsyn från IVO. Ditt tips blir inte ett enskilt ärende och du kommer inte att få någon återkoppling från IVO. Notera att ett tips inte är en formell anmälan eller ett klagomål. Som yrkesverksam har du fortfarande en skyldighet att rapportera avvikelser.

Formell anmälan till IVO och få återkoppling på hur IVO hanterar de uppgifter du lämnar

Vill du ha återkoppling på hur IVO hanterar de uppgifter du lämnar kan du göra en formell anmälan:

• Anmälan via e-tjänst
• Anmälan via blankett

Vi vill påminna dig om att du behöver ta hänsyn till din tystnadsplikt innan du lämnar uppgifter till oss. Regler om det finns i 26 kap. offentlighets- och sekretesslagen om du jobbar i en offentlig verksamhet och i 15 kap. socialtjänstlagen samt 29 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) om du jobbar i en privat.

Kommunen ska anmäla olämpliga assistansanordnare till IVO

Mer information om kommunens skyldighet att anmäla potentiellt olämpliga assistansanordnare till IVO samt hur kommunen anmäler här. 

Nej. Anmälningsskyldigheten gäller bara för de verksamheter som ska bedrivas enligt SoL eller LSS och som skulle ha varit tillståndspliktiga om de bedrivits i privat regi.

Enkelt uttryckt ska IVO granska att verksamheter som bedriver vård och omsorg följer lagar och andra författningar. Vi ska också granska att vården och omsorgen håller god kvalitet och är säker.

När det gäller socialtjänsten avgör IVO självständigt vilka områden eller verksamheter som vi ska granska. Vi kan öppna egna ärenden där vi granskar riskområden eller verksamheter där vi har identifierat behov av tillsyn. IVO kan också utreda klagomål på specifika händelser som har kommit in till oss.

Målet med IVO:s tillsyn är att vi ska bidra till förbättring inom vård och omsorg. För att göra det behöver vi anpassa våra arbetssätt efter omständigheterna i det enskilda fallet. I vissa ärenden kan vi t.ex. påtala brister som vi ser och föra en dialog med verksamheterna för att de ska vidta åtgärder för att utveckla och förbättra sin verksamhet. Vi kan även ge rekommendationer, råd, vägledning och information som ett sätt att bidra till förbättring.

Ibland behöver IVO använda hårdare verktyg än t.ex. rekommendationer för att tillsynen ska få den effekt vi önskar. I ett tillsynsärende så kan vi t.ex. besluta om:

• krav på redovisning av åtgärder,
• föreläggande,
• förbud av verksamhet eller återkallelse av tillstånd eller
• polis- eller åtalsanmälan.

Det kan vara möjligt att kopiera text från ert avvikelsehanteringssystem om systemet tillåter detta. På sikt finns det förutsättningar för att kunna utveckla en importfunktion, eftersom IVO:s system numera i stor utsträckning använder samma terminologi som SITHA och SKL:s händelseanalys. 

Det är den som vårdgivaren utser som anmälningsansvarig. Det kan t ex vara verksamhetschef, chefläkare eller annan administrativ personal.

Ja, det stämmer. Yttrande från personal kan dock laddas upp och skickas med om det är relevant för utredningen, under ”Tillämpliga rutiner eller övriga handlingar som är relevanta för utredningen”.   

Anmälaren kommer att logga in med SITSH kort eller BankID. Alla handlingar i ärendet ska bifogas digitalt. Anmälaren signerar med sitt SITSH kort eller BankID. Då går anmälan in till IVO. Anmälaren får en sammanställd rapport i PDF/A till sitt diarium som kan sparas ned. Anmälaren kan även göra digital komplettering i ärendet. 

Ja men händelse, orsak, åtgärd görs som snabbval i anmälan och möjliggör för oss att återföra statistik på aggregerad och individuell nivå till er som vårdgivare och kan bidra till ett utvecklat lärande och uppföljning inom patientsäkerhetsområdet. 

Du kan påbörja en anmälan och fortsätta i samma anmälan allt eftersom ni blir färdiga med utredningen och sedan sända in en komplett anmälan. Detta möjliggör att ställning är tagen i och med er utredning att det faktiskt är en lex Maria. Tidigare har anmälan ofta sänts separat utan att utredning är gjord och ställning inte har varit tagen utifrån en utrednings resultat. 

I eSams arbete med rättslig reglering kring frågan om Eget utrymme har frågan diskuterats och någon fullständig klarhet har inte vunnits i alla delar. Detta gäller generellt och inte i det fall det i lag eller förordning, till exempel i särskilda registerförfattningar, anges vem som är personuppgiftsansvarig. 

För IVO gäller visserligen inte någon registerförfattning, men en sådan gäller för den som gör en lex Maria-anmälan till IVO.

En lex Maria-anmälan ska enligt 3 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659) göras av en vårdgivare beträffande händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada inom ramen för hälso- och sjukvård som bl.a. omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och tandvårdslagen (1985:125). För sådan hälso- och sjukvård är patientdatalagen (2008:355, PDL) tillämplig (Se 1 kap. 1 och 3 §§ PDL samt prop. 2007/08:126 s. 228 där lex Maria-anmälningar nämns som exempel på behandling för sådana ändamål som anges i 2 kap. 4 § första stycket 3 PDL.)  och av 2 kap. 6 § PDL följer att vårdgivaren är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som vårdgivaren utför. (Där föreskrivs också och att det i landsting och kommun är varje myndighet som bedriver hälso- och sjukvård som är personuppgifts-ansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför.)   

Av lag följer således att en vårdgivare, som upprättar en lex Maria-anmälan, är person-uppgiftsansvarig för de behandlingar som utförs för att upprätta och ge in anmälan till IVO.

Detta innebär att IVO:s bedömning är att vårdgivaren är personuppgiftsansvarig för den behandling som kan anses ske inom ramen för Eget utrymme. IVO är därmed personuppgiftsbiträde. IVO har utlokaliserat driften av Eget utrymme till extern leverantör som då kommer att hantera personuppgifter som underbiträde till IVO. Mellan IVO och den externa leverantören finns en reglering av personuppgiftshanteringen.

Däremot får IVO anses vara personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter i ett eget register över användare av Eget utrymme och för behandlingar av personuppgifter som IVO utför i samband med att användare loggar in i Eget utrymme och andra kontroller av identitet och behörighet. (Jfr SOU 2017:23 s. 219. )

Ovanstående baseras i allt väsentligt på nuvarande lagstiftning men såvitt nu kan bedömas kommer de förändringar som kan förväntas ske i Patientdatalagen (Se SOU 2017:66) inte att påverka ovanstående bedömning. IVO kommer dock att bevaka frågan och den fortsatta rättslig reglering på området. 

Mot bakgrund av IVO:s bedömning att det är vårdgivaren som är personuppgiftsansvarig ser vi inte att avgörandet från Högsta förvaltningsdomstolen eller Datainspektionens tillsynsbeslut påverkar denna bedömning.

IVO ställer Eget utrymme till förfogande för de vårdgivare som avser att göra en lex Maria-anmälan och det Egna utrymmet ska närmast ses som en arbetsyta som kan användas för att förbereda en anmälan. Möjligheten att använda arbetsytan är begränsad i tiden. Domen från Högsta förvaltningsdomstolen kan möjligen ses som ett stöd för att även om Eget utrymme är en arbetsyta som ska användas under en begränsad tid och som ska följas av en anmälan till IVO, så blir personuppgiftslagen tillämplig på den behandling av personuppgifter som sker i Eget utrymme.

Vad gäller Datainspektionens tillsynsbeslut är en väsentlig faktor i detta beslut att E-Hälsomyndighetens möjlighet att behandla personuppgifterna utgår från det uppdrag myndigheten har, dvs. att tillhandahålla en lagringsplats för den enskildes hälsouppgifter. Således framgår ändamål och medel direkt av tillämplig lagstiftning.

Något liknande kan inte hänföras till IVO:s fall eftersom det inte ingår i IVO:s uppdrag att tillhandahålla Eget utrymme, utan det görs endast som en serviceåtgärd till vårdgivarna. 

Det är ingen lagring i tjänsten. Tjänsten tillhandahålls av IVO via en leverantör och i leverantörens datacenter, on premise (fysisk i en datahall), i Sverige. Tjänsten är utformad så att ingen information i det Egna utrymmet kan nås av IVO:s personal. När anmälan är inskickad till IVO blir den en inkommen handling och ingen mer information om anmälan finns kvar i det egna utrymmet. Skulle en ofullständig anmälan ligga i det egna utrymmet så rensas den efter 3 månader. 

Det regleras i avtal mellan parterna som säkerställer att leverantören upprätthåller fysisk och logisk säkerhet för klienter, klientprodukter, verksamhetssystem, servrar, nätverkstjänster och data i överensstämmelse med IVO:s säkerhetskrav och/eller gällande bransch praxis vid hantering av känsliga personuppgifter samt sekretessbelagd information.

Eget utrymme ska utformas på sådant sätt att IVO inte har tillgång till de uppgifter som finns i Eget utrymme. Konsekvensen blir att IVO inte kommer att kunna kontrollera innehållet i Eget utrymme. Som angivits är Eget utrymme en tjänst som ska kunna användas under en begränsad tid av en vårdgivare och efter viss tid kommer uppgifterna att rensas. IVO kommer inte att kunna utföra några kontroller av det material som finns i Eget utrymme utan bestämmelsen om rätt att i vissa situationer rensa förutsätter att information lämnas av annan, t.ex. en vårdgivare, varvid IVO kan rensa. Det skulle kunna vara en situation där vårdgivaren misstänker att material är virussmittat och informera IVO om detta förhållande, varefter IVO kan rensa materialet. Det kan också uppkomma situationer när uppgifter i Eget utrymme pga. tekniskt fel, missbruk, brottsligt angrepp, etc. av misstag blir allmänna handlingar hos IVO. I en sådan situation är huvudregeln att IVO beslutar att gallring ska ske av dessa uppgifter. 

Tjänsten är en utökning av en redan etablerad tjänst som IVO tillhandahåller till externa parter och som följer de riktlinjer myndigheten har på IT-säkerhet d v s man tar hänsyn till sekretess, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. Specifikt för tjänsten kan nämnas att man bara tillåter säker inloggning via e-legitimation vilket medför att man bara får tillgång till sitt eget utrymme och att all information/färdig anmälan som skickas från det egna utrymmet till IVO krypteras med TSL. Mot denna bakgrund är detta en utökad tillämpning av den befintliga tjänsten för lex Maria. Tillämpningen följer eSams rekommendationer och föreskrift och har varit grundkrav för den etablerade tjänsten men då Eget utrymme avser endast en ny tillämpning av en redan befintlig tjänst har IVO funnit att tidigare arbete med IT säkerhetsfrågorna, bl.a. vid kravställning av tjänsten, uppfyller de utredningskrav som kan ställas. Tyvärr är detta arbete inte sammanställt i ett sammanhållet dokument. 

Det är IVO:s avsikt att inget särskilt skriftligt personuppgiftsbiträdesavtal ska upprättas i förväg utan att samtliga villkor för användning av Eget utrymme ska anges i användarvillkoren.

Anmälan ska göras av den som vårdgivaren har utsett som ansvarig för anmälningsskyldigheten. Den som har ett sådant ansvar bör då också ha fått behörighet att använda Eget utrymme för att arbeta med att färdigställa anmälan. 

Eget utrymme ska utformas på ett sådant sätt att IVO inte får någon tillgång till material i Eget utrymme. Material i Eget utrymme blir därmed inte allmänna handlingar hos IVO. Begär någon ut handling som finns i Eget utrymme så har frågan att hanteras av vårdgivaren, upplysningsvis har detta angivits i punkt 3.4 i användarvillkoren. Sedan delar IVO bedömningen att med hänsyn till att Eget utrymme närmast är en tillfällig arbetsyta

Följ din organisations rutiner för informationssäkerhet. När informationen väl bifogats e-tjänsten så är det IVO som garanterar en säker hantering.

Nej, det är bara den personen som först loggar in och påbörjar en anmälan som kan fortsätta att arbeta i anmälan, skicka in och komplettera anmälan. På sikt kommer en utveckling av tjänsten att ske som möjliggör att fler personer från samma vårdgivare kan arbeta i och ta del av anmälan. 

Nej, du kan i dagsläget inte se en anmälan som är inskickad efter att du har loggat in i e-tjänsten. På sikt kommer e-tjänsten att utvecklas och då blir det möjligt att läsa och följa alla anmälningar du har skickat in. 

Nej, anmälan ska vara komplett när den skickas in. Du kan bara komplettera anmälan via e-tjänsten om du fått en kompletteringslänk från IVO. Kompletteringslänken skickas till dig som anmälare via e-post när IVO begär komplettering.

Nej, först efter att du har signerat och skickat in anmälan kan du spara ner den som PDF-A och skriva ut den. 

När anmälan inkommit till IVO skickas en bekräftelse till dig som anmälare och till vårdgivaren med säker e-post. All kommunicering i ärendet sker sedan via e-post. På sikt kommer e-tjänsten att utvecklas så att all kommuniceringen i ärendet sker via e-tjänsten. 

Lex Sarah brukar man benämna de bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som reglerar anställdas m.fl. skyldighet att rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. I lex Sarah ingår också en skyldighet för den som bedriver verksamheten att efter att ha tagit emot en rapport utreda, dokumentera och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande. Vidare ingår en skyldighet för den som bedriver verksamheten att om ett rapporterat missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande är allvarligt snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Skyldigheterna gäller i både kommunal och yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet samt vid Statens institutionsstyrelse.

Bestämmelserna om lex Sarah finns i 14 kap. 2–7 §§ och 7 kap. 6 § SoL, i 24 b –24 g §§ och 23 g § LSS samt i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah.

Med verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade avses dels verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), dels utförande av personlig assistans åt någon som har beviljats assistansersättning av Försäkringskassan enligt 51 kap. 2 § socialförsäkringsbalken om det är en kommun eller en tillståndspliktig assistansanordnare utför den personliga assistansen. Bestämmelserna om lex Sarah gäller däremot inte om den assistansberättigade som fysisk person anställer de personliga assistenterna.

Lex Sarah är en del i det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas i verksamheter inom socialtjänsten och enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet är att komma till rätta med brister i den egna verksamheten och förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen.

Nej. Bestämmelserna om lex Sarah gäller både vid handläggning av ärenden och vid genomförande av insatser inom socialtjänsten, enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade och vid Statens institutionsstyrelse.

Nej. Lex Sarah gäller inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse och i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lex Maria gäller för verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Lex Sarah och lex Maria har från och med den 1 juli 2011 en liknande utformning.

De som bedriver verksamheter inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse eller enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade är skyldiga att

• informera de som omfattas av rapporteringsskyldigheten om skyldigheten och till vem den ska fullgöras,
• efter att ha mottagit en rapport utan dröjsmål utreda och dokumentera missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande,
• utan dröjsmål avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande,
• snarast göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande är allvarligt.

Dessutom är enskilda verksamheter skyldiga att informera den nämnd som har beslutat om insatsen för den enskilde om mottagna rapporter samt om anmälningar som har gjorts till IVO.

Vidare är Statens institutionsstyrelse skyldig att informera ansvarig socialnämnd om mottagna rapporter samt anmälningar som har gjorts till Inspektionen för vård och omsorg.

En anställd ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande i den egna verksamheten som rör en eller flera enskilda som får insatser inom verksamheten eller kan komma ifråga för insatser. Rapporten lämnas till den som bedriver verksamheten.

Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse eller i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade omfattas av rapporteringsskyldigheten. Det är

• anställda
• uppdragstagare
• praktikanter under utbildning
• deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program.

Personliga assistenter som utför personlig assistans där Försäkringskassan har beviljat assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken omfattas av rapporteringsskyldigheten om det är kommunen eller en tillståndspliktig assistansanordnare som utför den personliga assistansen.

Nej. En god man eller en förvaltare fullgör inte uppgifter inom socialtjänsten eller enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Uppdragen god man och förvaltare regleras i bland annat föräldrabalken.

Rapporteringsskyldigheten gäller missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden som drabbar en eller flera enskilda som får insatser eller kan komma ifråga för insatser inom socialtjänsten eller i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Med missförhållanden avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.

Ja, det avgörande är om händelsen har någon form av koppling till den egna verksamheten. Kopplingen till den egna verksamheten kan till exempel vara att medboende eller andra personer som får insatser i samma verksamhet har varit med vid det inträffade.

Den som bedriver verksamheten, det vill säga

• nämnden vid en kommunal verksamhet
• ledningen vid Statens institutionsstyrelse
• den som bedriver en enskild verksamhet – till exempel aktiebolag, stiftelse, kooperativ eller förening.

Ofta har den som bedriver verksamheten utsett någon, till exempel en chef, som ska ge informationen till de som har rapporteringsskyldighet.

Rapporten ska lämnas till den som bedriver verksamheten, det vill säga 

• nämnden vid en kommunal verksamhet
• ledningen vid Statens institutionsstyrelse
• den som bedriver en enskild verksamhet – till exempel aktiebolag, stiftelse, kooperativ eller förening.

I en verksamhet ska det finnas rutiner av vilka det bland annat bör framgå till vem lex Sarah-rapporter ska lämnas. Ofta har den som bedriver verksamheten utsett någon eller några som ska ta emot rapporter. Rapporter kan lämnas skriftligt eller muntligt.

Nej. Det har inte fastställts någon särskild blankett för lex Sarah-rapporter på nationell nivå. Det är den som bedriver verksamheten som avgör om den vill ha en särskild blankett och hur en sådan i så fall ska se ut.

Nej. Det är möjligt för en rapporteringsskyldig att anonymt lämna uppgifter om brister i verksamhetens kvalitet till den som bedriver verksamheten. Det innebär dock inte att den rapporteringsskyldige har fullgjort sin skyldighet att rapportera missförhållanden enligt bestämmelserna om lex Sarah.

När en rapport har tagits emot ska missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. Den som bedriver verksamheten ska omedelbart vidta de nödvändiga åtgärder som situationen kräver. Utredningen ska genomföras utan dröjsmål och den ska dokumenteras. Vidare ska de åtgärder som vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden uppkommer igen dokumenteras.

Ja, alla rapporter måste utredas. Hur långt utredningsskyldigheten sträcker sig beror på vad som har hänt. Om det snabbt kan konstateras att det inte är fråga om ett missförhållande eller att den rapporterade risken är oklar eller avlägsen kan utredningen avslutas med ett ställningstagande sedan detta och övriga omständigheter har dokumenterats.

Utredningen av en lex Sarah-rapport syftar till att klarlägga vad som har hänt, varför det har hänt och vad som kan göras för att förhindra att något liknande händer igen. Det är därför viktigt att identifiera bakomliggande orsaker till missförhållandet på systemnivå. Syftet är inte att peka ut vem som har gjort fel i den aktuella situationen.

Vilka uppgifter som ska framgå av dokumentationen av en lex Sarah-rapport framgår av 5 kap. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah.

Den som bedriver verksamheten är skyldig att utreda en rapport om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande. Hur omfattande utredningen måste vara beror på vad som har hänt. I offentlig verksamhet finns en skyldighet att se till att ärenden blir tillräckligt utredda för att den som ska fatta beslut i ett ärende ska ha ett underlag för att kunna fatta ett korrekt beslut.

Utredningen ska avslutas bland annat med ett beslut eller ett ställningstagande. Om utredningen avslutas med ett konstaterande att det rör sig om ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska en anmälan snarast göras till IVO. 

Anmälningsskyldigheten gäller allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för allvarliga missförhållanden som drabbar en eller flera enskilda som får insatser eller kan komma att få insatser inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse eller i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det kan vara såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett allvarligt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.

Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska snarast anmälas till IVO. Att det rör sig om ett allvarligt missförhållande kan vara uppenbart redan vid mottagandet av rapporten eller först i ett senare skede när utredningen genomförs eller när den avslutas. En utredning ska alltid genomföras även i de fall en anmälan redan har skickats separat till IVO.

Om utredningen inte är avslutad när lex Sarah-anmälan görs till IVO ska utredningen lämnas in så snart den har färdigställts och senast två månader efter att lex Sarah-anmälan gjordes.

Den som bedriver en verksamhet, det vill säga

• nämnden vid en kommunal verksamhet
• ledningen vid Statens institutionsstyrelse
• den som bedriver en enskild verksamhet – till exempel aktiebolag, stiftelse, kooperativ eller förening.

Nej. En lex Sarah-anmälan kan endast göras av den som omfattas av skyldigheten att göra en lex Sarah-anmälan till IVO, det vill säga den som bedriver verksamheten.

Nej, det är den som bedriven en verksamhet som är skyldig att göra en lex Sarah-anmälan till IVO.

En anmälan till IVO som görs på eget initiativ av en anställd tas emot som övriga anmälningar till IVO, varvid myndigheten tar ställning till om och hur myndigheten ska granska det som förs fram i anmälan.

Ja, och blanketten ska alltid användas. Blanketten ingår som en bilaga i Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah och ska alltid användas vid en lex Sarah-anmälan till IVO. Blankett lex Sarah-anmälan 

Ja. Om utredningen inte är avslutad när anmälan görs ska utredningen lämnas in så snart den har färdigställts och senast två månader efter att anmälan gjordes.

Anmälan görs på en särskild blankett ”anmälan – lex Sarah”, bilaga till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah. Förutom att uppgifterna på blanketten ska fyllas i, ska dokumentationen av utredningen enligt 5 kap. SOSFS 2011:5 bifogas, om utredningen är avslutad, samt eventuella andra handlingar som är av betydelse för det aktuella missförhållandet.

Anmälan ska lämnas till IVO. Den ska lämnas till den regionala avdelning som har tillsyn över den verksamhet där det allvarliga missförhållandet har inträffat eller den påtagliga risken för det allvarliga missförhållandet har förelegat. Anmälan ska alltså lämnas till den regionala avdelning där den berörda verksamheten geografiskt är belägen, oavsett var den som bedriver verksamheten finns.

Nej. En lex Sarah-anmälan (blankett och utredning samt eventuella andra handlingar) ska skickas med vanlig post. De flesta lex Sarah-anmälningar innehåller känsliga personuppgifter som omfattas av sekretess eller tystnadsplikt. E-post och fax är inte tillräckligt säkra för att skydda sådana uppgifter.

Om det i en lex Sarah-rapport eller en lex Sarah-anmälan finns personuppgifter om enskilda som får insatser eller kan komma ifråga för insatser inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse eller enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade gäller sekretess och tystnadsplikt för dessa uppgifter. Det framgår för kommunala verksamheter av 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen och för enskilda verksamheter av 15 kap. 1 § socialtjänstlagen, SoL, och 29 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. 

Inte bara uppgifter om namn, personnummer och direkta uppgifter om till exempel hälsa och ekonomi omfattas av sekretess, utan även andra uppgifter som gör att en enskild person kan identifieras. I vissa fall kan även namnet på den enhet där det missförhållandet har inträffat, namnet på arbetsledaren eller en annan anställd omfattas av sekretess.

Det gäller om uppgifterna kan användas för att ”baklänges” identifiera en person som får insatser inom socialtjänsten, i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller vid Statens institutionsstyrelse. Enhetens namn, arbetsledarens namn eller en annan anställds namn omfattas däremot inte av socialtjänstsekretess om avsikten är att skydda enheten, arbetsledaren eller den enskilde anställde.