IVO:s prioriterade riskområden 2018-2020

Riskområdena bygger på en nationell riskanalys som genomfördes under 2017. De gäller för hela perioden 2018-2020, men kommer att ses över årligen för att vi ska kunna följa förändringar i vår omvärld.

Prioriterade riskområden

Inom varje riskområde kommer vi att genomföra nationellt samordnad tillsyn.

  1. Barn och unga med psykisk ohälsa riskerar att drabbas av brister i samordning och en osammanhängande vårdkedja.
  2. Personer med funktionsnedsättning riskerar att utsättas för brister i boendemiljö och omsorg.
  3. Samsjukliga patienter riskerar att drabbas av bristande tillgång till vård och omsorg.
  4. Patienter som kräver multidisciplinärt omhändertagande riskerar att drabbas av brister i vården.
  5. Patienter riskerar att inte behandlas utifrån sjukdomsbild och behov - tillgång på platser och personal blir styrande.
  6. Personer utsätts för risker kopplade till nätbaserade vårdtjänster och välfärdsteknik.

 

Långsiktig plan

Eftersom riskområdena är mycket komplexa behöver vi arbeta med dem under 2-3 år. Det ger oss möjlighet att arbeta på ett ändamålsenligt sätt, med träffsäkra riskobjektsanalyser och de metoder som passar de riskgrupper och områden vi ska tillsyna.


Förstudier

Det första steget inför tillsyn inom våra riskområden är förstudier som kommer att precisera var riskerna är som störst med avseende på vilka som drabbas, i vilka verksamheter risken är som störst och hur tillsyn bäst kan bidra till att färre personer drabbas av vårdskada, missförhållande eller låg kvalitet. Förstudierna påbörjas under första kvartalet 2018.


Tidigare kända riskområden

De riskområden inom vården och omsorgen vi har valt att prioritera är som förväntat redan kända. Det beror helt enkelt på att riskområdena kvarstår, och så länge det föreligger förhöjd risk för vårdskada eller missförhållande kommer en riskanalys att fånga upp dem.