Utbildningar, stödmaterial och svar på frågor

Här kan du ta del av rapporter, utbildningar, stödmaterial och svar på frågor som kom upp under webbinariet den 25 mars 2021 om barns rättigheter i socialtjänstens handläggning.

Rapporter, utbildningar och stödmaterial m.m.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Sveriges kommuner och regioner (SKR)

Barnombudsmannen (BO)

Svar på frågor från deltagarna

Inför och under webbinariet hade deltagarna möjlighet att ställa frågor kring barns rättigheter. Frågorna rörde flera områden och vi ger här ett sammantaget svar för varje område.

Barnkonventionen har varit svensk lag i ett drygt år och gäller i alla verksamheter som direkt eller indirekt berör barn. Den som bedriver socialtjänst ansvarar för att verksamheten organiseras och utformas så att krav och mål i lagar uppfylls. För den som bedriver socialtjänst följer därav ett ansvar att skapa förutsättningar för att de rättigheter som följer av barnkonventionen och andra lagar ska tillämpas och efterlevas.

Arbetet med att implementera och tillämpa barnkonventionen bör vara en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Synpunkter från exempelvis brukare och verksamhetens personal ska omhändertas inför beslut om eventuella förändringsarbeten. Det är också viktigt att komma ihåg att barnkonventionen ger barn rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Utbildning och stöd för hur ni kan arbeta med barnkonventionen finns här:

Enligt barnkonventionen artikel 3 ska vad som bedöms vara barnets bästa beaktas när en åtgärd rör ett eller flera barn. Detta gäller oavsett om åtgärden berör barnet direkt eller indirekt.

Av 1 kap. 2 § SoL och 6a § lagen om särskilt stöd och service (1993:387), LSS framgår att barnets bästa ska beaktas när åtgärder rör barn. Vad som är barnets bästa och hur det ska beaktas måste bedömas och avgöras i varje enskilt ärende och utifrån det enskilda barnets behov och de omständigheter som råder runt barnet i övrigt.  Principen om barnets bästa innebär bland annat att barnet har rätt att få sitt bästa bedömt när olika intressen vägs mot varandra och barnet kommer påverkas av beslutet.

Svensk lagstiftning om barnets bästa sträcker sig i vissa fall längre än artikel 3. Exempelvis ska barnets bästa vara avgörande när vård- och behandlingsinsatser rör barnet (1 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Barnets bästa ska också vara avgörande i mål och ärenden enligt (lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), LVU, samt i handläggningen av vårdnad, boende och umgänge och adoptionsärenden. Att barnets bästa ska vara avgörande innebär att inga andra intressen får ta över det som är bäst för barnet.

Tänk på att reglerna om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals ska tolkas i förhållande till varandra. Informationen från barnet kan på så sätt påverka både bedömningen av barnets bästa och hur barnet ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter.

Här kan du läsa mer om samtal med barn och bedömningar om barns bästa:

Principen om barnets bästa gäller även i de fall barnet berörs indirekt av en åtgärd eller beslut. Det innebär att exempelvis att barnets bästa ska beaktas i ärenden där barn berörs indirekt av en åtgärd eller ett beslut, exempelvis i handläggningen av ekonomiskt bistånd eller vuxen missbruk.

Att beakta barnets bästa i ett ärende som indirekt rör barnet kan vara att se den aktuella frågan ur både de vuxnas och barnets perspektiv. Hur stor vikt barnens situation ska få måste bedömas från fall till fall.

Principen om barnets bästa innebär inte att barnets bästa alltid ska vara avgörande för de beslut som fattas. Barnperspektivet kan stå i strid med andra intressen. Inför ett beslut ska dock beslutsfattaren analysera och väga olika alternativ till lösningar mot varandra.  Regeringen har uttryckt att det är angeläget att kommunerna, förutom barnets berättelse och önskemål, dokumenterar de analyser som ligger till grund för bedömningen av barnets bästa och att uppgifterna och analysen finns med som en del i beslutsunderlaget.

Tänk på att reglerna om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals ska tolkas i förhållande till varandra. Informationen från barnet kan på så sätt påverka både bedömningen av barnets bästa och hur barnet ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter (länk).

Här kan du läsa mer om samtal med barn och bedömningar om barns bästa:

Att pröva och bedöma barnets bästa är en process med flera steg. Dels ska man beakta vetenskap och beprövad erfarenhet samt inhämta underlag från närstående och yrkespersoner som har kunskap om barnet. Dels ska man beakta det som barnet själv ger uttryck för i enlighet med barnkonventionens artikel 12. Utgångspunkten i barnets bästa är respekten för barnets fulla människovärde och integritet. En prövning av barnets bästa måste göras utifrån en bedömning av förhållanden i varje enskilt fall.

Regeringen har uttryckt att det är angeläget att kommunerna, förutom barnets berättelse och önskemål, dokumenterar de analyser som ligger till grund för bedömningen av barnets bästa och att uppgifterna och analysen finns med som en del i beslutsunderlaget.

Här kan du ta del av ett stödmaterial på övergripande nivå om hur en prövning av barnets bästa kan göras: Prövning av barnets bästa. Ett stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner (Barnombudsmannen, pdf)

Barnkonventionen artikel 12 ger alla barn, oavsett ålder, mognad eller exempelvis funktionsnedsättning, rätt att fritt uttrycka sin åsikt i frågor som rör barnet. Rättigheten att uttrycka sig gäller i alla frågor som rör barnet, oavsett om socialnämnden anser att det tillför utredningen något.

Barnet kan alltid själv välja att avstå från att lämna sina åsikter. Ett barn får inte pressas till samtal, om barnet inte vill måste detta respekteras. Barnet kan välja att föra fram sina åsikter på olika sätt; det kan ske muntligt, skriftligt eller på något annat sätt. Den professionella vuxna har långtgående ansvar för att tillhandahålla de hjälpmedel som krävs för att barnets ska kunna framföra sin åsikt.

Det är viktigt att barnet får möjlighet att framföra sina åsikter i en miljö som känns trygg för barnet och att metoder och arbetssätt är väl anpassade till barnets förutsättningar. Det är också viktigt att barnet får information så att hen förstår det som barnet ska uttrycka en åsikt om. Informationen till barnet måste därför anpassas utifrån varje enskild barns situation och ärende.

I alla beslut som rör barn bör det framgå om barnets åsikter har inhämtats samt hur barnets åsikter i så fall har inhämtats och beaktats.

Om barnet inte kan eller vill framföra sina åsikter behöver barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Detta kan ske genom att hämta in uppgifter från barnets närstående eller någon annan företrädare för barnet. Barnets inställning klarläggas genom dokumentation av vad barnet tidigare har framfört.

Det är angeläget att barnets inställning klargörs på ett sätt som är förenligt med respekten för barnets integritet och självbestämmanderätt.  Behovet av att klarlägga barnets inställning är särskilt stort i de fall då barnet är i behov av skydd.

Ett samtal med ett barn ska så långt som möjligt ske med vårdnadshavarens samtycke. Av 11 kap. 10 § tredje stycket SoL framgår dock att socialtjänsten får samtala med barn utan vårdnadshavarens samtycke under en utredning.

Om barnet har uppnått den ålder som krävs för att själv bestämma om sin medverkan, är det barnet som råder över om något samtal ska hållas.

Här kan du läsa mer om samtal med barn:

När ett barn beviljas vård- eller behandlingsinsatser enligt SoL eller i de fall bestämmelserna enligt LVU tillämpas ska barnets bästa vara avgörande vid varje åtgärd och beslut. Det innebär att inga andra perspektiv eller överväganden får komma före vad som bedöms vara barnets bästa.

Bestämmelsen om att barnets intressen särskilt ska beaktas inte innebär att barnets bästa alltid ska vara avgörande för de beslut som fattas. Barnperspektivet kan nämligen stå i strid med andra intressen. Inför ett beslut ska dock socialnämnden analysera och väga olika alternativ till lösningar mot varandra. Barnets bästa ska därför alltid beaktas, utredas och redovisas.

Om ett beslut till exempel innebär att ett barn måste flytta från sin invanda miljö eller att barnet genom ett beslut skulle få begränsade möjligheter att behålla en nära och god kontakt med båda sina föräldrar ska de överväganden som socialnämnden gör i det aktuella avseendet redovisas i underlaget för beslutet.

IVO har fått frågor om hur bland annat Sveriges kommuner och regioner (SKR) och domstolarna arbetar med att stärka och tillvarata barnrättsperspektivet. IVO har också fått frågor om det pågår lagstiftningsarbete för att stärka barnets rättigheter.

IVO:s uppdrag är att utöva tillsyn och tillståndsprövning av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter.  Mer information om domstolarna och pågående lagstiftningsarbeten hittar du på domstol.se och regeringen.se. På skr.se hittar du information om SKR:s arbete med att stärka barnrättsperspektivet. Du kan också hitta information om arbete med barnets rättigheter på barnombudsmannen.se.

Syftet med förstärkt tillsyn är att IVO i än större omfattning ska bidra till lärande, utveckling och förändring så att de barn som är i behov av socialtjänstens insatser ska få trygg och säker vård och att tryggheten för placerade barn ökar.

För att tillsynen ska bli träffsäker och genomföras där den gör mest nytta utvecklar IVO sitt arbete med att aggregera och analysera data, som sedan läggs till grund för tillsynsinsatser av olika slag. Den förstärkta tillsynen innebär att vi kan komma granska områden vi inte tidigare uppmärksammat i så hög utsträckning men också att vi utvecklar och förändrar våra metoder och arbetssätt för att i högre grad bidra till lärande.  Förstärkt tillsyn innebär att vi blir bättre på att anpassa tillsynen så att den ger bästa effekt för den verksamhet vi granskar.

För er på socialtjänsten kan den förstärkta tillsynen medföra att ni görs delaktiga i tillsynen på nya sätt, exempelvis kan ni behöva bistå med uppgifter av olika slag samt med att involvera barnen i tillsynen. Att göra barn delaktiga i planering och genomförande är också ett sätt att förstärka tillsynen. Vi omhändertar också de synpunkter och förslag ni lämnat inför och under webbinariet i vårt fortsatta arbete.