Ändra PSL så att klagomål kan bidra till bättre vård

Patientsäkerhetslagens (PSL) bestämmelser om klagomålshantering behöver ändras för att lagens intentioner ska kunna realiseras. Nu riskerar årligen tusentals händelser i vården att inte tas tillvara i patientsäkerhetsarbetet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) måste ges möjlighet att självständigt bedöma hur klagomål från patienter och anhöriga ska hanteras. En lagändring är nödvändig för att tillsynen på ett effektivt sätt ska bidra till vårdgivarens patientsäkerhetsarbete. För IVO kommer klagomålen fortsatt vara centrala som underlag för tillsyn med möjlighet till kritik.

PSL trädde i kraft 2011. Vårdgivaren fick därmed ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt arbete för patientsäkerheten. En bärande princip i lagen är att händelser som innebär att en patient drabbats av, eller skulle kunnat drabbas av, en vårdskada, ska utredas av vårdgivaren i syfte att förebygga ett upprepande. Parallellt med detta anger lagen, med detaljerade bestämmelser för handläggningsprocessen, en skyldighet för IVO att utreda enskilda klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal. Bestämmelserna har tyvärr medfört att merparten av klagomålen endast utreds för att ta reda på om det har begåtts något regelbrott hos vårdgivare eller yrkesutövare. Det saknas en ordning som säkerställer att de patientsäkerhetsrisker som uppmärksammas genom klagomålen blir föremål för en händelseanalys som syftar till att förhindra ett upprepande.

IVO vill att patientsäkerhetslagen ändras så att myndigheten får större möjlighet att självständigt bedöma hur ett enskilt klagomål ska handläggas genom att exempelvis kunna överlämna ett klagomål till berörd vårdgivare eller patientnämnd för åtgärd. Därmed skulle myndigheten också få ökade möjligheter att se till att vårdgivarna i tidigt skede får vetskap om avvikelser i verksamheten, så att de kan fullgöra det systematiska patientsäkerhetsarbete som lagen föreskriver. I vårdgivarens ansvar ingår även att systematisera sina iakttagelser och involvera patienter och närstående i arbetet. IVO har uppdraget att granska hur vårdgivaren fullgör sitt arbete för ökad patientsäkerhet.

Med nuvarande bestämmelser för hantering av klagomål från enskilda ges IVO inte förutsättningar att fokusera på systematisk analys av all den viktiga information som klagomålen förmedlar om förhållanden i vården. Det är angeläget att denna information bättre kan tas tillvara för att förmedla kunskap och erfarenhet till och bilda underlag i vårdgivarnas patientsäkerhetsarbete. Tillsynens resurser skulle i större utsträckning kunna användas till att granska specifika riskområden, vårdgivare och enskilda yrkesutövare med utgångspunkt från mer samlade iakttagelser.

Omfattningen av enskildas klagomål har blivit avsevärt större än vad regeringen väntade. Sedan lagen trädde i kraft har antalet klagomål till tillsynsmyndigheten kontinuerligt ökat. Trots ökade resurser och effektivisering av handläggningen har IVO i dag cirka 7 000 klagomål som är under utredning. Precis som har beskrivits i media innebär detta tyvärr att tiden mellan klagomål och återkoppling till vårdgivaren ofta blivit allt för lång för att resultatet ska kunna bidra till ett effektivt förebyggande arbete.

För den enskilde klagande är det viktigt att den vårdgivare som redan i dag har ett utredningsansvar snabbt får möjlighet att bedöma och utreda händelsen. Då skapas också förutsättningar för ett bra bemötande och eventuell ursäkt medan ansvariga ännu minns händelsen. För även om endast en liten del av anmälningarna till IVO resulterar i kritik mot vårdgivare eller yrkesutövare, så finns det många fall som innehåller skäl för någon form av ursäkt från vårdgivarens sida. Det får dock inte hindra att IVO även fortsatt bör ges möjlighet att rikta kritik och även ställa krav på åtgärder i de fall klagomålen gäller förhållande som strider mot lag, föreskrift eller är olämpliga med hänsyn till patientsäkerheten. För en effektiv tillsyn av enskilda yrkesutövare är det också viktigt att frigöra resurser för att kunna fokusera på individer vars yrkesutövning av olika skäl kan behöva granskas.

IVO:s tillsyn kommer att stödja verksamheterna i att förbättra otillfredsställande system och rutiner. Detta skapar förutsättningar för en tillsyn som bättre kan bidra till patientsäkerheten och till gagn för fler patienter. Om IVO ges möjlighet att självständigt bedöma vilka enskilda klagomålsärenden som ska granskas av myndigheten och hur denna granskning ska ske, kommer klagomålen att kunna utgöra en viktig del i den riskbaserade tillsynen. Därmed kan enskilda patienters och anhörigas erfarenheter bli till större nytta för vårdens utveckling. Värnet om patientens delaktighet och inflytande uppfattar vi är en grundbult i patientsäkerhetslagen, liksom i inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg.

Gunilla Hult Backlund, Generaldirektör, IVO
Gunnar Moa, Avdelningschef, IVO