Frågor och svar för privatpersoner

Här finns vanliga frågor och svar som kommer till IVO uppdelat på:


Vad är hälso- och sjukvård och vad är socialtjänst?

Hälso- och sjukvård omfattar de insatser som görs för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Även tandvård ingår.

Exempel på verksamheter där hälso- och sjukvård utförs är:

  • sjukhus
  • ambulanssjukvård
  • hemsjukvård
  • vårdcentraler och
  • mottagningar i öppenvård för exempelvis rehabilitering och psykiatri.

Exempel på verksamheter som bedriver socialtjänst är:

  • särskilda boenden för äldre
  • hemtjänst
  • personlig assistans
  • verksamheter för personer med funktionsnedsättning
  • individ- och familjeomsorg
  • missbruks- och beroendevård eller
  • hem för vård eller boende för barn (HVB).

Socialtjänsten ansvarar även för bistånd/ekonomiskt stöd.

Ska du klaga på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom socialtjänst? Välj då alternativet Hälso- och sjukvård. Legitimation har exempelvis läkare, barnmorskor, tandläkare och sjuksköterskor.


Frågor om hälso- och sjukvård

Klagomål på hälso- och sjukvård

Lämna först klagomålet till vårdgivaren

Först ska du kontakta den mottagning eller avdelning där du har vårdats. Vårdgivaren vid mottagningen eller avdelningen är skyldig att utreda vad som har hänt. Om det behövs ska vårdgivaren vidta åtgärder för att det inte ska hända igen. När vårdgivaren har utrett ditt klagomål ska du få ett svar.

Om ditt klagomål handlar om regionfinansierad hälso- och sjukvård kan du få stöd och hjälp att framföra ditt klagomål till vårdgivaren av patientnämnden i din region. Nämnden är en del av regionen, men är opartisk och fristående. Din regionala patientnämnd hittar du här

Vården ska ge dig ett begripligt svar

Vårdgivaren har fyra veckor på sig att besvara ditt klagomål. När du får svaret från vårdgivaren ska det lämnas på ett sådant sätt att du förstår det. Du kan få svaret muntligt, till exempel på ett möte eller genom ett telefonsamtal. Det kan också lämnas skriftligt, till exempel genom ett brev. Hur omfattande svaret är beror på vad du klagat på eller haft synpunkter på.

Gå vidare och anmäl ditt klagomål till IVO

När vårdgivaren har fått möjlighet att bemöta ditt klagomål kan du gå vidare och anmäla klagomålet till IVO. Du hittar både en e-tjänst och en blankett för anmälan av hälso- och sjukvården här. För att använda e-tjänsten behöver du ha BankId. IVO utreder inte alla klagomål på hälso- och sjukvård som kommer till myndigheten. Du kan läsa om vad IVO utreder under frågan "Vad utreder IVO?".

Lämna först klagomålet till vårdgivaren

Först ska du kontakta den mottagning eller klinik där du har vårdats. Verksamheten är skyldig att utreda vad som har hänt. Om det behövs ska verksamheten vidta åtgärder för att det inte ska hända igen.

Beroende på vart du har fått vård kan du ibland få hjälp att reda ut tvister och framföra klagomål.

Patientnämnderna har ett ansvar att hjälpa till

Om du inte är nöjd med vård och behandling som du fått hos Folktandvården, Aqua dental eller Distriktstandvården och behöver hjälp att framföra ditt klagomål till vårdgivaren kan du vända dig till patientnämnden i din region. Nämnden är en del av regionen, men är opartisk och fristående. Din regionala patientnämnd hittar du här.

Privat klinik som inte omfattas av patientnämndernas ansvar

Vissa tandkliniker, som inte omfattas av patientnämndernas ansvar, är medlemmar i privata organisationer. Dessa organisationer kan ibland hjälpa dig att framföra klagomål mot tandvården. Vänd dig till din klinik för att få veta om de är medlemmar i någon organisation som kan hjälpa dig.

Om tandkliniken inte är medlem i någon organisation ansvarar du själv för att kontakta och framföra dina synpunkter och klagomål till tandläkaren, klinikchef eller den som är verksamhetsansvarig. Kliniken är skyldig att utreda och besvara dina klagomål.

Du kan läsa mer om vad som gäller när du är missnöjd med tandvården på 1177.se eller kontakta IVO:s upplysningstjänst.

Gå vidare och anmäl ditt klagomål till IVO

När vårdgivaren har fått möjlighet att bemöta ditt klagomål kan du gå vidare och anmäla klagomålet till IVO. Du hittar både en e-tjänst och en blankett för anmälan av hälso- och sjukvården här. För att använda e-tjänsten behöver du ha BankId. IVO utreder inte alla klagomål på hälso- och sjukvård som kommer till myndigheten. Du kan läsa om vad IVO utreder under frågan "Vad utreder IVO?".

När en anmälan kommer in till IVO gör vi en bedömning om vi ska utreda eller inte. Det är patientsäkerhetslagen som styr vad IVO ska utreda. För att IVO ska kunna utreda ett klagomål bör du lämna in det inom två år från det att händelsen har inträffat.

IVO utreder anmälningar om allvarligare händelser inom vården där en patient i samband med hälso- och sjukvård har fått permanenta eller oföränderliga besvär, ett väsentligt ökat vårdbehov, eller där patienten avlidit.

IVO utreder även klagomål från patienter som tvångsvårdas, samt händelser i vården som på ett negativt sätt påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning.

En anmälan får göras av den patient som saken gäller. Om patienten inte själv kan anmäla saken, får en närstående till honom eller henne göra anmälan. Som närstående räknas vanligen familj, sammanboende och annan nära släkt eller en mycket nära vän. 

Om du vill göra en anmälan åt en annan person trots att den personen kan göra anmälan på egen hand behöver du visa att personen i fråga samtycker till att du hjälper till. Det gör du genom att skicka in en fullmakt. IVO har ingen egen blankett för detta utan ni behöver själva utforma fullmakten.

Som regel utreder IVO inte händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden.

Det du kan anmäla till IVO är en händelse som du varit med om. Du kan i din anmälan namnge specifik legitimerad personal som du anser har brustit.

IVO:s utredningar av klagomål på hälso- och sjukvården

Efter att du skickat in din anmälan till oss bedömer vi, utifrån patientsäkerhetslagen, om ditt klagomålsärende ska utredas eller inte. Du får ett beslut om detta senast fyra veckor efter det att din anmälan kommit till IVO.

När utredningen påbörjats skickar IVO din anmälan till berörda vårdgivare och/eller hälso- och sjukvårdspersonal. Vårdgivaren och personalen får möjlighet att yttra sig om händelsen.  IVO hämtar också in de handlingar som behövs för att utreda händelsen, exempelvis patientjournaler. I vissa utredningar behövs även andra utredningsåtgärder.

När utredningen är klar upprättar IVO ett förslag till beslut som skickas ut till dig och till vårdgivaren. Du har då fyra veckor på dig att lämna synpunkter på utredningen. Även vårdgivaren får lämna synpunkter på utredningen.

Därefter skickar IVO det slutgiltiga beslutet till dig som anmälare och till den eller de som blivit anmälda.

Om du vill komplettera en anmälan i efterhand kan du skicka din komplettering till registraturen eller till den inspektör som handlägger ditt ärende. Om kompletteringarna inkommer sent i utredningen är det inte säkert att vi kan bifoga dessa till utredningen.

En anmälan blir en allmän handling. Allmänna handlingar kan begäras ut av vem som helst. Innan IVO lämnar ut en anmälan gör vi en bedömning av om den skyddas av sekretess.

En anmälan om fel i vården har ett begränsat sekretesskydd. Det betyder att uppgifter om hälsa och personliga förhållanden i normalfallet lämnas ut i sin helhet. Enbart uppgifter av mycket känslig karaktär kan sekretessbeläggas. Att sekretessbelägga en uppgift innebär att uppgiften maskeras/tas bort innan handlingen lämnas ut.

IVO skickar i regel också din anmälan till den vårdgivare (till exempel sjukhus eller mottagning) du anmäler och den personal som du eventuellt nämner.

Om IVO bedömer att en verksamhet har brister som behöver åtgärdas relaterat till patientsäkerheten kan IVO ta initiativ till ytterligare granskning av verksamheten eller personalen. I sådana fall har IVO möjlighet att i beslut ställa krav på åtgärder men även att rikta föreläggande, med eller utan vite, mot verksamheten.

IVO kan i beslut uttala kritik mot en enskild hälso- och sjukvårdspersonal. Om IVO  bedömer att det finns skäl för beslut om prövotid, återkallelse av legitimation, återkallelse av annan behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården eller begräsning i förskrivningsrätt ska IVO anmäla detta till HSAN som fattar beslut om detta. 

IVO dömer inte ut några disciplinpåföljder mot vårdgivare eller personal.

Ett beslut som fattats efter att du lämnat in ett klagomål till IVO kan inte överklagas. Om det finns ny information i klagomålet finns det möjlighet att begära att IVO ändrar beslutet.

Om du anser att IVO fattat ett felaktigt beslut kan du begära ändring av beslutet. För att IVO ska ha en skyldighet att ändra beslutet krävs att det är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende. Beslutet ska även kunna ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.

Om du nyligen har fått beslut från IVO ska du kontakta handläggaren som står på beslutet för att begära ändring. Handläggaren på IVO tar då ställning till om man ska ändra beslutet.

IVO utreder inte frågor om ekonomisk ersättning. IVO utreder inte heller ekonomiska tvister. Om du har fått en felaktig faktura ska du vända dig till vårdgivaren för att få information om hur du invänder mot fakturan.

Om du drabbas av en skada i vården som hade kunnat undvikas kan du ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen.  Vilka försäkringsbolag som kan hjälpa dig beror på om skadan uppstått inom den offentliga eller privata vården.  

För den som vårdats inom regionfinansierad vård finns en patientförsäkring hos Regionernas ömsesidiga försäkringsbolag (Löf). Du kan läsa mer om Löf och hitta skadeanmälningsblankett på deras webbplats, www.lof.se.

Om du vårdats hos en privat vårdgivare ska du vända dig till vårdgivarens försäkringsbolag med din skadeanmälan. 

Gäller det tandvård hos en privattandläkare kan du också kontakta Privattandvårdsupplysningen. Läs mer på Privattandvårdsupplysningens webbplats.

Om den som vårdat eller behandlat dig inte har en patientförsäkring, kontakta då Patientförsäkringsföreningen. Läs mer på Patientförsäkringsföreningens webbplats.

Om du blivit skadad av ett läkemedel, kontakta då Läkemedelsförsäkringen. Läs mer på Läkemedelsförsäkringens webbplats.

Patientjournal

Du har nästan alltid rätt att läsa din journal. Vårdpersonal ska alltid göra en individuell bedömning innan journalen lämnas ut. Du kan bli nekad att läsa din journal om den ansvarige läkaren bedömer att det finns starka medicinska skäl för att du inte ska läsa den. Men det är ovanligt.

Ibland sekretessbeläggs delar av journalen. Det kan t.ex. hända när det finns uppgifter i journalen som berör någon annan person och uppgifterna kan skada den personen om uppgifterna lämnas ut.

Journalen tillhör vårdgivaren, men patienten kan begära att få läsa eller få en kopia av de handlingar som gäller patienten själv. En sådan begäran från patienten ska handläggas skyndsamt av vårdgivaren. Du kan också läsa din journal genom att logga in på 1177.se och läsa den via nätet. Det varierar mellan regionerna hur mycket information du kan se i journalen när du loggar in.

Som vårdnadshavare får du som regel ta del av ditt barns journal. Rätten att få läsa ditt barns journal grundar sig på att du som vårdnadshavare behöver viss information för att kunna ta hand om ditt barn. I takt med att barnet blir äldre och mognare kan din rätt att få ta del av barnets journal begränsas. Då kan det också krävas att barnet ger sitt samtycke innan journaler lämnas ut till dig. Sådana situationer brukar uppstå när barnet är i tonåren.

Vårdnadshavare kan nekas att läsa sitt barns journal om den ansvariga läkaren bedömer att det är till skada för barnet. Anledningar kan till exempel vara att det riskerar att försvåra barnets behandling, eller att det kan innebära risk för barnet.

Om vårdgivaren nekar dig att få ta del av din eller ditt barns journal, eller om det av andra skäl är svårt att få ta del av den, så ska du i första hand vända dig till ansvarig chef för vårdenheten. Om verksamheten bedömer att de inte kan lämna ut journalen till dig så har du rätt att få deras beslut prövat. Hur det går till beror på om vårdenheten bedrivs offentligt eller privat.

Om vårdenheten drivs av region eller kommun (offentlig vård) så kan du begära ett skriftligt beslut från vårdgivaren om nekad journalutlämning. Det beslutet kan du sedan överklaga till kammarrätten. Om vårdenheten drivs i privat regi så ska vårdgivaren skicka journalerna till IVO för bedömning, tillsammans med ett yttrande om varför vårdgivaren bedömer att journalerna inte kan lämnas ut. Om IVO beslutar att journalen inte ska lämnas ut så kan IVO:s beslut överklagas till kammarrätten.

Om du blir nekad att få ta del av din journal utan beslut eller motivering, eller om vårdgivaren struntar i din fråga om utlämning, se fråga ”Vad kan jag göra om jag inte är nöjd med hälso- och sjukvården (ej tandvård)?”.

När en vårdenhet drivs av region eller kommun är huvudregeln att patientjournalen sparas för alltid. Om vårdenheten helt upphör och inte överförs till annan vårdgivare kommer journalerna att sparas i regionens arkiv. För kontaktuppgifter se respektive regions hemsida.

En privat vårdgivare har enligt patientdatalagen en skyldighet att spara en journalhandling i minst tio år från det att den sista uppgiften fördes in i handlingen. När en privat vårdenhet upphör så ska vårdgivaren, om denne inte själv kan förvara patientjournalerna, ansöka hos IVO om att regionen ska omhänderta journalerna. IVO bedömer om vårdgivaren har  möjlighet att själv ansvara för patientjournalerna. Om ansökan beviljas skickar vårdgivaren patientjournalen till regionens journalarkiv. Om ansökan får avslag måste vårdgivaren fortsätta att förvara journalen även efter det att verksamheten upphört. Vårdgivaren ansvarar för att det finns möjlighet för patienter att få ta del av sina journalhandlingar.

Om du vill veta om en vårdgivare har gjort en ansökan om omhändertagande av patientjournaler kan du ringa till berörd registratur inom IVO. Du hittar kontaktuppgifter här. Du kan också ringa direkt till det regionala arkivet.

Observera att IVO inte har något register där man kan söka efter vårdverksamheter som upphört.

Du kan begära att journaluppgifter inte ska visas för andra vårdgivare eller för andra kliniker hos samma vårdgivare. Det kallas för att spärra uppgifter i journalen. Kontakta den eller de vårdenheter där du vill ha dina journaluppgifter spärrade. Du måste kontakta varje enskild vårdenhet för att begära journalspärr. Begäran om journalspärr kan också göras genom att logga in på 1177.se.

Det kommer att stå i journalen om det finns spärrade uppgifter. Om du spärrar uppgifter i din journal måste du själv berätta för vårdpersonalen om sådant de kan behöva veta för att kunna ge dig en god och säker vård. Du kan när som helst be att få en journalspärr borttagen.

I situationer när det inte går att begära din tillåtelse, om ditt hälsotillstånd är allvarligt och du själv inte kan informera dem som vårdar dig, kan spärren tas bort tillfälligt. Det sker genom en så kallad nödöppning. För att detta ska vara tillåtet måste uppgifterna ha betydelse för den vård som du behöver.

Vårdnadshavare har inte rätt att spärra sina barns journaler. Barn under 18 år kan få spärra sina journaler, beroende på barnets ålder och mognad.

Du kan läsa mer om regler och rättigheter i förhållande till patientjournalen på 1177.se.

Om du anser att uppgifter i din patientjournal är felaktiga kan du kontakta vårdgivaren och begära rättelse. En rättelse betyder att vården gör en markering i den del av journalen som är felaktig, t.ex. genom att stryka över texten och skriva en kompletterande kommentar. En överstrykning innebär att texten fortfarande är synlig. Vården får inte permanent radera uppgifter i en journal. Om du inte kommer överens med vårdgivaren om rättelse kan du begära en notering i journalen, om att du som patient anser att det finns oriktiga eller missvisande uppgifter i din journal. Vårdgivaren får inte neka dig en sådan notering enligt 3 kap 8 § patientdatalagen (2008:355) PDL.

Om du vill att hela eller delar av en patientjournal ska raderas ska du ansöka om journalförstöring. Det är endast patienten eller någon som omnämns i en patientjournal som kan ansöka om att hela eller delar av journalen ska förstöras. En ansökan om journalförstöring skickas till IVO.

Mer information och ansökningsblankett finner du här.

Du har rätt att få veta om någon tagit del av din journal. På 1177.se kan du logga in och se delar av eller hela din patientjournal. Vissa regioner i Sverige visar även logglistor på 1177.se. I logglistan kan du se vilka som varit inne i din journal och vid vilka tidpunkter.

Om logglistan inte finns publicerad på 1177.se kan du kontakta vårdgivaren och begära ut denna. Ibland finns det en särskild enhet eller instans i regionen som du ska kontakta om du vill ha ett loggutdrag.

I loggutdraget ska det framgå när och från vilken enhet någon har läst i din journal. I vissa loggutdrag framgår också vem som varit inne i journalen men det är inget krav. Rätten till loggutdrag finns beskrivet i 7 kap. 5 § i patientdatalagen samt i 4 kap. 10 § i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.

I första hand ska du ta kontakt med verksamhetschefen på berörd vårdenhet och framföra din oro och misstanke. Verksamhetschefen är skyldig att utreda klagomål som kommer in till vårdenheten. Om du inte är nöjd med det svar du fått kan du anmäla händelsen till IVO. IVO kan utreda händelsen om patientsäkerheten har hotats, men vi kan inte bedöma om ett brott har begåtts. Om du misstänker att ett sekretessbrott skett kan du anmäla detta till polisen.

Se fråga "Vad kan jag göra om jag inte är nöjd med hälso- och sjukvården (ej tandvård)?".

Om du behöver ett intyg om den vård du fått för något ändamål, ska den som fört patientjournal utfärda intyg om vården. Detta framgår av 10 kap. 3 § i patientlagen och 3 kap. 16 § patientdatalagen. Varje vårdgivare ska fastställa rutiner för utfärdande av intyg. Vårdgivaren ska också säkerställa att den som utfärdar ett intyg har tillräcklig kompetens för den uppgiften.

Ibland händer det att vården felaktigt fört in uppgifter om patienter i fel journal. I dessa fall ansvarar vårdgivaren för att rätta till detta. De felaktigt införda uppgifterna ska flyttas till den patientjournal där de rätteligen hör hemma. Om vårdgivaren inte vet i vilken patientjournal uppgifterna hör hemma får de inte flyttas. Då kan vårdgivaren istället göra en rättelse. Läs mer om detta under frågan "Vad ska jag göra om det finns fel uppgifter i min journal?".

Journalförstöring

Handläggningen förenklas om all relevant information skickas med men handläggningstiden är fortfarande ungefär 12 månader.

Nej. I vissa fall skickar vi en kopia av ansökan till vårdgivaren för att denne ska ha möjlighet att yttra sig.

Ansökan godkänns om alla tre kriterierna i journalförstöringsbestämmelsen är uppfyllda.

Om en journaluppgift har legat till grund för beslut hos Försäkringskassan, däribland beslut om ersättning, talar det emot journalförstöring. Uppgifterna som ska tas bort får inte ha använts som underlag för beslut eller bedömning hos IVO, annan myndighet eller en domstol.

Besluten kan överklagas. Sökanden skriver till Förvaltningsrätten i Stockholm men skickar skrivelsen till IVO. Om IVO inte själv ändrar beslutet på det sätt sökanden begär sänder IVO överklagandet vidare till förvaltningsrätten för prövning.

Om en ansökan beviljas skickar IVO beslutet till både vårdgivaren och sökanden. Vårdgivaren verkställer beslutet och skickar sedan en bekräftelse, till både IVO och sökanden, på att det är utfört. När IVO får vetskap om att journalförstöringen är utförd förstör även IVO sina kopior. Därefter finns uppgifterna inte kvar.

Denna fråga ställs lämpligast till aktuell vårdgivare då det kan se olika ut mellan vårdgivarnas journalsystem.

Nej, logglistor är inte del av patientjournalen.

Vårdgaranti och väntetider

Vårdgarantin anger hur länge du som längst ska behöva vänta på att:

  • få kontakt med vården.
  • få den vård som du behöver.

Vårdgarantin gäller bara i den region där du är folkbokförd. Region är samma sak som det som tidigare kallades för landsting.

Detta gäller enligt den nationella vårdgarantin

Kontakt med primärvården samma dag

Patienten har rätt att samma dag få prata med någon antingen per telefon eller vid ett personligt besök för en bedömning. Kontakt och bedömning via sjukvårdsrådgivningen (1177/Vårdguiden) uppfyller kravet på kontakt samma dag.

Inom tre dagar ska du få en medicinsk bedömning av en legitimerad vårdpersonal i primärvården

En förutsättning för att denna vårdgaranti ska gälla är att patienten har ett nytt hälsoproblem eller en oväntad eller kraftig försämring/förändring av ett tidigare känt hälsoproblem. Om denna förutsättning är uppfylld ska du få en medicinsk bedömning av en läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom högst tre dagar. Det är den vårdpersonal som du först har kontakt med som avgör vem du ska träffa för den medicinska bedömningen. Det kan vara en läkare men det kan exempelvis också vara en sjuksköterska, psykoterapeut eller fysioterapeut. Fysioterapeut är samma sak som det som tidigare kallades sjukgymnast.

Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar

Du ska få en tid för ett första besök i den specialiserade vården inom 90 dagar, om du har fått en remiss för det. Tiden räknas från den dag beslutet togs att skicka en remiss för specialistvård. Om du skickar egenremiss eller egenanmälan räknas tiden från det att remissen bedömts och accepterats. Det första besöket måste inte vara till en läkare, det kan exempelvis vara till en sjuksköterska eller vara ett så kallat teambesök.

Behandling påbörjad inom 90 dagar

Efter det att läkaren tillsammans med dig har beslutat om en viss behandling, till exempel en operation, ska du få en tid för den inom 90 dagar. Tiden räknas från den dag som beslutet fattades.

Mer information om vårdgarantin kan du läsa på Sveriges kommuner och landstings webbsida.

Vårdgarantin gäller inte:

  • för återbesök
  • om du av medicinska skäl bör vänta längre än garantins tidsgränser
  • för medicinsk service, till exempel laboratorieundersökningar
  • för utredningar och undersökningar som till exempel röntgen, provtagningar och tester
  • när du ska få ett hjälpmedel, med undantag av utprovning av hörapparater
  • om du väljer att söka vård hos en privat vårdgivare som inte finansieras med skattemedel eller som saknar avtal med en region. Fråga vårdgivaren om du är osäker på om vårdgarantin gäller.

Regionen ska informera patienten om rätten till vårdgaranti och hjälpa till att ordna ny vårdgivare. Regionen ska också ersätta patienten för eventuella merkostnader (sjukresor, hotell, ledsagare med mera) samt vid behov sköta denna vårdkontakt.

Kontaktuppgifter till de olika regionernas vårdgarantikansli finns på Sveriges kommuner och landstings webbsida.

Du har rätt att välja öppenvård (vårdcentral eller specialistmottagning) var som helst i Sverige. Öppenvård innefattar all vård som inte innebär att du läggs in på sjukhus/motsvarande. Det kallas slutenvård. När du söker vård i en annan region än där du är folkbokförd så är det dina medicinska behov som avgör när du får vård och du omfattas inte av vårdgarantin. Ibland behövs remiss till den öppna specialistvården men ibland tar mottagningen emot en egenremiss eller förfrågan.

Du kan få möjlighet att välja även slutenvård i annan region än där du är folkbokförd men detta kräver ett godkännande i förväg av din hemregion.

En patient som är försäkrad för vårdförmåner i Sverige kan ha rätt att få planerad vård i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz.

Ansökan sker via Försäkringskassan.


Estetisk verksamhet/Skönhetsbehandlingar

Den 1 juli 2021 infördes en ny lag som innebär att IVO får tillsyn över alla verksamheter som erbjuder estetisk kirurgi- och estetiska injektionsbehandlingar. Den som bedriver en sådan verksamhet ska göra en anmälan till IVO:s vårdgivarregister och betala en årsavgift till IVO. Verksamheten är också skyldig att ha patientförsäkring och att utreda och anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO.

Den nya lagen innebär även att det införs kompetenskrav för den som utför estetiska behandlingar. Endast legitimerade läkare eller tandläkare med adekvat specialistkompetens får utföra estetiska kirurgiska ingrepp och endast legitimerade läkare, tandläkare och sjuksköterskor får utföra estetiska injektionsbehandlingar.

Vidare innebär den nya lagen att verksamheter inom estetisk kirurgi- och estetiska injektionsbehandlingar är skyldiga att informera patienter om samtycke och betänketid, samt kontrollera att patienten som får behandlingen är över 18 år.

Med den nya lagen stärks skyddet för individens liv och hälsa. Den som kontaktar en skönhetsklinik ska kunna vara trygg med att personalen har rätt kompetens och att det finns samma krav på patientsäkerhet som inom hälso- och sjukvården. Tidigare fanns inga sådana krav, och lagstiftaren anser att det inte är rimligt sett till de risker som finns och hur pass komplicerade vissa ingrepp är.

Om du har fått en allvarlig skada i samband med en behandling kan du lämna ett klagomål till IVO. Här kan du läsa om hur du ska göra.

Om du har fått en allvarlig skada i samband med estetisk behandling som ingår i lag (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar ska du i första hand anmäla detta till verksamheten. Om du inte är nöjd med verksamhetens svar och skadan är bestående eller har gett upphov till ett ökat vårdbehov kan du anmäla detta till IVO. 

Du kan läsa mer om anmälan till IVO under frågorna: "Vad kan jag göra om jag inte är nöjd med hälso- och sjukvården (ej tandvård)?" och "Vad utreder IVO?".

Om du har synpunkter på det estetiska resultatet har Konsumentverket viss information om hur du i så fall kan ta ärendet vidare. Läs mer hos Konsumentverket.

Vänd dig till vår upplysningstjänst. Där kan du informera oss om verksamheter som inte uppfyller kraven i den nya lagen. Om du vill kan du vara anonym.

Du hittar mer information om att lämna ett tips eller en informell anmälan här.


Socialtjänst

Klagomål på socialtjänst och LSS

Det är kommunen som är ansvarig för att rapportera ej verkställda beslut till IVO. Rapporterna ska skickas in fyra gånger per år. Mer information om ej verkställda beslut finns här.

Som privatperson har du dock möjligheten att anmäla brister i socialtjänstens verksamhet till oss. Att ett beslut inte har verkställs kan betyda att det finns brister vad gäller socialtjänstens planering eller handläggning. Om du ska anmäla brister eller missförhållanden kan du göra det via vår e-tjänst eller använda pappersblanketten.

IVO kan inte ändra socialtjänstens beslut.

Om du inte nöjd med det beslut som kommunen har fattat om insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan du överklaga vissa beslut till domstol. Du kan bara överklaga beslut som rör dig själv. Exempel på sådant som kan överklagas är beslut om:

  • Avslag på ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) – oavsett om ansökan har avslagits helt eller delvis.
  • Avslag på begäran om insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
  • Avgift för hemtjänst och äldreboende.

Om kommunen har fattat ett beslut som du inte är nöjd med har du rätt att få beslutet skriftligt. Kommunen ska informera dig om hur du gör för att överklaga.

IVO kan inte ändra socialtjänstens beslut. De flesta beslut kan dock överklagas till förvaltningsrätten. Om du upplever att handläggningen inför eller efter beslutet inte har gått rätt till, kan du göra en anmälan till oss. Om du väljer att göra en anmälan till IVO får du återkoppling om IVO beslutar att inleda tillsyn eller inte. IVO avgör självständigt om, och i sådana fall, när en tillsyn ska ske. Vid en tillsyn granskar IVO att handläggningen håller god kvalitet, är säker och följer gällande lagar och bestämmelser.

IVO granskar inte enskilda tjänstemän när vi gör tillsyn vid socialtjänsten. Däremot är kommunen skyldig att ta emot synpunkter och klagomål på sin verksamhet och personal.

Alla kommunala och privata verksamheter ska ta emot klagomål och synpunkter. Hos ansvariga för den verksamhet det gäller, eller hos din handläggare på kommunen, kan du få reda på var du kan lämna ditt klagomål eller dina synpunkter.

Du har rätt att få berätta om det du inte tycker fungerar bra och att få bli lyssnad på. Du har däremot ingen självklar rätt att få byta handläggare. Det är chefen på den socialtjänstenhet som du går till som avgör om du kan få byta handläggare. Har du synpunkter på din handläggare bör du framföra dessa till chefen.

IVO har inte tillsyn över gode män eller förvaltare. Om du är missnöjd med din god man eller förvaltare kan du kontakta överförmyndarnämnden i din kommun. Överförmyndarens verksamhet står i sin tur under tillsyn av Länsstyrelsen.

Vem som helst kan lämna uppgifter till IVO om brister och missförhållanden, eller lämna synpunkter i övrigt som gäller socialtjänst eller LSS. Det gäller oavsett om du själv är berörd, om du är närstående eller om du på annat sätt känner till brister i en verksamhet.

Som regel utreder IVO inte händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden.

IVO:s utredningar av klagomål på socialtjänst och LSS

När din anmälan om brister inom socialtjänst eller LSS har kommit in till IVO gör vi en bedömning av uppgifterna i anmälan.

I IVO:s uppdrag ingår att genomföra tillsyn där risker för missförhållanden bedöms vara stora. IVO avgör om de uppgifter som vi får del av ska leda till tillsyn. Vår bedömning utgår ifrån innehållet i anmälan och information som IVO har tillgång till i övrigt. Om IVO inleder en tillsyn väljer vi även vad som i så fall ska granskas. Om IVO inte öppnar ett tillsynsärende direkt efter din anmälan, kan innehållet i den ligga till grund för framtida tillsyn.

Här kan du läsa mer om IVO:s tillsyn.

IVO har ingen skyldighet att utreda allt som anmäls utan avgör självständigt om det finns skäl att göra tillsyn. Bedömningen sker bland annat utifrån det som enskilda personer anmäler men också utifrån andra uppgifter som IVO kan ha om verksamheter. En tillsyn kan inledas omgående, eller kan ske senare, beroende på hur IVO bedömer de uppgifter som finns. Alla uppgifter som lämnas till IVO om verksamheter registreras och kan användas när IVO planerar vilka tillsyner som ska genomföras.

När IVO har gjort sin bedömning får du, inom två – tre veckor, ett skriftligt meddelande om vilket ställningstagande vi gjort utifrån din anmälan.

IVO:s ställningstagande kan vara något av följande:

  • IVO registrerar dina uppgifter men inleder inte någon granskning.
  • Uppgifter i din anmälan kan komma till användning när IVO planerar kommande tillsyner.
  • IVO registrerar dina uppgifter och kommer att inleda en tillsyn. IVO avgör då vad som ska tillsynas, det behöver inte alltid vara den specifika händelse som du har anmält. IVO kan välja att tillsyna en hel verksamhet, där händelsen inträffat, t.ex. ett boende eller ett socialkontor eller flera verksamheter i den aktuella kommunen. Uppgifterna i din anmälan kan även tillföras en pågående tillsyn som IVO sedan tidigare bedriver.
  • IVO registrerar dina uppgifter och översänder din anmälan till den ansvariga kommunen. Den som är ansvarig för en verksamhet är också skyldig att utreda och åtgärda synpunkter och klagomål.

När du fått ditt meddelande om IVO:s ställningstagande avslutas det ärende som din anmälan föranlett. Om IVO väljer att inleda tillsyn så öppnas i stället ett nytt ärende.

Om en tillsyn inleds efter att du har gjort en anmälan till IVO får du ingen automatisk återkoppling vad IVO beslutar i ärendet utan vill du ha information om det ska du kontakta registraturen och be om att få ta del av handlingar i ärendet.

Skriv ner din komplettering och skicka till IVO via e-post till registrator.vs@ivo.se eller vanligt brev till:

Inspektionen för vård och omsorg
Box 45184
104 30 Stockholm

För att IVO ska kunna koppla ihop komplettering till din anmälan är det viktigt att du uppger det personnummer som du angett i din ursprungliga anmälan och att det framgår att det rör sig om en komplettering.

Efter att IVO genomfört en tillsyn fattar IVO ett beslut som ställs till den som ansvarar för verksamheten. I beslutet kan IVO ställa krav på att brister ska åtgärdas. IVO kan också rikta föreläggande*, med eller utan vite, mot verksamheten.

* Ett föreläggande är ett beslut av en myndighet som innebär att den som beslutet gäller ska genomföra en viss åtgärd. Ett föreläggande kan förenas med vite, vilket betyder att den som inte följer föreläggandet kan tvingas betala en summa pengar.

Ett beslut som fattats efter att du lämnat in ett klagomål till IVO kan inte överklagas. Om det finns ny information i klagomålet finns det möjlighet att begära att IVO ändrar beslutet se frågan "Kan IVO:s beslut ändras? Hur gör man?".

Om du anser att IVO fattat ett felaktigt beslut kan du begära ändring av beslutet. För att IVO ska ha en skyldighet att ändra beslutet krävs att det är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende. Beslutet ska även kunna ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.

Om du nyligen har fått beslut från IVO ska du kontakta handläggaren som står på beslutet för att begära ändring. Handläggaren på IVO tar då ställning till om man ska ändra beslutet.

Dokumentation och journal inom socialtjänst och LSS

De som jobbar på socialtjänsten är skyldiga att vara opartiska och sakliga i sitt arbete. Det innebär till exempel att de inte ska använda sig av uppgifter som inte stämmer eller som är onödiga för utredningen. Du kan berätta för socialtjänsten om vad du anser är fel eller kränkande. Det är viktigt att socialtjänsten får höra dina invändningar så att de har möjlighet att fatta beslut baserat på rätt underlag och på information som stämmer. Du har däremot inte rätt att kräva att uppgifter som finns i en utredning helt ska tas bort.

Ja, som part i ärendet har du rätt att få ta del av utredningen. Socialtjänsten får, som utgångspunkt, inte fatta beslut i ett ärende utan att den som är part har fått läsa underlaget till beslutet. Det innebär att de ska skicka utredningen till dig när den är klar. Som part ska du också få möjlighet att yttra dig över uppgifterna innan socialtjänsten fattar sitt beslut.

Vanligen skickas kopior av handlingarna till din folkbokföringsadress. Du ska få tillräckligt med tid för att ta del av materialet och yttra dig över det. Det bör vara tydligt när du senast ska ha skickat in dina synpunkter till socialtjänsten. Du avgör själv om du vill yttra dig över materialet eller inte.

I vissa undantagsfall kan det finnas uppgifter i utredningen som skyddas av sekretess även för dig. Om socialtjänsten har tagit bort delar av utredningen på grund av sekretess har du rätt att få det förklarat och att överklaga det till domstol. Socialtjänsten ska berätta för dig hur du gör det.


Kamerabevakning

Integritetsskyddsmyndigheten ansvarar för tillsyn av kamerabevakning. Läs mer på www.imy.se.


Utlämnande av information från IVO och andra myndigheter

En person, företag eller en organisation kan begära ut exempelvis handlingar som rör hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt tryckfrihetsförordningen har alla - svenska och utländska medborgare - rätt att ta del av myndigheternas allmänna handlingar i den mån de inte är föremål för sekretess. Denna rätt gäller även för juridiska personer, exempelvis aktiebolag, föreningar och stiftelser.

Detta är en viktig del av offentlighetsprincipen som innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i myndigheternas verksamhet. Varje myndighet svarar självständigt för prövningen om en allmän handling ska lämnas ut.

Vid en begäran om att få ut en eller flera allmänna handlingar gör IVO en sekretessprövning. IVO är skyldig att lämna ut handlingar som inte omfattas av sekretess.

Enligt tryckfrihetsförordningen har alla - svenska och utländska medborgare - rätt att ta del av myndigheternas allmänna handlingar i den mån de inte är föremål för sekretess. Denna rätt gäller även för juridiska personer, exempelvis aktiebolag, föreningar och stiftelser. Detta är en viktig del av offentlighetsprincipen som innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i myndigheternas verksamhet.

IVO kan neka att lämna ut allmänna handlingar om de omfattas av sekretess. Om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen gäller också sekretess. Om IVO beslutar att inte lämna ut allmänna handlingar så kan IVO:s beslut överklagas till domstol för prövning.


Vad gör IVO:s upplysningstjänst

IVO är en myndighet. Det innebär att vi är skyldiga att ge service till allmänheten, såsom privatpersoner, vård- och omsorgspersonal eller journalister. Service innebär bland annat att ge information, råd och vägledning om hur IVO arbetar och om de regler som styr vård och omsorg.

IVO har olika kanaler för service som vi kallar för upplysningstjänster. Vi har en upplysningstjänst för tillståndsfrågor, en för tillsynsfrågor och en särskild linje för barn- och unga. Du hittar kontaktuppgifter till våra olika tjänster här.

IVO ska kunna svara på frågor om vår verksamhet och om regler som styr socialtjänsten, funktionshinderomsorg och hälso- och sjukvård. Vi kan till exempel hjälpa till med att berätta om våra handläggningstider, hur du kan anmäla brister till oss, vilka rättigheter du har inom vård eller omsorg eller hur IVO handlägger och bedömer ärenden.

IVO ska erbjuda så mycket hjälp som behövs för att du som kontaktar oss ska kunna ta till vara dina intressen. Det innebär att vi behöver anpassa vår hjälp till dig som ringer eller skriver in till oss. Du kan kontakta oss både via telefon, e-post eller brev.

Serviceskyldigheten innebär inte att vi ska eller kan:

  • ge förhandsbesked i en viss fråga, till exempel bedöma om en situation har hanterats rätt eller inte
  • ge dispens till din verksamhet att slippa följa lagkrav eller tillståndskrav 
  • göra stora rättsutredningar för att kunna svara på din fråga.

Till oss kan du ställa frågor om IVO:s tillsyn eller lämna synpunkter om brister i vård och omsorg. Vi kan ge råd och vägledning på en generell nivå men kan däremot inte ta ställning i ett konkret ärende, t.ex. genom att lösa tvister eller säga hur verksamheten ska agera i ett specifikt fall. 

Du får gärna använda vårt webbformulär när du kontaktar oss. De uppgifter du lämnar via webbformuläret kommer till upplysningstjänsten. Du kan vara anonym om du vill.

Gör en formell anmälan om klagomål

Vill du göra en formell anmälan till IVO, t.ex. angående en specifik händelse eller verksamhet, ber vi dig att använda IVO:s e-tjänst för att anmäla klagomål. Observera att det finns särskilda regler som gäller för klagomål på vården. Innan du anmäler brister i din eller någon närståendes vård ber vi dig därför att läsa här.

Information om personuppgiftsbehandling vid upplysningstjänsten för tillsynsfrågor.

Du får ingen återkoppling från IVO om vad som hänt med ditt tips eller om ditt tips lett till att IVO startat en tillsyn.

Alla tips och all information som kommer till upplysningstjänsten och via Tipsa IVO sammanställs regelbundet och blir en del av underlaget vid planeringen av vad IVO ska granska. Informationen kan också användas vid framtida tillsyner.

Om du vill få information om IVO har inlett en tillsyn av en verksamhet ska du kontakta registraturen i den del av landet där verksamheten finns. Se kontaktuppgifter.