Klagomålen till patientnämnderna fortsätter att öka

2018 jun 01

Nyheter

När en patient eller närstående har någon form av missnöje med vården finns det flera sätt att framföra sitt klagomål. IVO har sammanställt patientnämndernas redogörelse för 2017.

Varje år kontaktar tusentals personer patientnämnderna för att få stöd och hjälp i sina kontakter med vården. Det patienter, anhöriga eller närstående ofta uttrycker är ”att de vill bidra till att förbättra vården så att ingen annan ska behöva uppleva det de själva har varit med om”.

 

Klagomålen fortsätter att öka

IVO har sammanställt patientnämndernas redogörelse för 2017. Klagomål från patienter, närstående och anhöriga fortsätter att öka, men inte i samma takt som tidigare år. Under 2017 tog patientnämnderna emot 36 714 klagomål, vilket är en ökning med 455 ärenden (1 procent) från 2016. Vi ser en stor spridning mellan patientnämnderna vad gäller procentuell förändring av antal klagomål per 100 000 mellan åren. I vissa län ökar klagomålen inom några områden stort, medan andra ser en tydlig minskning.

 

- Det finns inga enkla svar på varför klagomålen ökar eller minskar i vissa län. Och vi kan inte heller se att en ökning eller minskning av klagomål hos patientnämnderna har påverkat antalet klagomål som kommit in till IVO”, säger Carl Hogstedt, utredare på IVO.

 

Ju högre ålder desto större andel klagomål 

Det är förhållandevis fler äldre som har klagomål och synpunkter på sin vård jämfört med yngre personer. Totalt sett avser flest klagomål personer mellan 50–59 år (14 procent). Likt tidigare år rör de flesta klagomålen kvinnor.

 

Fler kvinnor har synpunkter på bemötande

Det är fler kvinnor än män som upplever ett dåligt bemötande av vårdpersonalen. Men om man jämför grupperna män och kvinnor så klagar en större andel män på brister i intyg och tillgänglighet inom primärvården, samt brister som rör läkemedel inom psykiatrin.

 

Utöver brister i bemötande klagar kvinnor och män i stort sett på samma saker till patientnämnderna. Det handlar exempelvis om brister i behandling, undersökning och resultat.

 

Brister i samverkan och vårdplanering mellan vårdgivare

Många patienter är i behov av återkommande vård. Patienter ska inte själva behöva samordna sina insatser men årets sammanställning visar att samordningen inte alltid fungerar. Fler patienter och närstående rapporterar in synpunkter och klagomål om avsaknad av samverkan och vårdplanering mellan vårdgivare.

 

Vi noterar särskilt att allt fler lämnar också klagomål som rör dataintrång, medicinsk utrustning och kulturella och språkliga hinder i mötet med vårdpersonalen.

 

Liknande mönster för klagomål till patientnämnden och IVO

Precis som till patientnämnderna ökar antalet klagomål som kommer in till IVO. De klagomål från patienter och närstående som kommer in till IVO uppgick 2017 till 8 338. Det är en ökning med 16 procent sedan året innan. På grund av att kategoriseringen ser olika ut är det svårt att göra en direkt jämförelse mellan vilka typer av klagomål som kommer in till IVO jämfört med patientnämnderna.

 

Vi kan dock se en likhet i vilka patientgrupper som klagomålen gäller – fler kvinnor än män och fler äldre än yngre. Vi ser också en samstämmighet i att många klagomål som IVO utreder handlar om brister i bemötande. Som regel utreder inte IVO klagomål som enbart rör detta, men många gånger är brister i bemötande en del av händelsen som anmäls till IVO.

 

Händelser som rör vård och behandling och diagnostisering är de vanligaste anledningarna till att enskilda skickar in klagomål till IVO. Det kan exempelvis handla om att undersökningen brister eller att vårdpersonalen gör felaktiga bedömningar, som i sin tur leder till fördröjd eller utebliven diagnos.

 

Nya regler för klagomål

I och med den nya lagstiftningen som trädde i kraft 1 januari 2018 kan vi förvänta oss att klagomålen till patientnämnderna kommer att fortsätta öka.

 

- Det första kvartalet 2018 har klagomålen till patientnämnderna ökat med tre procent i jämförelse med 2017. Samtidigt har antalet klagomål till IVO minskat med 33 procent under samma period”, säger Emilie Karlsson, utredare på IVO.

 

 *Dalarna och Västmanlands län ingår inte i resultat som visar på skillnader mellan 2016–2017.