Omfattande brister i kommunernas handläggning av ärenden som rör barn och unga

2020 feb 21

Nyheter

Tre ungdomar med ryggsäckar gåendes bortåt

I regeringsuppdraget att göra en fördjupad analys av tillsynsbeslut som rör den sociala barn- och ungdomsvården har IVO funnit omfattande brister, som innebär risk för att barn som far illa inte får det stöd och hjälp de har rätt till.

I analysen av kommunernas handläggning har IVO gått igenom samtliga 819 tillsynsbeslut från 2017-2018 och funnit brister i 67 procent av ärendena. Merparten av bristerna som IVO ser i kommunernas handläggning rör orosanmälningar, förhandsbedömningar och utredningar.

- Vi ser framför allt brister i kvalitet, barns delaktighet, dokumentation och för långa handläggningstider. Det innebär att det finns risk att barn som far illa inte får det stöd och den hjälp som de har rätt till,  säger Annelie Andersson, inspektör på IVO som arbetat med regeringsuppdraget.

IVO ser att dessa brister har funnits under flera år och att kommunerna inte lyckas komma till rätta med dem och bibehålla god kvalitet över tid. 

Ökad spridning av kunskap behövs

En rekommendation från IVO är att kommunerna i större utsträckning använder sig av de strukturer för spridning av kunskap som finns, exempelvis SKR:s arbete med regionala samverkans- och stödstrukturer. Det är också viktigt att kontinuerligt mäta effekten av de åtgärder de gör. 

En annan rekommendation som IVO lämnar i slutrapporten för regeringsuppdraget är att det behövs mer forskning om framgångsfaktorer inom socialtjänstens område. Det har tidigare konstaterats även av Socialstyrelsen och Forte.

Brister i hälften av HVB och stödboenden

När det gäller analysen av boenden för barn och unga så har IVO gått igenom alla tillsynsbeslut från 2018. Det handlar totalt om 1497 beslut som rör HVB, stödboenden, särskilda ungdomshem (Sis), samt bostad med särskild service (BMSS) för barn och unga med funktionsnedsättning.

- Vi har sett brister i ungefär hälften av de ärenden som rör HVB och stödboenden. Det rör sig framför allt om brister i genomförande och uppföljning av vård och behandling, samt om hur inskrivningsförfarandet går till, säger Annelie Andersson.

Analysen visar att brister när det gäller genomförande och uppföljning av vård och behandling är dubbelt så vanligt vid HVB och stödboenden med kommunala huvudmän jämfört med privata.

Brister i genomförande och uppföljning av vård och behandling medför risker för att barn och unga inte får den vård som socialnämnden beslutat om och som motsvarar deras behov. Brister i inskrivningsförfarande medför risk för att barn och unga skrivs in på boenden som inte kan uppfylla deras behov och kan medföra ökad risk för sammanbrott och omplaceringar. 

Kompetensbrister hos personalen om alternativ kommunikation

I bostad med särskild service rör de flesta bristerna personalens kompetens om alternativa kommunikationsmetoder, vilket påverkar barns delaktighet negativt. Barn som behöver stöd för att kommunicera på annat sätt än verbalt, kan inte vara beroende av vilken personal som är tjänst. Att inte kunna uttrycka sig kan skapa frustration och leda till begränsningar såsom fasthållning, nedläggningar etc. 

Stora skillnader i andel Lex Sarah-anmälningar

Det är stora skillnader mellan olika typer av boenden när det gäller lex Sarah-anmälningar. 

- Vi noterar att de typer av boende som upprättar lägst andel lex Sarah, i förhållande till hur många de är, också är de typerna av boenden där vi funnit flest brister. Det kan tyda på att lex Sarah är ett viktigt verktyg för att komma tillrätta med brister i verksamheten, säger Annelie Andersson.

Endast 0,5 procent av stödboendena har upprättat lex Sarah anmälningar och för HVB är motsvarande siffra endast 8 procent. 

Olika krav på personalen i olika boenden

Befintliga skrivningar i bestämmelser och allmänna råd ställer lägre krav på personalen som arbetar på bostad med särskild service (BMSS) för barn och unga med funktionsnedsättningar, än för personal på HVB och stödboenden för barn och unga. Det rör sig både om kontroll av polisregister och om skrivningar om kompetens i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. 

IVO:s rekommendation är att lagen om registerkontroll för personal som arbetar på boenden för barn och unga med funktionsnedsättning bör ses över, liksom Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.

- Samtliga aktörer som på olika sätt bär ansvar för hur resultatet blir för de barn och unga som är i behov av samhällets stöd behöver kontinuerligt arbeta med utveckling och kvalitetssäkring.  IVO kan bidra till en god och säker vård och omsorg genom vår tillståndsprövning, tillsyn och återföring av tillsynens resultat. Men det är alltid huvudmännen som har ansvar för att åtgärda brister i verksamheten, säger Annelie Andersson.

 

 

Bakgrund

Mot bakgrund av brister som IVO tidigare lyft i vår tillsyn fick vi i april 2019 i uppdrag av regeringen att genomföra fördjupade analyser av tillsynens resultat inom den sociala barn och ungdomsvården. Uppdraget gällde kommunens handläggning av barn och ungdomsärenden och analysen omfattar hela processen från kommunens hantering av orosanmälan, utredning, och uppföljning till egenkontroll. 

Regeringsuppdraget omfattar även en analys av vår tillsyn av boenden för barn och unga: HVB, Stödboenden, särskilda ungdomshem (Sis) och boenden med särskild service för barn och unga med funktionshinder (BMSS).

Den del av uppdraget som handlar om kommunernas handläggning av ärenden som rör barn och unga omfattar den tillsyn som genomförts 2017 och 2018. IVO har gått igenom samtliga 819 beslut och funnit brister i 67 procent av ärendena. Totalt handlar det om 1297 brister i 549 beslut. Besluten berör 252 olika kommuner. 

Nät det gäller analysen av boenden för barn och unga så har IVO gått igenom alla tillsynsbeslut från 2018. Det handlar totalt om 1497 beslut och 108 lex Sarah-anmälningar som rör HVB, stödboenden, särskilda ungdomshem (SiS), samt bostad med särskild service (BMSS) för barn och unga med funktionsnedsättning. 

I HVB och stödboenden fann vi brister i ungefär hälften av ärendena (49 respektive 54 procent), vid BMSS i en fjärdedel (25 procent) och vid de särskilda ungdomshemmen (Sis) såg vi brister i 5 ärenden.