Dialogmöten sätter fokus på brister i samordningen för barn och unga med psykisk ohälsa

2019 nov 18

Nyheter

Tonårsflicka sitter i en fönstersmyg

Barn och unga med psykisk ohälsa får ofta vänta länge på stöd och hjälp. Och när insatser väl sätts in har många gånger situationen för barnet försämrats. Det kan vara många olika aktörer runt barnet och ibland känner de inte ens till varandra.

Det visar den nationella tillsyn av området som IVO just nu genomför.

Barn och unga med psykisk ohälsa riskerar att drabbas av brister i samordning och en osammanhängande vårdkedja. Därför genomför IVO en nationell tillsyn av området. Tillsynen baseras på en tidigare genomförd förstudie och är nu inne i fasen där dialogmöten med vård och omsorgsgivare och övriga aktörer runt barnen genomförs över hela landet.

 

Samtal med barn och vårdnadshavare

Inför dialogmötena har IVO träffat barn och deras vårdnadshavare som har haft kontakt med olika aktörer inom vården och omsorgen på grund av psykisk ohälsa hos barnet. Samtalen visar att flertalet är missnöjda med samordningen. Bland annat upplever de att de själva får vara informationsbärare mellan de inblandade aktörerna. Vårdnadshavare har även gett uttryck för att de inte blir lyssnade på och tagna på allvar. De upplever att ingenting händer när de har uttryckt behov av insatser eller att insatserna har dröjt orimligt länge.

- Det vi hittills har sett är bland annat att insatser till barn och unga sätts in väldigt sent. Det har även blivit uppenbart de olika aktörerna runt barnet ibland inte känner till vad de andra gör och i vissa fall  inte ens känner till vilka andra som är involverade runt barnet, säger Carolin Persson, inspektör och projektledare på IVO.

Dialogmöten med alla aktörer

I de pågående dialogmötena träffar IVO de aktörer som finns runt barnen för dialog om de insatser som genomförts för barnet. Som utgångspunkt för samtalet använder IVO en tidslinje där kontakter som ett barn haft med olika aktörer finns angivna. Tidslinjen ger ett konkret gemensamt underlag för dialogen.

- Dialogerna har hittills tagits emot positivt av de aktörer som varit med, berättar Marie Herbring, inspektör och projektledare på IVO. Det har bland annat framförts att formen med dialogmöte och tidslinje är användbart för det fortsatta arbetet med utveckling av samordningen.

Det har även blivit tydligt vid dialogmöten att skolan känner ett stort ansvar för barnets mående när andra insatser dröjer eller uteblir.

Svårt att prioritera samordning

Flera olika aktörer tycker att det är svårt att prioritera samordning då det upplevs ta mycket resurser i anspråk. Exempelvis att organisera ett SIP*-möte (*Samordnad Individuell Plan).

Många vård- och omsorgsgivare uppger dock att de arbetar med att förbättra samordningen och samverkan bland annat genom att hitta gemensamma forum för detta.

IVO:s tillsyn av området avslutas under våren 2020.

Mer läsning om bakgrunden till den nationella tillsynen kring samordningen av barn och unga med psykisk ohälsa