Vad har IVO sett 2018: brister i kunskap skapar risker inom äldreomsorgen

2019 maj 10

Nyheter

När IVO granskar äldreomsorgen, hemsjukvården och den kommunala hälso- och sjukvården ser vi att bristande kunskap bidrar till att äldre personer utsätts för allt från otrygghet till missförhållanden och allvarliga vårdskador.

En hörnsten inom svensk äldreomsorg är att underlätta för äldre personer att leva ett självständigt liv. Många vård- och omsorgsgivare bedriver ett bra arbete med äldreomsorg, hemsjukvård och hälso- och sjukvård för äldre. Men det finns också återkommande brister. Det visar IVO:s sammanställning av egna ärenden och andra iakttagelser inom området för 2018.

 

Kompetensförsörjning är en stor utmaning för äldreomsorgen

En av välfärdens största utmaningar är att rekrytera och behålla personal med rätt kunskap och kompetens. Inom äldreomsorgen är bristen på kunskap en av orsakerna till de missförhållanden som drabbar äldre personer. Av de som arbetar inom äldreomsorgen idag så saknar 30-40 procent en grundläggande utbildning.

 

Symptom på sjukdom och skada uppmärksammas inte

När personalen exempelvis inte har tillräcklig kunskap om demenssjukdomar, kan det leda till man inte uppmärksammar symptom på kroppsliga skador och sjukdomar hos personer med demenssjukdom. Konsekvensen blir att de inte får ett lika adekvat medicinskt omhändertagande som andra äldre personer, och det kan i värsta fall leda till att de drabbas av allvarliga vårdskador.

 

- När somatiska symptom feltolkas som en del av demenssjukdomen kan det leda till allvarliga konsekvenser för den äldre personen. Vi har sett  exempel på att personalen inte lagt märke till äldre personers symtom på kroppsliga skador eller sjukdomar, eller inte tagit sådana tecken på allvar, exempelvis vid blodförgiftningar och benbrott, säger Ulf Prahl som är inspektör och nationell ämnessamordnare för äldreomsorg på IVO.

 

Liknande problem drabbar även äldre personer med psykisk ohälsa, multisjuklighet, eller kommunikationssvårigheter, då personalen inte har tillräckliga kunskaper för att avgöra vilka symptom och signaler som är viktiga att uppmärksamma. Bristande dokumentation och hög arbetsbelastning är ytterligare faktorer som bidrar till detta problem.

 

Kvalitetsarbetet behöver utvecklas

IVO ser flera exempel på händelser som skulle gå att undvika. Det kan exempelvis handla om att personalen förväxlar läkemedel, använder otillåtna begränsningsåtgärder eller att insatser varit felaktigt utförda eller uteblivit.

 

- Vår bedömning är att flera allvarliga händelser hade kunnat undvikas om vård- och omsorgsgivarna bedrev ett mer utvecklat kvalitetsarbete som är integrerat i den ordinarie verksamhetsstyrningen och ständigt pågående, säger Ulf Prahl.

 

Det är flera delar i kvalitetsarbetet som kan bli bättre. Det gäller inte minst analysen av de rapporter och klagomål som kommer in, och att därefter förbättra kvaliteten i verksamheten utifrån de mönster och trender som identifieras. IVO:s granskning visar att vård- och omsorgsgivarna behöver förbättra hur de styr och följer upp kvalitetsarbetet.