Förhandsbedömningar i socialtjänsten – ett riskområde

2014 sep 01

Rapporter

Rapport från ett pilotprojekt i Sörmland våren 2014.

Sammanfattning

En majoritet av de granskade förhandsbedömningarna hade inte skett enligt de författningar och lagar som finns och som har tillkommit för att bistå utsatta personer och deras närstående. Det finns inte en levande säkerhetskultur i kommunerna där avvikelser noteras och analyseras, det vill säga att bakomliggande orsaker till avvikelserna tas fram och åtgärder vidtas för att bristerna inte ska återupprepas.

 

Tillsynsresultatet visar på brister i kommunernas handläggning av ärenden som avser vuxna, barn och unga. IVO fann även brister i rättssäkerheten i ärenden som avsåg ansökan om bistånd. Även kränkningar och bristande respekt för människors integritet framkom i granskningen. Tillsynen, där Sörmlands län valdes ut slumpmässigt, genomfördes den 6 mars 2014. Underlaget för resultatet bygger på iakttagelser vid tillsynen och en genomgång av 149 granskade förhandsbedömningar från de sammanlagt tio kommunerna. IVO har, med utgångspunkt i vad som framkommit i tillsynen, valt att belysa viktiga områden i nedanstående punkter för att tydliggöra huvudmännens och personalens skyldigheter utifrån gällande bestämmelser.

 

Barn och unga uppmärksammas inte 

Skyddsbedömningar av unga utförs inte alltid skyndsamt och saknas ibland helt. Ett tydligt problemområde, som IVO också uppmärksammade, är anmälningar som rör våld i nära relationer som berör barn och unga vuxna. Där saknas ofta dokumentation om att skyddsbedömning genast har genomförts. När det, vid exempelvis kvinnofridsbrott, förekommer barn i familjen som har bevittnat våld eller andra övergrepp ska nämnden genast göra en bedömning om den unge är i behov av omedelbart skydd.

 

Bristande motiveringar till beslut 

Motivering till att inte inleda utredning saknas i flera fall. Där motiveringar finns förekommer standardmotiveringar och knapphändiga motiveringar. Standardskrivningar med samma motivering oavsett omständigheterna i det enskilda ärendet bygger inte på den enskildes specifika situation och behov. Inte heller datum, namn och befattning på den som gjort ställningstagandet att inte inleda utredning är dokumenterat på ett godtagbart sätt. Den enskildes situation behöver uppmärksammas och dokumenteras för att nämnden ska kunna bedöma om utredning bör inledas eller ej.

 

Ansökningar om bistånd 

I de granskade kommunerna förekommer det, om än inte i så stor utsträckning, att olika former av ansökningar om bistånd hanteras som en förhandsbedömning och avslutas med att utredning inte inleds. Ansökan om bistånd kan avse såväl hjälp mot missbruk som ansökan om ekonomiskt bistånd, bostad m.m. Då ansökan hanteras inom ramen för en förhandsbedömning resulterar det i att den enskilde inte har möjlighet att överklaga eventuella avslagsbeslut vilket hade varit möjligt om den hade hanterats som en ansökan om bistånd. Detta innebär en rättsförlust för den enskilde. 

 

Kränkningar och bristande respekt för människors integritet 

Hembesök på nämndens initiativ, kontakter med andra än den enskilde och provtagningar för påvisande av droger förekommer i fallande skala. Hembesök och externa kontakter är vanligast medan provtagningar enbart förekommer i ett par av de granskade kommunerna. Sådana åtgärder får inte ske vid förhandsbedömning utan enbart inom en utredning som avslutas med ett beslut. I praktiken är utredning inledd när sådana åtgärder vidtas.