Hur länge ska man behöva vänta?

2014 okt 01

Rapporter

En uppföljning av rapporteringsskyldighet och särskild avgift i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Sammanfattning

Människor kan få vänta oskäligt länge på insatser som de beviljats av kommunen enligt SoL och LSS. Det kan handla om personer som beviljats ett boende genom ett beslut men där kommunen har svårt att tillhandahålla ett sådant inom skälig tid. Det kan i värsta fall dröja flera år innan den enskilde kan flytta in i bostaden. Det finns exempel på människor som fått vänta upp till fyra år på att få sin insats verkställd.

För att komma till rätta med väntetiderna fattade riksdagen beslut om att införa en skyldighet för kommuner att rapportera gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader och även en särskild avgift som är en straffavgift som en kommun kan få betala om den dröjt oskäligt länge med att verkställa ett beslut eller en dom.

 

Regeringen har gett IVO i uppdrag att följa upp de införda förändringarna i SoL och LSS som rör ej verkställda beslut och gynnande domar samt särskild avgift. En central fråga är om den införda lagstiftningen har minskat väntetiderna i kommunerna. En annan är om antalet rapporterade ej verkställda beslut har ökat eller minskat. Ytterligare en fråga är vilka mönster som går att utläsa ur de domar om särskild avgift som avkunnats.

 

I denna rapport presenterar IVO resultaten från uppföljningen och föreslår några åtgärder som behöver vidtas för att minska väntetiderna. IVO har också i enlighet med uppdraget analyserat myndighetens arbete med ej verkställda beslut och särskild avgift och har identifierat några interna förändringar som skulle kunna genomföras för att effektivisera arbetet. IVO:s ledning överväger för närvarande vilka förändringar som ska genomföras. Den införda lagstiftningen om rapporteringsskyldighet har lett till en större medvetenhet i kommunerna om rättighetslagstiftningen och om behovet av planering och uppföljning av beslutade insatser. Detta var också en av avsikterna med att införa rapporteringsskyldigheten. Denna medvetenhet har dock inte undanröjt svårigheterna att verkställa beslut. Det är inte färre beslut som rapporterats som ej verkställda till tillsynsmyndigheten under senare år och väntetiderna har heller inte minskat. I vår uppföljning har vi också uppmärksammat några oönskade konsekvenser av lagstiftningen som uppstått i samverkan med andra påverkansfaktorer. Vår samlade bedömning är att den införda lagstiftningen har haft en begränsad effekt. Vi bedömer att lagstiftningen inte har kunnat motverka de bakomliggande faktorer som styr kommunernas möjligheter att kunna verkställa beslut inom skälig tid. 

 

Svårigheterna att verkställa beslut rör i huvudsak två insatsområden, boende respektive kontaktperson och kontaktfamilj. När det gäller boende handlar svårigheterna främst om brist på resurser, brister i planering och svårigheter till följd av komplicerade byggprocesser som kommunerna inte helt kan styra över själva. Människor vill idag också i högre utsträckning själva kunna välja boende vilket kan medföra längre väntetider.

 

När det gäller kontaktperson och kontaktfamilj handlar svårigheterna främst om att rekrytera och matcha individer. Kommunerna är beroende av insatser från det civila samhället och det finns inget som tyder på att svårigheterna att rekrytera har minskat. Tvärtom tycks svårigheterna ha ökat som följd av bland annat ett högre tempo i samhället och en starkare individualisering vilket gör att många drar sig för att åta sig denna typ av uppdrag.

 

IVO:s förslag tar sin utgångspunkt i att nuvarande reglering och arbetssätt kring hanteringen av rapporteringsskyldigheten och särskild avgift inte fungerat som avsett och därför behöver förändras. IVO vill utforma ett arbetssätt där samhällets resurser utnyttjas på ett mer effektivt sätt och där IVO i större utsträckning arbetar utifrån riskbaserad tillsyn i enlighet med myndighetens uppdrag. IVO vill dock poängtera att den införda lagstiftningen och tillsynen aldrig helt kan förväntas motverka de bakomliggande faktorer som styr kommunernas möjligheter att verkställa beslut inom skälig tid.

 

IVO:s förslag i korthet:

  • Behåll rapporteringsskyldigheten till revisorer och kommunfullmäktige.
  • Ta bort rapporteringsskyldigheten till IVO till förmån för riskbaserad tillsyn. 
  • Behåll den särskilda avgiften men genomför vissa förändringar.