Skolan - både huvudman och vårdgivare

2016 jan 01

Rapporter

Styrning och ledning för elevhälsans medicinska del.

Flicka gör ett hjärttecken med händerna

Sammanfattning, diskussion och slutsatser

Denna rapport är en sammanställning av tre separata tillsyner som IVO genomförde under 2014 och 2015 av den medicinska delen av elevhälsan. Myndigheten granskade då styrning och ledning i en kommunal skola och två fristående skolor. Förutom att i rapporten sammanställa tillsynsresultatet, för IVO även en kort diskussion om möjliga orsaker till resultatet.

IVO:s förhoppning är att med underlaget kunna bidra till att stärka kommuners och fristående skolors arbete med elevhälsan och tydliggöra huvudmännens ansvar som vårdgivare. Det kan bidra till att höja verksamheternas kvalitet vad gäller elevhälsans medicinska del och säkerställa elevernas tillgång till en god och säker hälso- och sjukvård. Resultatet kan förhoppningsvis även användas som underlag i ett fortsatt samtal om elevhälsan mellan berörda myndigheter.

 

Vårdgivaransvaret är inte känt av huvudmännen 

Myndighetens samlade bedömning är att de granskade huvudmännen inte fullt ut har varit införstådda med sitt ansvar som vårdgivare 1, vilket också ledning och personal bekräftade vid några av inspektionerna. Huvudmännen har därmed saknat insikt i alla de krav som ställs på vårdgivaren enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Det har medfört att flera av de skyldigheter som skolans huvudman har som vårdgivare har förbisetts. Huvudmännen har exempelvis inte haft ledningssystem som är anpassade för elevhälsans medicinska del. Även det systematiska patientsäkerhetsarbetet kan förbättras. Två av de inspekterade verksamheterna finns inte heller registrerade i IVO:s vårdgivarregister. 

 

Liten aktör kan vara sårbar 

Jämförelser med IVO:s tidigare egeninitierade tillsyn av elevhälsans medicinska del indikerar att verksamhetens storlek kan vara en faktor som har betydelse för tillsynsresultatet. När det är färre som arbetar i en kommun eller i en fristående skola kan enskilda individers kunskap och kompetens vad gäller vårdgivaransvaret få större betydelse, vilket ökar verksamhetens sårbarhet. I en kommunal verksamhet har dock utbildningsnämnden (eller motsvarande) möjlighet att hämta in kompetens från socialnämnden (eller motsvarande) som har större erfarenhet av att bedriva kommunal hälso- och sjukvård. Kompetensen finns där under ett och samma tak.

 

Fristående skolor
Det är möjligt för en enskild aktör att starta en fristående skola utan att fullt ut förstå sina skyldigheter som vårdgivare i enlighet med den lagstiftning som gäller på området. Av ansökningsprocessen och där till kopplad information framgår inte huvudmannens roll och ansvar som vårdgivare särskilt tydligt. Om den som ska starta en fristående skola vill få fullödig information krävs det en aktiv åtgärd från den enskildes sida. Det är dock viktigt att komma ihåg att huvudmannen alltid är skyldig att följa den lagstiftning som gäller för verksamheten. 

 

Svårt att anlita extern kompetens med kvalitet? 

I vissa fall köper huvudmännen in konsulttjänster för att driva elevhälsan, även om så inte har skett i de kommuner och skolor som nu har granskats. Att välja en sådan lösning kan vara ett sätt att överbrygga kompetensbrister i organisationen, vilket kan vara positivt utifrån elevernas synvinkel. Detta förutsätter dock att huvudmännen har tillräcklig kompetens för att kvalitetssäkra den tjänst de köper in så att de vet vilka krav de ska ställa på den externa vårdgivaren.

 

Ett återkommande problem som måste åtgärdas 

IVO:s erfarenhet är att det under flera år har förekommit brister bland landets huvudmän vad gäller kännedomen om skolans vårdgivaransvar för elevhälsan. Tillsynens resultat är därför inget nytt, även om myndigheten inte tidigare har sammanställt det på ett lika tydligt sätt som görs i denna rapport.

 

En del arbete har gjorts för att åtgärda bristerna. Exempelvis har Socialstyrelsen och Skolverket tagit fram en gemensam vägledning för elevhälsan som beskriver det hälso- och sjukvårdsansvar som vilar på huvudmannen. Men trots ansträngningar från flera håll tycks det vara svårt att få kunskapen om huvudmannens ansvar som vårdgivare att landa i en för övrigt pedagogisk verksamhet. Huvudmännen måste se till att det regelverk som vårdgivaransvaret vilar på är känt och efterlevs.

 

1) Med vårdgivare avses enligt 1 kap. 3 § patientsäkerhetslagen (2010:659) statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård.