Tydliga mål kan ge bättre strokevård

2017 dec 13

Rapporter

En granskning av strokevårdskedjan i två län

Vår tillsyn talar starkt för att styrningen från politisk nivå är en del av förklaringen till skillnader i strokevårdens kvalitet. Tillsynen ger också stöd för att tydliga mål som regelbundet följs upp är en framgångsfaktor. Detta stämmer väl överens med vad man har sett i tidigare jämförande studier. Att jobba med tydliga mål från den politiska nivån, vilka går i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet, borde därför vara ett användbart verktyg för att utjämna skillnader i strokevårdens kvalitet. Likaså
att arbeta med en regelbunden uppföljning av målen, där resultatet av uppföljningen används i verksamheten.


Tydliga mål på politisk nivå har inte bara betydelse för de faktiska beslut som tas och de förändringar som görs, utan också för den kultur som utvecklas i
verksamheten. Kulturen påverkar i sin tur den vård som patienten får ta del av. Att uttrycka att något är viktigt gör vissa handlingar och beteenden mer möjliga och andra handlingar och beteenden mindre möjliga. Berättelser från tillsynen stärker oss i den uppfattningen.

Att styra med kunskap och kraft

Den politiska nivåns förmåga att styra verksamheten är, som denna tillsyn visar, både en riskfaktor och en nyckel till utveckling. Men kanske har behovet av och kraften i tydlig styrning från den politiska nivån underskattats?

I IVO:s tillsyn av hälso- och sjukvården framkommer ofta att verksamhetschefer tilldelas ansvar för utmaningar de varken har resurser eller mandat för att hantera. Därmed förskjuts problem vidare ut i verksamheten, bort från de som egentligen har det verkliga mandatet att förändra och bort från de som medborgarna har rätt att utkräva ansvar från, det vill säga de valda politikerna. Det medicinska ansvaret för patienterna åligger verksamheten och den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen, men att lösa frågor som vårdplatser och att ge goda förutsättningar för att bedriva en patientsäker vård kan aldrig enbart vara upp till en enskild verksamhet. Vi menar att det finns behov av en politisk nivå som tar sitt ansvar och styr med kunskap och kraft.

Den politiska nivån måste ta ansvar för hela vårdkedjan för att leva upp till god kvalitet

Strokevårdskedjan är uppdelad mellan olika vårdgivare och olika aktörer. Detta påverkar patienten, genom att vårdkedjan blir uppdelad i olika steg, där

  • överlämningen mellan stegen inte alltid fungerar så bra och
  • där vårdkvaliteten mellan olika vårdnivåer kan skilja sig åt.

Om överlämningen mellan stegen inte fungerar finns det bland annat risk för att patienten hamnar i kläm eller faller mellan stolarna och att patientens möjlighet att komma tillbaka till det liv hen levde före insjuknandet begränsas. Det kan också Inspektionen för vård och omsorg (IVO) | sid 6(53) bidra till att de förväntningar man har inte infrias, vilket kan påverka förtroendet för den svenska vården och omsorgen i stort. Många berättar i tillsynen om hur vårdens och omsorgens organisation i stuprör sätter gränser, både fysiska och mentala sådana. Och att risken då är stor att man sparar pengar i sin egen verksamhet, men att kostnaden ökar någon annanstans i systemet. Det kan vara patienten som får stå för slutnotan, i form av lägre välbefinnande och sämre hälsa. Det är svårt att se hur detta är samhällsekonomiskt försvarbart.

Olika delar av strokevårdskedjan styrs på olika sätt från politisk nivå, och med olika kraft. Resultaten i vår tillsyn pekar på att denna skillnad i styrning påverkar vårdkvaliteten. Inom specialistsjukvården läggs mycket kraft på att optimera de kliniska processerna för att uppnå bästa medicinska resultat. Det är också den del av vårdkedjan där det finns flest nationella indikatorer framtagna. Att fokusera på det mer akuta skedet är viktigt för att patienten ska lida så lite skada som möjligt i samband med sitt insjuknande och för att öka patientens framtida livskvalitet. Men patientens sjukhusvistelse är relativt kort. Den vård och omsorg som följer efter att patienten lämnar sjukhuset har därför stor betydelse för patientens fortsatta liv. Men inom exempelvis den kommunala verksamheten finns inte samma tydliga politiska styrning för att nå optimala resultat utefter patientens sjukdomsbild. Där ligger istället fokus på patientens hela livssituation, vilket är positivt. Men det medför också risk för att man av olika skäl tappar, eller inte har möjlighet att tillgodose, det kvarstående medicinska behovet. Vilket i sin tur kan få stora effekter för patientens fortsatta välbefinnande och hälsa.

Att få ett bra resultat när man styr med ett vertikalt fokus, och på olika sätt, över en horisontell process är en utmaning. Men det går att göra annorlunda. Ett högre gemensamt ansvarstagande för den horisontella vårdkedjan har möjlighet att spara både liv och pengar, och den politiska styrningen är ett viktigt förändringsverktyg. Genom att den politiska nivån i landsting och kommun sätter upp gemensamma kvalitetsmål för patientens sammanhållna strokevård och ger gemensamma uppdrag till verksamheterna i strokevårdskedjan, kan den politiska nivån bidra till att förbättra vårdens kvalitet för patienterna. Och istället för att ge pris till bästa strokeenhet eller bästa strokesjukhus, kanske det är hög tid att nominera årets strokevårdskedja?

Ett resultat av IVO:s riskbaserade tillsyn

Rapporten presenterar IVO:s riskbaserade tillsyn av strokevårdskedjan i Jönköpings län och Kalmar län. Granskningen omfattar sex sjukhus, tolv vårdcentraler och åtta kommuner. Tillsynen har genomförts under 2017 genom flera delmoment, som riskinventering, frågor till politiker och tjänstepersoner, dialogmöten och enkäter. Nästan 600 personer som arbetar i strokevårdskedjan har svarat på IVO:s enkät om hur strokevården fungerar. Läs mer om tillsynens tillvägagångssätt i bilaga 1.

Det ska förtydligas att vi i denna tillsyn har granskat styrningen från politisk nivå utifrån de mål som sätts, de uppdrag som ges och den uppföljning som tillämpas. Med detta menas dock inte att vi har granskat vad det är politikerna prioriterar eller politikens sakinnehåll; detta är i slutändan en politisk fråga där olika alternativ måste ställas mot varandra. Vi har däremot granskat hur man från den politiska nivån styr Inspektionen för vård och omsorg (IVO) | sid 7(53) och hur tydlig man är i sin styrning – vi har följt beslutens väg från politisk nivå till patient. Vi menar inte att strokevården ska prioriteras, men däremot att det kan ha betydelse för patientens vård hur man från politiskt håll formulerar och följer upp sina mål för strokevården.