Risker för barn och unga med psykisk ohälsa

Iakttagelser från tillsynen visar på flera risker kopplat till barn och unga med psykisk ohälsa. IVO har uppmärksammat samordnings- och samverkansproblem mellan elevhälsan och omsorgen samt mellan BUP och primärvården. 

Långa väntetider till BUP

På många ställen i landet kan barn och ungdomar få vänta ett år för att få utredning och behandling på BUP, vilket är en orimligt lång tid både utifrån vårdens egna målsättningar och barnens och ungdomarnas behov.

Barn och unga med psykisk ohälsa skjuts över till elevhälsan från både primärvården och BUP

IVO ser att primärvården inte alltid har kapacitet och kompetens för att ta hand om barn och unga och familjer i kris. Det är även otydligt vilka uppdrag som primärvården och psykiatrin ska ta hand om.

Det förekommer att barn, unga och familjer hänvisas tillbaka till elevhälsan från primärvården med uppmaning att elevhälsan ska remittera till BUP trots att primärvården själva ska remittera till BUP när det behövs.

IVO har även sett att behandlande åtgärder skjuts över från BUP till elevhälsan när väntetiderna till BUP blir långa. Detta är allvarligt eftersom elevhälsan inte är en vårdinstans och har inte heller ett behandlande uppdrag.

Brister i samverkan mellan vården och socialtjänsten

Ansvarsfördelningen mellan BUP och socialtjänsten är otydlig. När samverkan dem emellan mellan brister leder det till att barn och unga inte får den behandling eller de insatser som de behöver.

Svårigheterna i samverkan handlar bland annat om bristande samsyn och samfinansiering. Bristen på slutenvårdsplatser inom landstinget kan medföra att ansvaret istället skjuts över på socialtjänsten.

Ungdomar som mår dåligt psykiskt får endast vistas korta perioder på BUP och skrivs ut innan de ha fått tillräcklig behandling. Inte heller kopplas öppenvården inom barnpsykiatrin in utan ofta läggs ansvaret över på föräldrar. Och ibland skrivs barnen ut till HVB där man inte har kompetens för den psykiatriska problematiken.

IVO noterar även att samverkansproblem uppstår mellan elevhälsan och socialtjänsten pga. osäkerhet kring vilka sekretessregler som gäller kring en elevs hälsotillstånd och andra personliga förhållanden.

Riskområdet uppmärksammat av regeringen

Riskområdet har även uppmärksammats av regeringen då den har under 2017 gett Statens skolverk och Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans genomföra ett treårigt utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser.