Risker med nätbaserade vårdtjänster och välfärdsteknik

Personer utsätts för risker kopplade till nätbaserade vårdtjänster och välfärdsteknik. (Detta område har senare delats upp i två separata förstudier.)

För många kan e-hälsolösningar och välfärdsteknik ge ökad frihet, delaktighet och möjlighet att påverka sin vård. Men det finns även dilemman och risker förenat med e-hälsa.

 Flera landsting har sett möjligheter att avlasta primärvården med nätbaserade vårdtjänster, och ser e-hälsotjänster som en förutsättning för att kunna utveckla vården och upprätthålla en god vård. Samtidigt ökar också användningen av välfärdsteknik.

Risk för ökad förskrivning av läkemedel

IVO kan konstatera att det kan finnas en risk i att digitala vårdgivare förskriver narkotiska läkemedel i större utsträckning eller att det sker en överförskrivning av antibiotika.

 

Hur säkerställs handledning?

I det fall läkarna saknar allmänmedicinsk kompetens, eller är ST-läkare som träffar patienter via sin hemdator utan handledning kan det finnas en risk för en bristfällig bedömning i de svårare fallen. Ett tillsynsområde kan vara att granska hur man säkerställer handledning i den digitala vårdcentralen.

 

Svårare att diagnostisera utan fysiskt möte

När läkare inte träffar patienter fysiskt är det svårare att diagnostisera. Osäkerheten gör att läkaren måste göra kontinuerliga uppföljningar som kanske inte görs. Det talar för kvalitets- och patientsäkerhetsbrister.

 

Problem med informationsöverföring

Det finns också signaler på att det uppstår problem vid informationsöverföring när en patient hänvisas till en vårdcentral efter en första bedömning på distans samt när provsvar ska överföras från ett nätlaboratorium till patientens ordinarie vårdcentral.

 

Risker vid identitetskontroll av barn

Ett annat problem som IVO har uppmärksammat kan vara risker vid identitetskontroll. Det kan vara svårt att identifiera att barnet som undersöks är rätt barn i och med att det är den vuxnes identifikation man utgår från. Det kan även vara förenat med svårighet att uppfylla anmälningsplikten vad gäller orosanmälan i den digitala vårdcentralen.

 

Utökad användning av välfärdsteknik

Under senare år har utvecklingen i välfärdsteknik inom omsorgen kommit alltmer i fokus. Det handlar om digital teknik som används för den enskilde brukarens säkerhet och trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet.

 

Vanligaste formen av teknik som används i äldreomsorgen och i verksamheter för personer med funktionsnedsättningar är passiva larm eller sensorer. Det handlar om larmmattor, fallarm, epilepsilarm, dörrlarm m.m.

 

Utmaningar med kompetensförsörjning

IVO liksom Socialstyrelsen, konstaterar att vården och omsorgen om äldre står inför stora utmaningar, både vad gäller personalförsörjning och kompetensen hos personalen. Bemanningen kan vara låg på särskilda boenden och personalkontinuiteten kan svikta inom den kommunala hälso- och sjukvården, hemtjänsten och på särskilda boenden.

Digitala lösningar kan vara komplement

På särskilda boenden, och i synnerhet på boenden för personer med demenssjukdom, är problematiken med bristfällig bemanning särskilt tydlig nattetid. Olika digitala och tekniska lösningar kan utgöra ett värdefullt komplement i både vården och omsorgen, men de kan inte möta de behov av omsorg och trygghet som bara närvarande personal kan ge. IVO ser en risk att de digitala lösningarna kan bli tvingande eller begränsande för den enskilde på ett sätt som inte är tillåtet.