Reflektionsmaterialet – ett stöd i er interna dialog

Tre personer som står framför en whiteboard och diskuterar
Johnér Bildbyrå

Tillsynen består för er del av två olika delar – ett gemensamt samtal och arbete inom er organisation och en samskapande dialog tillsammans med andra aktörer och huvudmän. Det här reflektionsmaterialet är ett stöd för er interna dialog.

Vi har i den här tillsynen valt ett annat upplägg än vad ni kanske tidigare har varit med om. Det ni troligtvis är mer vana vid är att exempelvis ta fram olika typer av underlag och dokumentation, genomföra egengranskningar, delta vid intervjuer med inspektörer från IVO, skicka in kompletteringar, delta på återföringsträffar, och så vidare.

 

Varför ska ni arbeta med ett reflektionsmaterial?

Vi har i de intervjuer och den nationella enkät som vi har genomfört inom ramen för tillsynen sett att personer med MS upplever att samordningen behöver stärkas för att de ska få en mer fungerande vardag. Deras berättelser ger en tydlig bild av på vilket sätt samordningen kan förbättras. Utifrån dessa upplevelser kan vi förändra våra strukturer och arbetssätt och det tror vi att vi gör bäst genom dialog och samskapande.

 

Arbetet med reflektionsmaterialet ska förbereda er inför den samskapande dialogen med andra aktörer och huvudmän.

 

Vilka ska arbeta med materialet?

En fungerande samordning byggs inte på egen hand, utan skapas gemensamt av både medarbetare, chefer och politiker. För att kunna förbättra samordningen behöver därför personer från alla nivåer i er organisation mötas och utbyta perspektiv med varandra – det vill säga både personer från verksamheten, chefsnivån och den högsta ledningen. De aktörer som ingick i den pilottillsyn vi genomförde under 2019 betonar vikten av att alla tre nivåer finns med i arbetet för att resultatet ska bli bra.

Hur många som deltar avgör ni själva, men ju fler deltagare ni är desto fler perspektiv och erfarenheter kan ni fånga upp.

 

Ni som ska arbeta med reflektionsmaterialet är personer som bidrar till att tillhandahålla vård och omsorg för personer med MS. Vi är dock medvetna om att vissa av er möter dessa personer relativt sällan, men era erfarenheter av att möta personer med andra kroniska sjukdomar är också värdefulla i detta arbete.  

 

Exempel på representanter från olika nivåer i organisationen

Företrädare från verksamheten

  • Inom sjukhusen kan dessa vara personal från flera olika kliniker och avdelningar. Det kan vara personal på neurologiska kliniken eller andra kliniker, som medicinska eller urologiska kliniken och personal inom rehabiliteringen. Exempelvis läkare, MS-sjuksköterska, undersköterska, vårdadministratör, processledare, verksamhetsutvecklare, logoped, kurator, psykolog, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut, fast vårdkontakt, och så vidare.
  • På vårdcentralerna kan dessa personer utgöras av exempelvis vårdsamordnare, fast vårdkontakt, verksamhetsutvecklare, läkare, sjuksköterska, undersköterska, kurator, psykolog, fysioterapeut/sjukgymnast och arbetsterapeut.
  • Inom kommunerna eller motsvarande privata utförare kan dessa vara personal inom hemtjänsten, hemsjukvården, hemvården, personlig assistans, myndighetsutövningen och så vidare. Exempelvis sjuksköterska, undersköterska, personlig assistent, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut och handläggare. Personal på olika boenden utesluts eftersom fokus ligger på personer som bor i ordinärt boende.

Företrädare från chefsnivån  

  • Inom regionen kan dessa bestå av exempelvis verksamhetschefer (eller motsvarande). För privata aktörer är det motsvarande funktioner. 
  • Inom kommunerna kan dessa bestå av avdelningschefer och enhetschefer för funktionshinderomsorg, äldreomsorg och hälso- och sjukvård och så vidare. För privata aktörer är det motsvarande funktioner.

Företrädare från den högsta ledningen

  • I regionen kan dessa bestå av företrädare från den aktuella nämnden och hälso- och sjukvårdsdirektören.
  • I kommunen kan dessa bestå av exempelvis företrädare från de aktuella nämnderna (funktionshinderomsorg, äldreomsorg och hälso- och sjukvård) och socialchefen (eller motsvarande förvaltningschef).
  • I privata verksamheter kan det se lite olika ut. Det ska vara personer som har mandat att fatta beslut på strategisk nivå, exempelvis från styrelse eller ledningsgrupp.