Vanliga frågor till IVO om ej verkställda beslut

Kommunernas rapportering av ej verkställda beslut ska ske som vanligt, i enlighet med den rapporteringsskyldighet som följer av lag. IVO har inte möjlighet att göra några avsteg från kommunernas rapporteringsskyldighet. I de fall där kommunen gör förändringar i verkställigheten av beslut på grund av covid-19 ska kommunen tydligt ange orsaken i fritextfältet i individrapporten. Det som behöver framgå är orsaken till förseningen med verkställigheten och vilka konsekvenser det har inneburit för den enskilde. Om den enskilde har fått andra insatser i avvaktan på verkställighet ska även detta framgå. Det här gäller även om avbrott sker genom att insatsen är enbart delvis verkställd under minst tre månader.

I sammanhanget vill IVO framhålla vikten av att kommunen dokumenterar i den enskildes journal de bedömningar och omständigheter som rör verkställigheten. Detta kommer att bli särskilt viktigt i de fall där IVO inleder tillsyn genom att begära yttrande och handlingar. IVO kommer att beakta det gällande läget vid bedömning av hur kommunen arbetat med att verkställa beslutet.

Ja.

IVO behöver tydlig information om vilka åtgärder kommunen vidtagit. Det avgör hur vi ska gå vidare i den fortsatta handläggningen. Det bör exempelvis framgå när den enskilde personen fått erbjudande om insats och uppföljningar om sina behov. 

Nej, grundregeln är att kommunen skyndsamt ska verkställa ett beslut om en insats eller ett bistånd. Tre månader är bara en tidsgräns för rapporteringen. 

Ja. Det är ett beslut om en beviljad insats, även om personen inte bor i er kommun just nu. Förhandsbeskedet är att jämställa med ett beslut till en person som bor i kommunen sedan tidigare.

Ett ej verkställt beslut ska ni rapportera till IVO tills dess att ni verkställt beslutet eller avslutat ärendet av annan anledning. Verkställighet räknas från det att insatsen kommer igång, exempelvis när en person flyttar in på ett boende. Avslut av annan anledning kan handla om att personen drar tillbaka sin ansökan eller att behovet inte längre kvarstår. Att personen tackat nej till ett erbjudande betyder i regel inte att beslutet är att betrakta som avslutat, utan ni ska fortsätta att rapportera in det som ett ej verkställt beslut.

IVO kommer att höra av sig med en förfrågan om fakturauppgifter och sedan skickas en faktura till er kommun.

Det är viktigt att IVO har aktuella uppgifter. En missad rapportering kan leda till att IVO går vidare i sin handläggning och överväger ansökan om särskild avgift på ofullständiga uppgifter.

Om en kommun brister i sin rapporteringsskyldighet vid upprepade tillfällen är det något som kan komma att vägas in i en kommande tillsyn av kommunen. Frågor som kan bli aktuella är om kommunen har rätt verktyg och rutiner för rapporteringen samt om det finns behov av kompetensutveckling eller vägledning.

Nej, rapporteringen av ej verkställda beslut är en process mellan kommunerna och IVO.  IVO granskar hur långa verkställighetstider kommunerna har och ansöker om särskild avgift om vi bedömer att väntetiderna är oskäligt långa. Om du som privatperson inte fått en insats verkställd (hemtjänst, boendestöd etcetera) kan du eller en anhörig göra en anmälan till IVO via vår webbplats. Beskriv gärna dina behov och konsekvenserna för dig när inte insatsen blir verkställd.

Om inte IVO särskilt har begärt in uppgiften, behöver ni inte göra det.

Ja. Kryssa i rutan Individen har skyddade personuppgifter eller saknar personnummer. Ange sedan samordningsnummer eller liknande. Du kan ange en kombination av siffror och bokstäver. Observera dock att det är viktigt att du själv har kontroll på samordningsnumret/det numret du själv angett. Det är det numret du själv sedan ska återrapportera i, om det behövs. 

Du lägger in födelsedatum och ytterligare fyra tecken enligt följande: ÅÅÅÅMMDD-T följt av tre valfria siffror, alternativt –TF följt av två valfria siffror, det vill säga ÅÅÅÅMMDD-T123 alternativt ÅÅÅÅMMDD-TF10.

Det är viktigt att den tredje positionen T123 (i exemplet siffra 2) alternativt TF10 (i exemplet siffra 1) anger könet för individen. Där ska du skriva en jämn siffra för kvinna (0, 2, 4, 6, 8) och en udda siffra för män (1, 3, 5, 7, 9) även om det inte stämmer med kommunens egen nummerserie.

Du fortsätter att rapportera individen med samma nummer under hela rapporteringstiden.

Jo, ni ska fortfarande skicka in individrapporter för era ej verkställda beslut eller avbrott. Det är endast kvartalsrapporten, där ni tidigare uppgav inom vilka verksamhetsområden ej verkställda beslut fanns som är borttagen. Har ni inga ej verkställda beslut att rapportera, skickar ni inte in några individrapporter.

Skicka ett mejl till ejverkstalldabeslut@ivo.se, där du beskriver vad som blivit fel. Tänk på att inte skriva individens namn eller personnummer i mejlet. Vill du bli uppringd av oss, uppge ditt telefonnummer. 

Nämnden utser vem som ska vara huvudrapportör. Det kan vara en administratör, handläggare eller chef.

Det finns flera skäl till att gå över till e-tjänsten för att rapportera ej verkställda beslut. E-tjänsten underlättar handläggningen både för dig som rapportör och för IVO, och sparar på miljön i och med färre utskrifter. 

De uppgifter som du som rapportör skriver in vid ett rapporteringstillfälle sparas i e-tjänsten och du kan återanvända uppgifterna vid nästkommande rapporteringar. Du får en överblick över nämndens samtliga pågående ej verkställda beslut i form av en lista. Du kan även söka efter ett pågående ärende med hjälp av olika sökord.  

Uppgifter om ej verkställda beslut i e-tjänsten innebär effektivare handläggningstid för IVO på flera sätt. IVO kan exempelvis direkt i systemet avsluta ärenden som rapporterats som verkställda eller avslutade och där myndigheten bedömt att oskälig tid inte uppkommit. Det innebär även att IVO inte behöver skapa en fysisk akt som arkiveras när ärendet är avslutat.

Den del av insatsen som inte är verkställd ska du rapportera som ett ej verkställt beslut.

Exempel: När en kommun endast har verkställt två av fem beviljade timmar hemtjänst, ska de tre ej verkställda timmarna rapporteras. Informationen i individrapporten ska tydligt beskriva orsakerna till dröjsmålet. Är informationen otillräcklig kan IVO behöva hämta in yttrande och andra handlingar från kommunen. 

Ja, ett avbrott ska rapporteras oavsett anledning. Beskriv anledningen till avbrottet och hur kommunen arbetar för att beslutet ska verkställas igen.

Nej, att personen tackar nej till ett erbjudande betyder i regel inte att beslutet är att betrakta som avslutat. Ni ska fortsätta att rapportera in det som ett ej verkställt beslut tills det är verkställt eller tills att den enskilde eventuellt tar tillbaka sin ansökan eller att behovet inte längre kvarstår.

Avslut av annan anledning kan exempelvis vara att personen drar tillbaka sin ansökan eller att behovet inte längre kvarstår. 

Kontakta oss via ejverkstalldabeslut@ivo.se alternativt ring 010-788 50 00 för mer information.

Du skriver in datum för erbjudanden i informationsrutan.

Beslut enligt SoL och LSS ska i princip verkställas omedelbart. Ett beslut är verkställt när den enskilde personen får tillgång till insatsen.  Det kan till exempel vara det datum när bostaden finns tillgänglig för inflyttning, när det är möjligt för den enskilde personen att börja nyttja hemtjänsten, när det första stödsamtalet sker i en serie av stödsamtal etc. Att den enskilde tackat ja till ovanstående insatser och deltagit i planering av dem är inte att betrakta som verkställighet utan det är datumet när insatsen verkligen startar som är datum för verkställighet.

Se svar på frågan om oskäligt dröjsmål. Det är viktigt att rapportera in rätt datum för verkställighet och att det sker så fort som möjligt, gärna redan dagen för verkställighet. Det är viktigt att IVO har aktuella uppgifter för att handläggningen inte ska utmynna i ett beslut eller i en ansökan om särskild avgift på ofullständiga uppgifter. 

Det är viktigt att rapportera in rätt datum för avslut och att det sker så fort som möjligt, gärna redan dagen för avslut. Det är viktigt att IVO har aktuella uppgifter för att handläggningen inte ska utmynna i ett beslut eller i en ansökan om särskild avgift på ofullständiga uppgifter.

När domen har vunnit laga kraft skickar IVO en faktura till kommunen. Den särskilda avgiften tillfaller staten.

Vår beräkning utgår främst från:

• kostnaden för den uteblivna insatsen (kommunens besparing) 
• väntetiden för den enskilde 
• kostnader som kommunen har för insatser som beviljats under väntetiden, om dessa kompenserar för utebliven insats.

Vi väger även in kommunens ansträngningar för att verkställa beslutet.

En repressiv avgift på 25 procent tillkommer på det framräknade beloppet.

Den särskilda avgiften kan vara lägst 10 000 kronor och högst 1 miljon kronor.

Utifrån kommunens uppgifter i individrapporter, yttrande och övriga handlingar gör IVO en bedömning av dröjsmålet med att verkställa insatsen. Om IVO bedömer att den enskilde fått vänta oskäligt länge på att få insatsen verkställd gör IVO en ansökan om särskild avgift till förvaltningsrätten.

Förvaltningsrätten ska inom två år från tidpunkten för det gynnande beslutet delge kommunen ansökan för att en särskild avgift ska kunna utdömas.

Den information IVO behöver för att kunna bedöma kommunens handläggning och om den enskilde personen fått vänta oskäligt länge på sin insats är följande: 

• skälen till dröjsmålet
• vad dröjsmålet innebär för den enskilde personen 
• hur kommunen arbetat med att verkställa beslutet
• eventuella insatser som kommunen erbjuder under väntetiden 
• hur kommunen planerar för att den aktuella insatsen verkställs inom skälig tid
• kommunens beräknade kostnader för den beviljade insatsen.

Skälen till dröjsmålet

Dröjsmålet kan bland annat bero på hur kommunen har utformat handläggningen, arbetssättet och planeringen av verkställighet. Det kan också bero på svårigheter att rekrytera uppdragstagare eller att uppfylla den enskilde personens specifika behov och önskemål om insatsens utformning.

Vad dröjsmålet innebär för den enskilde personen

Dröjsmålet påverkar individer på olika sätt, beroende på behov och livssituation. För vissa kan dröjsmålet få allvarliga konsekvenser, medan andra påverkas i mindre utsträckning.

Hur kommunen arbetat med att verkställa beslutet 

Det har betydelse för vår bedömning av dröjsmålet hur aktivt kommunen har arbetet med att verkställa beslutet. Kommunens arbete bör framgå av dokumentationen.

Eventuella insatser som kommunen erbjuder under väntetiden

I vissa fall kan andra insatser kompensera för den uteblivna insatsen under väntetiden.

Hur kommunen planerar för att den aktuella insatsen verkställs inom skälig tid

IVO vill veta om kommunen har en planering för att tillgodose enskildas behov av den aktuella insatsen. Hur planeringen ser ut kan inverka på vår fortsatta tillsyn av kommunen. Om kommunen har återkommande svårigheter att verkställa beslut enligt SoL och LSS vill vi veta vad svårigheterna beror på.

Varför begär IVO kopior på utredning, beslut och journalanteckningar?

Dokumentationen är viktig och utgör tillsammans med yttrandet ett underlag för vår bedömning. Det ska framgå av dokumentationen hur kommunen arbetat med ärendet, exempelvis kontakter med den enskilde, eventuella erbjudanden om verkställighet, uppföljning av den enskildes behov.

När en individrapport kommer till IVO granskar vi den och vi tar ställning till den fortsatta handläggningen. Detta kan innebära att vi:

• avslutar ärendet
• fortsätter att bevaka ärendet fram till dess att beslutet är verkställt eller avslutat av kommunen
• begär yttrande från nämnden.

Informationen i individrapporten ska tydligt beskriva orsakerna till dröjsmålet. Är informationen otillräcklig kan vi behöva hämta in yttrande och andra handlingar från kommunen.

Det finns inget generellt svar på frågan om vad som är ett oskäligt dröjsmål.

Ett beslut om insats ska i princip verkställas omedelbart. Dröjsmålet med att verkställa beslutet börjar dagen efter att beslut fattats. 

Kommunens skyldighet att rapportera till IVO att ett beslut inte är verkställt börjar tre månader från dagen för beslutet fram till det att rapporteringsskyldighet inträder. Det är inte den tid som nämnden skäligen har på sig att verkställa ett beslut.

En bedömning av hur lång tid som är skälig måste alltid avgöras utifrån en individuell bedömning. Vid bedömning tar IVO bland annat hänsyn till insatsen, omständigheterna i det enskilda ärendet och hur kommunen har arbetat för att verkställa beslutet. Vad som är ett oskäligt dröjsmål avgörs slutligen av domstol.