Sammanställning av klagomål som inkommit till patientnämnderna under verksamhetsåret 2015

I årets sammanställning över klagomål har IVO lagt fokus på klagomål angående brister i kommunikation, organisation, tillgänglighet, vård och behandling. Samt ett försök att tydliggöra skillnader och likheter i klagomålen vad gäller kvinnor och män.

Sammanfattning

Patientnämnderna ska varje år lämna en redogörelse till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, över verksamheten under föregående år. IVO ska systematiskt ta tillvara denna information. Detta är en sammanställning av klagomålen som inkommit till patientnämnderna under 2015.

Sammanställningen redovisar iakttagelser men ger inte svar på varför det ser ut som det gör. Utifrån redogörelsen avseende år 2015 kan IVO konstatera att:

  • Antalet klagomål fortsätter att öka och vi ser en tydlig ökning inom primärvården. Dock finns det inga enkla eller entydiga svar till denna ökning. Likt föregående år rör klagomålen främst kvinnor, och särskilt kvinnor i åldern 50-59 år. Vi kan se ett allmänt mönster när det kommer till antalet klagomål i relation till befolkningsdemografin, ju högre ålder desto större andel klagomål.
  • En stor andel klagomål rör brister i bemötande. Av dessa rör många klagomål yngre kvinnor, vilket stämmer väl överens med andra myndigheters insamlade material och redovisning. Förutom brister i bemötande handlar många klagomål om bristande information till patient eller närstående och bristfällig eller utebliven dialog/delaktighet i samband med diagnoser, fortsatt behandling och utskrivningar.
  • Det tredje största området som enskilda klagar på avser brister i organisation och tillgänglighet. Bl.a. handlar klagomålen om att patienter har svårt att få kontakt med vården via telefon. Vidare får patienter vänta länge på besökstid eller så ställs åtgärder in pga. resursbrister. Det är en fortsatt brist på fasta läkare som täcks upp av korttidshyrda läkare vilket kan leda till en negativ påverkan på patienter. Patienter har också svårt att få förnyat sjukintyg när distriktsläkare eller psykiatriker varit hyrläkare vilket bl.a. drabbar patienten ekonomiskt.
  • Klagomål om cancervården finner vi inom flera områden, bl.a. fördröjs eller missas cancerdiagnoser, patienter upplever övergivenhet när de är färdigbehandlade samt att det brister i samordning när personer med kroniska sjukdomar drabbas av cancer.
Senast uppdaterad 2019-12-13