Jag är anmäld, vad händer nu?

Ett ärende kan öppnas om IVO till exempel får kännedom om att en person med hälso- och sjukvårdslegitimation kan utgöra en fara för patientsäkerheten. Vårdgivare och apotek är skyldiga att anmäla till IVO som alltid utreder dessa ärenden. Skälen till granskningen kan vara oskicklighet, olämplighet, sjukdom eller missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger.

IVO kan även få in anmälningar från enskilda personer eller öppna ärenden på eget initiativ baserade på uppgifter från till exempel Försäkringskassan, polis eller domstol. 

1. Om IVO inleder en utredning som rör dig inleds kommer du att få ett brev med information om det och om behandling av personuppgifter. IVO hämtar in uppgifter bland annat från eventuella arbetsgivare, vårdkontakter och i vissa fall från E-hälsomyndighetens receptregister. Den person som är under utredning kommer att få tillfälle att yttra sig om uppgifterna i ärendet innan något beslut fattas.
2. IVO kontaktar dig under utredningens gång. Det kan vara genom ett fysiskt eller digitalt möte, via telefon eller genom brev- eller e-postväxling. Du kommer alltid att få möjlighet att yttra dig om de handlingar som finns i ärendet och som utgör underlag för IVO:s ställningstagande.
3. IVO tar ställning till om ärendet ska avslutas med ett beslut utan kritik eller med kritik, eller om IVO ska göra en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).
4. Om utredningen leder till ett beslut med kritik får du som utreds möjlighet att lämna synpunkter på ett förslag till beslut innan IVO fattar det slutliga beslutet.
5. Om utredningen leder till en anmälan till HSAN kommer du att få ett meddelande om detta.

Beslut utan kritik

Beslut utan kritik från IVO resulterar inte i något mer från myndighetens sida. I beslutet redogör IVO för sin bedömning av de omständigheter som har kommit fram.

Beslut med kritik

I ett beslut med kritik redogör IVO varför myndigheten anser att omständigheterna i ärendet leder till kritik. Ett kritikbeslut betyder att IVO anser att den som har utretts på något sätt inte har utfört sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet eller på annat sätt har visat sig olämplig. Ett beslut med kritik från IVO leder inte till några ytterligare följder för den som har utretts. Om en person får många beslut med kritik från IVO kan det däremot leda till att IVO anmäler personen till HSAN.

Om IVO gör en anmälan till HSAN

Om ett ärende föranleder en anmälan till HSAN så kommer den person som utreds att ha fått information om detta och vad det kan leda till, innan anmälan skickas in. Det är HSAN som beslutar som en eventuell treårig prövotid, indragen eller begränsad förskrivningsrätt eller återkallelse av legitimation. Ett beslut om prövotid innebär inte någon inskränkning i behörigheten att utöva sitt yrke, men är förenad med en prövotidsplan som måste följas under prövotiden.

Alla IVO:s beslut är allmänna handlingar

IVO:s beslut med eller utan kritik och anmälan till HSAN är en allmän handling som allmänhet eller media kan begära att få ta del av. Vissa arbetsgivare gör förfrågan hos IVO avseende hälso- sjukvårdspersonal inför en planerad anställning. Arbetsgivarna kan då ta del av allmänna handlingar hos IVO. Myndigheten gör alltid en sekretessprövning innan en allmän handling lämnas ut och uppgifter som omfattas av sekretess stryks över innan handlingen lämnas ut.

IVO utreder klagomål från patienter och närstående som gäller allvarligare händelser inom vården. Det kan vara händelser där en patient har fått en bestående skada, ett väsentligt ökat behov av vård eller att någon har avlidit.

1. Om IVO inleder en utredning utifrån information i ett klagomål lämnar IVO direkt över anmälan med eventuellt bifogade handlingar till den vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal som klagomålet har riktats mot. Syftet är att vårdgivaren och berörd hälso- och sjukvårdspersonal ska få kännedom om att klagomålet har kommit till IVO och få möjlighet att beskriva sin bild av händelseförloppet.

   Det finns inget krav på att den som har klagat ska ha namngivit viss hälso- och sjukvårdspersonal.

   Det räcker att peka ut personal som ansvariga för en händelse, till exempel att läkaren som undersökte patienten på vårdcentralen gjorde en felaktig bedömning eller att barnmorskan som förlöste patienten agerade för sent.

   I samband med det begär IVO in de handlingar och uppgifter från vårdgivaren som krävs för utredningen. I de fall IVO bedömer att klagomålet kan anses vara riktat mot en enskild hälso- och sjukvårdspersonal begärs även personuppgifter på berörd personal från vårdgivaren, eftersom berörd personal då blir part i ärendet. IVO behöver registrera korrekta uppgifter och få möjlighet att kommunicera direkt med dem som är berörda.

   IVO skickar handlingarna till den adress där berörd personal är folkbokförd för att säkerställa – så långt det är möjligt –  att den det gäller får kännedom om klagomålet och får information om möjligheten att bemöta uppgifterna och ge sin beskrivning av omständigheterna i samband med händelsen.

   Vill den berörda hälso- och sjukvårdspersonalen yttra sig så går det bra att skicka in yttrandet tillsammans med vårdgivarens handlingar, men hälso- och sjukvårdspersonalen kan även skicka detta direkt till IVO om de föredrar det.

2. När IVO:s utredning är klar skickas ett förslag till beslut så att anmälaren, vårdgivaren och berörd hälso- och sjukvårdspersonal får möjlighet att lämna synpunkter innan slutgiltigt beslut fattas. Anmälaren får vanligtvis även ta del av de handlingar som ligger till grund för vår bedömning, till exempel journaler och yttranden. I beslutet tar IVO ställning till om vården har varit lämplig med tanke på patientsäkerheten och om vården har följt de lagar och bestämmelser som reglerar hälso- och sjukvården.

3. IVO avslutar alla klagomål med att fatta ett beslut som skickas till anmälaren, berörd vårdgivare och till berörd hälso- och sjukvårdspersonal. Därefter avslutas ärendet.

   När klagomålet är avslutat utgör besluten, tillsammans med annan information om patienternas erfarenheter i vården, en grund för IVO:s fortsatta tillsyn av hälso- och sjukvården och dess personal. Patienternas klagomål kan på så sätt bidra till att förbättra vården.

IVO vidtar inte några åtgärder mot hälso- och sjukvårdspersonal i ett klagomålsärende från en patient eller närstående. Därmed medför inte IVO:s beslut i ett klagomålsärende någon inskränkning i  möjligheten att utöva yrket.

Däremot kan IVO framföra kritik mot verksamheten eller mot enskild hälso- och sjukvårdspersonal. Om kritiken är av allvarlig art kan IVO komma att inleda en utredning av dennes yrkesutövning, vilket då framgår av beslutet i klagomålsärendet.

Den enskilde yrkesutövarens arbetsgivare kan också vidta åtgärder vid behov. Beslutet är spårbart i IVO:s diarium och är en allmän handling som allmänhet eller media kan begära att få ta del av. Vissa arbetsgivare gör förfrågan hos IVO avseende hälso- sjukvårdspersonal inför anställning. Om IVO inte har funnit brister och om vi inte har utryckt oss kritiskt så framgår detta av beslutet.

När det gäller legitimationer för yrkesutövning inom hälso- och sjukvård är det tre myndigheter som beslutar om olika delar.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

IVO utövar tillsyn över hälso- och sjukvården och dess personal. IVO kan anmäla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) om det finns skäl för beslut om:

• prövotid
• återkallelse av legitimation
• återkallelse av annan behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, eller
• begränsning i förskrivningsrätt.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN)

HSAN beslutar i ärenden om prövotid, återkallelse av legitimation och annan behörighet samt i ärenden om ny legitimation eller annan behörighet efter tidigare återkallelse av legitimation eller inskränkning i behörighet.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beslutar om legitimation och annan behörighet att utöva ett yrke som apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut, kiropraktor, logoped, läkare, naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist och tandläkare inom hälso- och sjukvården.