Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har granskat tio privata vårdgivare som utför neuropsykiatrisk vård av barn. Brister har uppmärksammats i samtliga verksamheter. Det handlar bland annat om adhd-diagnoser som ställs utan fullständigt underlag, och att läkemedel sätts in som första eller enda insats.
Efterfrågan på vård relaterad till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat kraftigt, samtidigt har en marknad vuxit fram där privata aktörer erbjuder neuropsykiatrisk vård som finansieras av den enskilde.
IVO har i en riktad tillsynsinsats granskat tio privata vårdgivare avseende neuropsykiatriska bedömningar, utredningar och behandlingar. Brister har uppmärksammats i samtliga verksamheter och rör hela vårdkedjan, från den första bedömningen till diagnos och behandling. Ingen av vårdgivarna uppfyller kraven på en god och säker vård helt.
Brister vid bedömning, utredning och diagnossättning
Tillsynen visar att informationsinsamlingen vid initial bedömning i flera fall är otillräcklig. I vissa fall saknas kartläggning av barnets livssituation, somatiska hälsa, erfarenheter av våld och trauma eller andra möjliga orsaker till besvären. Även vid utredning och diagnossättning finns brister. Det handlar framför allt om att det saknas motivering till varför en diagnos ställs, eller att motiveringen har brister. I ett fall har barnet diagnostiserats med adhd trots att det inte uppfyller alla de kriterier som krävs, utan närmare motivering.
Behandling med enbart adhd-läkemedel
Tillsynen visar att adhd-läkemedel i flera fall satts in som första eller enda insats vid behandling av adhd, vilket strider mot nationella riktlinjer och rekommendationer. Det saknas i vissa fall tillräcklig kartläggning av ärftlighet för hjärtsjukdomar. Även kontroll av vikt, längd, blodtryck och puls saknas i vissa fall, vilket innebär att barn riskerar att få läkemedel trots att det inte är lämpligt.
Utredningsresultat återförs inte alltid till förskola och skola
Tillsynen visar vidare att två av tio granskade verksamheter har brister i samverkan med förskola och skola. Antingen har de inte erbjudit vårdnadshavarna någon återföring av utredningens resultat till förskolan eller skolan. Eller så har de erbjudit återföring men sedan inte genomfört den trots att vårdnadshavarna har samtyckt. En verksamhet genomför endast återföring till förskola eller skola mot en extra kostnad, vilket tycks ha bidragit till att flera vårdnadshavare valt bort återföringen. Detta bekräftas i intervjuer med vårdnadshavare till barn som utretts i verksamheten, som berättar att de i stället valt att själva redogöra för utredningen till förskola/skola.
Under våren 2026 kommer IVO att följa upp vårdgivarnas redovisningar av åtgärder för att komma till rätta med konstaterade brister.
Fakta om tillsynen:
- 10 privata vårdgivare har granskats. Inspektionerna har gjorts i Stockholm, Göteborg och Örebro, men vårdgivarna bedriver verksamhet i nästan hela Sverige.
- Tillsynen har omfattat en granskning av verksamheten avseende neuropsykiatriska bedömningar, utredningar och behandlingar gällande patienter i målgruppen barn och unga.
- Tillsynen har genomförts genom granskning av patientjournaler, intervjuer med vårdnadshavare samt inspektioner som innefattade intervjuer med personal och ledning.
- Nästan alla vårdnadshavare beskriver att bristande tillgänglighet inom den offentligt finansierade vården har bidragit till att de kontaktat en privat vårdgivare för att få hjälp och i de flesta fall betalat vården själva.
- Flera av vårdnadshavarna berättar om oro eller erfarenhet av negativa konsekvenser för barnet och familjen i väntan på vård. Många var först i kontakt med den offentligt finansierade vården och fick besked om långa väntetider och köer.
- Tillsynen är ett regeringsuppdrag som gavs till myndigheten den 13 februari 2025.