Från och med den 1 juli i år ändras lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128), LPT, i syfte att förbättra för barn inom den psykiatriska tvångsvården.
Ändringarna innebär bland annat:
- särreglering av tvångsåtgärderna fastspänning med bälte, avskiljande från andra patienter och inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster för patienter under 18 år.
- en ny bestämmelse om särskild underrättelse till Inspektionen för vård och omsorg om en patient som är under 18 år har blivit föremål för upprepade tvångsåtgärder under vårdperioden.
Här hittar du de nya bestämmelserna om underrättelser för patienter under 18 år
De nya bestämmelserna återfinns i 19 a, 20 a och 22 b §§ LPT. Även vid sluten rättspsykiatrisk vård gäller bestämmelserna i tillämpliga delar, vilket framgår av 8 § lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129), LRV.
Den nya bestämmelsen om underrättelse till IVO om en patient som är under 18 år blivit föremål för upprepade tvångsåtgärder under vårdperioden återfinns i 22 c § LPT. Även denna bestämmelse gäller i tillämpliga delar vid sluten rättspsykiatrisk vård, vilket framgår av 8 § LRV.
Vad innebär detta?
Beslut enligt ovanstående bestämmelser innebär att IVO ska underrättas utöver vad som idag redan gäller vid tvångsåtgärder och patienter över 18 år. Befintliga blanketter för underrättelse om tvångsåtgärder ska tillsvidare användas även för patienter under 18 år. Kompletterande information utifrån den nya lagstiftningen ska anges i befintliga blanketter.
Angående underrättelse till Inspektionen för vård och omsorg enligt 22 c § lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128), LPT
Det har kommit frågor till IVO om hur 22 c § i LPT, som trädde ikraft den 1 juli 2020, ska tolkas. Därför följer en kort information gällande bestämmelsen och underrättelseskyldigheten till IVO.
IVO ska enligt 22 c § LPT underrättas om en patient som är under 18 år har blivit föremål för någon eller några tvångsåtgärder i form av fastspänning, avskiljning eller inskränkning i sin rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster vid minst tre tillfällen under vårdperioden. Syftet med att underrätta IVO är att utveckla lärande och att motverka upprepade frihetsinskränkningar (prop. 2019/20:84 s. 45). Det finns också anledning att särskilt uppmärksamma när ett barn blir utsatt för tvångsåtgärder vid upprepade tillfällen och lagstiftaren har ansett att tre tillfällen är en rimlig gräns.
Underrättelse enligt 22 c § LPT ska ske när patienten blivit föremål för tvångsåtgärder vid tre tillfällen under vårdperioden. Om patienten därefter blir föremål för fler tvångsåtgärder under samma vårdperiod behöver IVO inte underrättas, om inte underrättelseskyldighet gäller enligt någon annan bestämmelse.