Skydd mot smitta inom vård och omsorg

Nyhet 2020-04-11

Myndigheternas gemensamma mål är att patienter, brukare och personal i vård och omsorg ska skyddas mot smitta på bästa sätt utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Kunskapen om viruset som orsakar covid-19 och dess spridning ökar och rekommendationerna om skyddsåtgärder för verksamheter inom vård och omsorg uppdateras regelbundet. Folkhälsomyndigheten som expertmyndighet i smittskyddsfrågor ger ut rekommendationer som underlag till regionalt och lokalt utarbetade riktlinjer. Den erfarenhet som nu finns för covid-19 visar att det är viktigt att följa basala hygienrutiner och de rutiner som sedan länge finns för att förhindra spridning genom dropp- och kontaktsmitta inom hälso- och sjukvård och omsorg.

Under de senaste dagarna har frågan om personlig skyddsutrustning för personal inom omsorgen vid möjlig infektion med covid-19 hos brukare varit uppmärksammad. Arbetsmiljöverket har förtydligat att ett beslut som fattades för ett par dagar sedan på en enskild arbetsplats efter ett skyddsombudsstopp i Stockholm inte är ett generellt beslut om vilken personlig skyddsutrustning som personal inom omsorgen ska använda utan enbart gäller den aktuella arbetsplatsen.

Det är av yttersta vikt att personal inom vård och omsorg känner sig trygga, vet hur de ska agera och skyddas mot att smittas i sitt arbete. Lika viktigt är det att de har kunskaper om hur smitta bland patienter och omsorgstagare förebyggs, genom basala hygienrutiner, och i vissa fall skyddskläder och skyddsutrustning. Som en grund för detta görs en lokal riskbedömning av arbetsmoment, risker och åtgärder. Vilka åtgärder som ska vidtas och vilken utrustning som ska användas i respektive arbetssituation klargörs genom det lokala arbetsmiljöarbetet som ska utgå från gällande lagstiftning. Folkhälsomyndighetens rekommendationer används som utgångspunkt vid riskbedömningar och val av åtgärder inom de ramar som sätts av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Riskbedömningar ska genomföras med stöd från det regionala smittskyddet, vårdhygienenheterna och i kommunerna de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna, så att såväl patientsäkerheten som skyddet av arbetstagarna säkerställs.

All personal behöver ha kännedom om riskbedömningen, vilka åtgärder som ska vidtas och utrustning som ska användas i varje arbetssituation samt hur skyddskläder och personlig skyddsutrustning ska användas och tas av.

Läs mer:

Denna text har samtidigt publicerats på respektive webbplats av Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg samt Socialstyrelsen.

Faktaruta:

Skillnader mellan arbetskläder, skyddskläder och skyddsutrustning.

Arbetskläder är kläder som personal använder på jobbet när de kommer i fysisk kontakt med vård- och omsorgstagare. Arbetskläderna ska ha korta ärmar. De ska bytas dagligen, eller så snart som möjligt om de blir smutsiga eller annars vid behov. De ska gå att tvätta i 60 grader.

Skyddskläder ska användas utanpå arbetskläderna vid vård- och omsorgsmoment där det finns risk för att arbetskläderna kan smutsas ner genom direktkontakt med en person, dennes kroppsvätskor eller annat biologiskt material (till exempel hud och hudfragment). Med skyddskläder menas plastförkläde, skyddsrock eller motsvarande. Skyddshandskar ska användas vid vård- och omsorgsmoment som innebär risk för att händerna kommer i kontakt med kroppsvätskor.

Syftet med skyddskläder är att skydda arbetskläder och därmed hindra smittspridning mellan patienter eller den som får omsorg.

Personlig skyddsutrustning är den utrustning arbetstagare har på sig för sin egen säkerhet. Det finns olika typer av skyddsutrustning. Vid skydd mot smitta kan det exempelvis handla om skyddsglasögon, visir, skyddsrock, munskydd och andningsskydd. Skyddsåtgärder, som den personliga skyddsutrustningen, ska utgå från den bedömda risken i aktuell vård- och omsorgssituation.

Källa