Förutsättningar för god vård och behandling på SÄBO saknas och leder till brister

De grundläggande brister som IVO uppmärksammar i tillsynen är kopplade till regionernas ansvar för medicinsk vård och behandling. Men även kommuner och privata utförare har brustit. Det handlar främst om brister i bemanning och kompetens.

I IVO:s granskning av om äldre på särskilt boende har fått vård och behandling utifrån individuella behov vid misstänkt eller konstaterad covid-19, har nu beslut fattats för de 55 kommuner och privata utförare som omfattats av vår fördjupade journalgranskning.

Regionerna har övergripande ansvar

Det övergripande ansvaret för medicinsk vård och behandling av äldre som bor på SÄBO, ligger på regionerna. IVO fattade i november 2020 beslut riktade till samtliga regioner, och begärde att de senast den 15 januari 2021 skulle inkomma med redogörelse av vilka förbättringsåtgärder som planeras och genomförs med anledning av IVO:s iakttagelser. Alla regioner har lämnat in en redovisning som svar på IVO:s beslut.

De åtgärder som regionerna beskriver verifierar flera av de brister som IVO pekat ut. Det handlar om allt från övergripande förändringar, såsom ändrad organisation eller utvecklad kunskapsstyrning, till detaljåtgärder, såsom ändrade rutinbeskrivningar och checklistor.

Behov av att tydliggöra läkaruppdraget

Flera av regionernas redovisningar visar att det varit alltför oklart vad den medicinska vården och behandlingen för personer som bor på särskilda boenden för äldre ska innehålla. Det lyfts behov av att tydliggöra läkaruppdraget för denna patientgrupp.

En annan återkommande åtgärd kopplad till läkarinsatser är strukturerad uppföljning av vårdvalsavtal och primärvårdens läkarinsatser. Det innefattar bland annat översyner av ansvarsfördelningen mellan vårdcentralerna för dessa patienter, för att säkerställa att varje vårdgivare avsatt rimlig tid och resurser för att klara av sitt uppdrag.

Brister hos kommuner och privata utförare

Även om IVO ser att de grundläggande bristerna som vi uppmärksammar i tillsynen är kopplade till regionernas ansvar för den medicinska vården och behandlingen, så kan vi konstatera att också kommuner och privata utförare har brustit i sin del av ansvaret. De beslut som vi fattat mot kommunerna och privata huvudmän är fördelade på 55 kommuner.

- Alla människor har samma rätt till vård utifrån behov, oavsett ålder och var man bor. Lägstanivån får inte vara för låg, inte ens under en pandemi. Vi ser brister i ansvaret för de äldre på särskilda boenden, framförallt kring bemanning och kompetens, som gör att förutsättningar saknas för att ge dem en god och nära vård och behandling utifrån det individuella behovet, säger Sofia Wallström, generaldirektör för IVO.

För få sjuksköterskor på plats

Bristerna handlar bland annat om att de ansvariga inte har säkerställt en acceptabel bemanning och tillgång till medicinsk utrustning. Tillgängligheten till sjuksköterska har varit alltför låg, även med beaktande av att det är en pandemi. I vissa fall beror det på att antalet sjuksköterskor varit alltför lågt eller att sjuksköterskans geografiska ansvarsområde varit så stort att det i praktiken omöjliggjort bedömning av patienters tillstånd på plats på boendena i tillräcklig utsträckning. I andra fall har sjuksköterskan fått direktiv om att avstå besök hos patienter med covid-symtom eller konstaterad smitta.

Brist på omvårdnadspersonal

Granskningen visar att det inte enbart varit brist på sjuksköterskor utan även på omvårdnadspersonal. Det har framkommit både vid intervjuer och vid journalgranskning att detta har resulterat i allvarliga brister i vården och omsorgen i livets slutskede. Till exempel har bemanningsbristen medfört att det varit svårare än tidigare att sätta in vak när en patient varit döende. 

Kompetens- och bemanningsbristerna har också inneburit extra svårigheter att tillgodose att patienterna får de insatser och den behandling som läkare ordinerat. Dessa problem är kända sedan tidigare, men de har blivit tydligare i och med pandemin.

Tydliga brister i journalföring

I granskningen konstaterar IVO tydliga brister i journalföringen. Andelen journaler med dokumentationsbrister är ungefär lika hög på SÄBO som hos regionerna. Av intervjuer med sjuksköterskor framkommer tydligt att de i perioder inte hunnit med att dokumentera. Alltför stora brister i journalföringen är en stor patientsäkerhetsrisk. IVO bedömer, även med hänsyn taget till att det pågår en pandemi, att journalernas kvalitet måste hålla en högre lägstanivå för att inte riskera att undvikbara vårdskador inträffar.

Tillsynen fortsätter

De kommuner och privata utförare som IVO idag riktar beslut emot, ska senast den 15 mars 2021 inkomma med redovisning bland annat om vilka förbättringsåtgärder som genomförs eller planeras för att åtgärda bristerna. 

IVO kommer att återkomma till samtliga regioner utifrån deras specifika redovisningar. Vi kommer också att följa upp regionernas genomförande av de förbättringsåtgärder som redovisats. IVO planerar även en uppföljande journalgranskning i syfte att undersöka hur förbättringarna fått effekt för personer som bor på särskilda boenden för äldre. 

Pandemin har fortsatt allvarlig påverkan på äldre som bor på särskilt boende. Med hänsyn till detta kan IVO komma att fatta ytterligare beslut inom tillsynen alternativt initiera ny tillsyn.

Senast uppdaterad 2021-02-02