Obehandlade depressioner och ångestsyndrom hos barn kan få allvarliga konsekvenser. Följderna kan leda till att unga blir ”hemmasittare” eller utvecklar självskadebeteenden. Det konstateras i en ny rapport om barns psykiska hälsa.
IVO har tillsammans med Patientnämnderna gemensamt analyserat barns psykiska hälsa i rapporten Iakttagelser i korthet som bygger på ärenden och klagomål som rör barns psykiska hälsa under 2021.
– Vi ser att den psykiska ohälsan bland unga ökar vilket avspeglar sig i vår rapport. Men vi ser också att vården för barn och unga med psykisk ohälsa brister, vilket föranleder anmälningar både till Patientnämnderna och till IVO. Vi kan konstatera att samordningen är bristfällig, väntetiderna långa och kommunikationen dålig. Alla delar är i sin tur är allvarliga, för det kan leda till förvärrade tillstånd, säger Marie Åberg, avdelningschef på IVO.
Långa väntetider
Rapporten visar att det är långa väntetider för utredning och behandling. Många ärenden gäller barn med neuropsykiska diagnoser, men i rapporten framgår även att barn med självmordstankar får vänta på att träffa sin första samtalskontakt inom vården. Vårdnadshavare vittnar om hur deras barn, ibland under flera år, bara blir sämre och sämre innan de blir tillräckligt prioriterade för vård.
– IVO har under ett flertal år påtalat riskerna med långa väntetider för utredning och behandling hos BUP på nationell nivå. När hjälpen dröjer innebär det en patientsäkerhetsrisk och ett ökat lidande för barnen och deras familjer. Barn och unga som har självmordstankar eller självskadebeteenden bör omedelbart få hjälp och stöd. Annars finns en risk att förtroendet urholkas och det kan leda till allvarliga vårdskador, fortsätter Marie Åberg.
Bristande samordning
Ett stort ansvar hamnar på vårdnadshavarna som själva behöver samordna vården mellan elevhälsan, BUP, polisen, socialtjänst och olika barnläkarmottagningar. Vårdprocessen upplevs ofta som splittrad och vårdnadshavare beskriver stor maktlöshet och frustration. Genom att arbeta tidigt och samordnat kan verksamheter ge lämpligt stöd i tid.
– Vårdnadshavare beskriver att de skickas runt mellan olika instanser och det är otydligt vem som bär ansvaret. Det saknas ofta ett helhetsgrepp över barnens situation och vi ser ärenden som hamnar mellan stolarna, avslutar Marie Åberg.
Ta del av Iakttagelser i korthet: Barn som mår psykiskt dåligt får vänta länge på hjälp