Regeringen har gett Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att genomföra en tillsyn av den katastrofmedicinska beredskapen i regionerna.
Det är mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden som regeringen ser ett behov av att stärka beredskapsarbetet inom hälso- och sjukvården på både kort och lång sikt. Katastrofmedicinsk beredskap handlar bland annat om hur vård ska bedrivas i händelse av katastrofer, väpnad konflikt och krig.
Under tillsynen har IVO, bland annat, gjort följande iakttagelser:
- Samtliga regioner har brist på vårdpersonal. Detta försvårar eskalering av vårdplatser som svarar upp mot kravet i 5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).
- De katastrofmedicinska beredskapsplanerna i regionerna revideras fortlöpande, men revideringsintervallet varierar mellan ett till åtta år. Det är i flera fall inte tillräckligt, eftersom alla regioner därmed inte gör fortlöpande uppdateringar mot bakgrund av uppkomna händelser och risker.
- All berörd personal har inte fått den utbildning och övning som behövs för att upprätthålla den katastrofmedicinska beredskapen och genomföra insatser vid allvarlig händelse, fredstida kriser, höjd beredskap eller ytterst krig
- Samtliga regioner har en planering för lagerhållning av medicinteknisk utrustning, förbrukningsmateriel och läkemedel anpassat till de behov som kan uppstå vid allvarlig händelse, men planeringen medför inte att tillräcklig beredskap kan uppnås.
Förmågehöjande åtgärder
IVO gör utifrån genomförd tillsyn bedömningen att den katastrofmedicinska beredskapen i regionerna behöver stärkas.
Detta är några av de förmågehöjande åtgärder som IVO bedömer kan behöva vidtas i varierande omfattning av regionerna:
- Den katastrofmedicinska planeringen behöver på ett tydligare sätt ta hänsyn till ett scenario som inkluderar fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Hänsyn behöver tas till den försämrade säkerhetspolitiska situationen i närområdet. De katastrofmedicinska planerna behöver revideras fortlöpande.
- Regionerna behöver vidta åtgärder för att minska bristen på vårdpersonal och vårdplatser och därmed stärka den katastrofmedicinska beredskapen.
- I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser bör aktuella erfarenheter tillvaratas från pandemin och den säkerhetspolitiska situationen i närområdet.
- Regionerna behöver anpassa lagerhållning av medicinteknisk utrustning, förbrukningsmateriel och läkemedel till de behov som kan uppstå vid en allvarlig händelse, fredstida kriser, höjd beredskap eller ytterst krig. Anpassningen bör ske successivt för att undvika bristsituationer.
IVO avser att fatta tillsynsbeslut för respektive region utifrån tillsynens iakttagelser.
Redovisningen av regeringsuppdraget har överlämnats till regeringen den 1 september 2022.