IVO:s nationella sjukhustillsyn: Patientsäkerheten kan inte garanteras

IVO har i en nationell sjukhustillsyn riktat kritik mot samtliga 27 granskade sjukhus i Sveriges 21 regioner. Det är brist på disponibla vårdplatser inom sjukhusvården i samtliga regioner. IVO bedömer att patientsäkerheten inte kan garanteras.

I januari 2022 inledde IVO en sammanhållen nationell tillsyn av den svenska sjukhusvården. IVO har inom ramen för tillsynen hittills fattat tillsynsbeslut för totalt 27 sjukhus. IVO har funnit brister, dvs. att lagar och andra föreskrifter inte följs, vid samtliga sjukhus. 

Iakttagelser från IVO:s tillsyn pekar på ett allvarligt läge.

  • Patienter vårdas under lång tid i korridorer eller på andra integritetskränkande och olämpliga ställen, utan att få tillräckligt med mat, vatten eller ens hjälp att gå på toaletten. Den mest grundläggande patientsäkerheten kan inte tillgodoses.
  • Patienter utrustas med grytlock och bjällror för att kunna påkalla personalens uppmärksamhet.
  • Läkemedel ges inte alls eller inte i tid.
  • Medicinsk övervakning sker inte utifrån patienternas medicinska behov utan utifrån tillgänglig utrustning och personal.
  • I tillsynen framkommer att personal inte kom fram med defibrillatorn till en patient med hjärtstopp eftersom patienter vårdas i korridoren.

De medicinska resultaten i svensk vård faller väl ut i internationella jämförelser, samtidigt som svensk vård presterar sämre än jämförbara länder gällande väntetider och antal vårdplatser. Svagheterna synliggörs i denna tillsyn och IVO konstaterar att situationen för patienterna på de granskade sjukhusen är inte godtagbar. Sammantaget visar tillsynen att lägstanivån är oacceptabelt låg. Regionerna, som ansvarar för vården, lever inte upp till de krav som ställs.

IVO drar fyra övergripande slutsatser:

  • Lägstanivån är för låg.

Antalet vårdplatser har minskat under de senaste 20 åren. Det har inneburit att överbeläggningar, utlokaliseringar och långa väntetider på akutmottagningarna ökat. Grundläggande patientsäkerhet kan inte garanteras. Minskningen av vårdplatser på sjukhusen har gått för långt.

  • Omställningen går för långsamt.

Omställningen till att ge mer vård utanför sjukhusen och närmare patienterna, exempelvis inom primärvården och vid äldreboenden, går långsamt. Detta får konsekvenser för vårdplatserna på sjukhusen. IVO bedömer att regionerna dragit ner på vårdplatserna i alltför hög utsträckning på sjukhusen, utan att ha säkerställt att vården kan ges i andra delar av vårdsystemet. Detta drabbar bland annat de äldre patienterna extra hårt.

  • Urholkad patientsäkerhet försvagar beredskapen

Om belastningen i ett normalläge är på så höga nivåer som konstaterats försvagas allvarligt förmågan att hantera krislägen, såsom under en pandemi eller en katastrofmedicinsk händelse, eller perioder med lägre bemanning såsom semesterperioder.

  • Staten måste agera när patientsäkerheten åsidosätts

Det allvarliga läge som råder inom svensk akutsjukvård får inte bli ett normalläge. Regionerna, vårdpersonalen och patienterna får inte inteckna nuläget som en acceptabel ny verklighet.

IVO kommer i den fortsatta tillsynen att granska de åtgärder som regionerna vidtar. Om regionerna inte förbättrar läget för patienterna vid akutsjukhusen inom rimlig tid har lagstiftaren givit IVO flera verktyg för att få till stånd förändring till skydd för patienterna, däribland vitesförelägganden och förbud av verksamhet. Vård som inte är patientsäker får inte tillåtas fortgå.

Senast uppdaterad 2023-01-19