Äldre utsätts för allvarliga missförhållanden inom äldreomsorgen

IVO:s analys visar att äldre utsätts för allvarliga missförhållanden och påtagliga risker för allvarliga missförhållanden inom äldreomsorgen.

Drygt en tiondel av anmälningarna, 150 stycken, handlar om äldre som blivit utsatta för fysiskt våld, övergrepp eller sexuella övergrepp av personal. Det handlar bland annat om sexuellt våld, olämplig beröring, hårdhänt hantering, knuffar, slag, fasthållning eller annan kränkande fysisk behandling av den äldre personen.

Ytterligare drygt en tiondel av anmälningarna, 170 stycken, handlar om bristande bemötande och psykiska övergrepp eller kränkningar. 

Ett jämförelsevis mindre antal anmälningar handlar om ekonomiska övergrepp, fysiskt våld/övergrepp eller sexuella övergrepp av medboende, insatser som har utförts mot den enskildes vilja, bristande rättssäkerhet eller brister i den fysiska miljön.

Uteblivna eller felaktigt utförda insatser

Att beviljade insatser inte har utförts eller att de har utförts felaktigt är de vanligast förekommande händelserna i lex Sarah-anmälningarna. 468 anmälningar handlar om uteblivna insatser och 443 anmälningar handlar om felaktigt utförda insatser. Det rör sig till exempel om uteblivna besök eller bristande hjälp med hygien, toalettbesök, mat, dryck, läkemedel, tillsyn eller förflyttning. I flera fall beskrivs hur den enskilde blivit liggande utan hjälp trots att hjälp påkallats.

Säbo den vanligaste typen av verksamhet

Särskilt boende för äldre (säbo) är den typ av verksamhet som förekommer i flest anmälningar, följt av hemtjänst. Kommunal verksamhet i egen regi är den typ av organisation som står för flest anmälningar. 

IVO kan inte dra några slutsatser om vad skillnaderna mellan olika verksamhets- och organisationstyper beror på. Antalet anmälningar säger inte heller nödvändigtvis något om omsorgens kvalitet. Flera faktorer kan spela in, till exempel verksamheternas uppdrag och bemanning.

Den vanligaste typen av bakomliggande orsak till missförhållanden och risker som huvudmännen identifierar i sin utredning rör processer, rutiner och riktlinjer. 
I ungefär hälften av anmälningarna har IVO begärt att kommuner och andra verksamhetsutövare kompletterar sin anmälan eller tillhörande utredning. I många fall uppehåller sig huvudmannen vid den konkreta händelsen, utan någon djupare analys.

Analysen av lex Sarah-anmälningarna inom äldreomsorgen är en del av ett regeringsuppdrag som IVO har. I uppdraget ingår också att redovisa resultatet av eventuell uppföljande tillsyn och om brister och missförhållanden har åtgärdats. Uppdraget ska slutredovisas i januari 2027.

Fakta om lex Sarah

• Lex Sarah är ett samlingsnamn för bestämmelser om skyldigheten att rapporteras, utreda och åtgärda missförhållanden inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse (SiS) och inom verksamhet enligt LSS.
• Lex Sarah är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet är att komma till rätta med brister i verksamheten, att utveckla verksamheten och förhindra att missförhållanden uppkommer igen.
• Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande ska genast dokumenteras och utredas samt avhjälpas eller undanröjas. Om det rör sig om ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska den som svarar för verksamheten snarast anmäla detta till IVO.
• Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade ska bifogas anmälan. Om utredningen inte har avslutats när anmälan görs till IVO, ska utredningen lämnas in så snart den har färdigställts och senast två månader efter det att anmälan har gjorts.
• När IVO tar emot en lex Sarah-anmälan tar myndigheten ställning till om huvudmannen har fullgjort sina skyldigheter enligt lex Sarah. IVO granskar bland annat om huvudmannen har utrett det allvarliga missförhållandet eller den påtagliga risken för ett allvarligt missförhållande i tillräcklig omfattning.