Det finns flera brister i den psykiatriska barn- och ungdomsvården. Det visar IVO:s utredningar av klagomål från patienter och vårdgivarnas egna anmälningar enligt lex Maria inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) 2022–2024.
Långa väntetider
Under 2022–2024 utredde IVO 104 klagomål mot vårdgivare inom BUP och riktade kritik i 63 fall.
En tredjedel av klagomålen (19 av 63), där IVO riktar kritik mot vårdgivaren, handlar om långa väntetider där barn fått vänta för länge på vård. Att inte få vård i tid kan leda till att patientens mående försämras och skulle kunna innebära ett ännu större vårdbehov.
Långa väntetider för att komma till vården riskerar att barn får en fördröjd eller helt utebliven behandling. Obehandlade depressioner och ångestsyndrom kan förvärra suicidala tendenser och självskadebeteenden.
Fördröjd och utebliven behandling
Drygt 40 procent (26 av 63) av de klagomål där IVO kritiserar vårdgivaren handlar om bristande behandling. Försenad eller utebliven behandling har lett till allvarliga konsekvenser för patienterna, såsom hög skolfrånvaro med social isolering och ökande ångest som följd. I de mest allvarliga fallen har det lett till självskadebeteenden, självmordsförsök och i några fall även kopplingar till självmord.
Bristande kompetens inom insatser mot självmord
Under 2022–2024 mottog IVO 46 lex Maria-anmälningar från vårdgivare inom BUP där nästan hälften (20 av 46) gällde självmord eller försök till självmord. Vårdgivarna själva har identifierat att bristerna beror på kompetensbrist och otillräckliga rutiner.
Även IVO konstaterar i klagomålsärenden att bedömningar av självmordsrisk har saknats och att de i vissa fall inte genomförs tillräckligt skyndsamt.