I rapporten Vad har IVO sett 2022? finns 2022 års viktigaste iakttagelser.
Myndighetsinstruktionen för Inspektionen för vård och omsorg (IVO) framgår att myndigheten årligen ska lämna in en särskild rapport till regeringen. Rapporten ska innehålla de viktigaste iakttagelserna och de åtgärder som myndigheten vidtagit med anledning av uppmärksammade brister och slutsatser av tillsynen.
Denna rapport innehåller myndighetens viktigaste iakttagelser inom tillsyn och tillståndsprövning under 2022. Tillsynen ska riktas mot områden där efterlevnaden av lagstiftningen är som mest bristfällig, dvs. där patienter och brukare far illa. Iakttagelserna ger därför inte en helhetsbild, utan beskriver lägstanivån inom de granskade verksamheterna.
Nedan sammanfattas några av IVO:s viktigaste iakttagelser.
- I samtliga regioner i landet saknas det disponibla vårdplatser på akutsjukhusen. Tillgången till vårdplatser är mindre än behovet och följden blir att akutmottagningarna blir överbelastade. Akutmottagningarna har varken bemanning eller anpassade lokaler för att ge patienter en patientsäker vård under en längre tid. Förutom de inskrivningsklara patienterna påverkas även nya patienter som kommer in. IVO har inom ramen för en nationell tillsyn granskat 27 sjukhus och riktat kritik mot samtliga.
- Brister inom äldrevården har konstaterats av både IVO och andra aktörer under lång tid. Bristerna omfattar bland annat svag efterlevnad av reglerna om vård i livets slutskede. Alltför många patienter ges inte en individuell medicinsk bedömning samt vård och behandling enligt ordination. Det förekommer brister i läkemedelshantering, exempelvis olämplig läkemedelsanvändning, samt brister gällande kompetens. Även kontinuitet och dokumentation brister, vilket leder till patientsäkerhetsrisker. IVO:s bedömning är att det inte handlar om enstaka olycksfall i arbetet, utan om grundläggande brister i vårdgivarnas förmåga att säkerställa en godtagbar kvalitet och säkerhet för de personer som bor på särskilt boende (SÄBO).
- Att bidra till att brister inom vård och omsorgsverksamheter för barn åtgärdas är en av IVO:s särskilda prioriteringar. IVO:s tillsyn av Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (SiS ungdomshem) har visat på brister inom områden som har en direkt påverkan på den ungas trygghet, såsom brister i bemötande, kompetens och bemanning. Barn och unga, särskilt flickor, utsätts för våld, hot, kränkningar och avskiljningar som inte har stöd i lag.
- Kommuner verkställer inte alltid sina egna beslut om bistånd och insatser. Enskilda personer med funktionsnedsättning är de som har flest beslut rapporterade som ej verkställda. Risken för missförhållanden är stor och behovet av insatser kan öka om de enskilda inte får sina insatser verkställda inom skälig tid.
- Under 2022 kan IVO, liksom tidigare år, konstatera att inom ramen för ägar- och ledningsprövning var skälen till återkallelse av tillstånd främst ekonomisk misskötsamhet.
- Det har skett en kraftig ökning av antalet anmälningar gällande estetiska behandlingar. Den vanligaste typen rör information kring att estetiska behandlingar utförs av personer som inte är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
- Av samtliga 139 anmälningar till HSAN under 2022 berodde 26 procent på att den legitimerade begått ett brott som påverkat förtroendet för denne. Om en legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utfört allvarliga brottsliga handlingar kan förtroendet för denne skadas till den grad att hen inte längre anses lämplig att inneha en legitimation. IVO har exempelvis yrkat på återkallelse av legitimation för hälso- och sjukvårdspersonal som dömts för barnpornografibrott och grov misshandel.
- Den katastrofmedicinska beredskapen i regionerna behöver utvecklas. IVO bedömer att det finns för-utsättningar i regionerna för att hantera en enstaka begränsad allvarlig händelse, men att förmågan behöver höjas avseende masskadehändelse, höjd beredskap och krig.