Barn riskerar fara illa när arbetet med våld i nära relationer brister

En vuxen och ett barn sitter på en bänk med ryggen mot kameran

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har granskat 13 kommuners arbete med våldsutsatta samt sju regioners arbete med barn som bevittnat eller blivit utsatta för våld i nära relation.

I granskningen framkommer brister som kan leda till att barn inte får det skydd och stöd de behöver.

 

Barn som utsätts för eller bevittnar våld i nära relationer är en särskilt utsatt grupp. Hälso- och sjukvården har en viktig roll när det gäller att uppmärksamma och anmäla till socialtjänsten när de kommer i kontakt med barn som kan fara illa, t.ex.  på grund av våld i nära relationer. Socialtjänsten har ett ansvar att skyndsamt utreda situationen när misstankar om våld finns.

 

IVO har granskat 13 kommuners arbete med våld i nära relationer samt sju regioners arbete på barnkliniker, med barn som bevittnat eller blivit utsatta för våld i nära relationer. I granskningen framkommer brister som kan innebära att barn inte alltid får det skydd och stöd de behöver.

 

Myndighetsutövningen är ett riskområde

Granskningen av socialtjänsten fokuserar främst på hur de uppmärksammar och utreder situationen för barn som kan vara utsatta för våld av en närstående, och barn som kan ha bevittnat våld av eller mot en närstående. Tillsynen av barnklinikerna inom de sju regionerna inriktades främst på hur de lever upp till skyldigheten att anmäla misstanke om att barn kan vara utsatta för våld och/eller bevittna våld i nära relation.

 

—  Vi vet att myndighetsutövningen inom socialtjänsten är ett riskområde där barn riskerar att fara illa. Samtliga granskade socialtjänster har brister inom området och det är därför nödvändigt att kommunerna agerar för att säkerställa att barn får det skydd och stöd de har rätt till, säger Ida Nordqvist, inspektör på IVO.

Socialtjänsten brister inom flera områden

IVO:s sammanfattande bedömning är att det finns flera brister när det gäller socialtjänstens arbete med barn. Några av bristerna anses som särskilt allvarliga.

 

Tillsynen av socialtjänstens arbete i de granskade kommunerna visar bland annat att:

  • Socialtjänsten inte alltid uppmärksammar och utreder misstankar om att barnet varit utsatt för våld av en närstående och/eller bevittnat våld av eller mot en närstående.

  •  Socialtjänsten inte alltid bedömer risken för att barnet ska utsättas för ytterligare våld och/eller bevittna ytterligare våld.

  • Barn inte alltid kan räkna med att få sina rättigheter tillvaratagna hos de granskade socialtjänsterna.

 

—  En av de allvarligaste bristerna, som vi såg i alla 13 granskade kommuner, är att socialtjänsten inte alltid utan dröjsmål har inlett utredning när de fått information om att ett barn kan ha utsatts för våld av en närstående eller ha bevittnat våld av eller mot en närstående, säger Ida Nordqvist.

 

Barnklinikerna ställer inte alltid frågor till barn i enrum

De ärenden som IVO granskat vid barnklinikerna visar att samtliga barnkliniker har gjort anmälan till socialtjänsten när barn som kan vara våldsutsatta och/eller kan ha bevittnat våld uppmärksammats. Detta i de fall klinikerna själva upptäckt att ett barn kunde vara våldsutsatt och/eller bevittnat våld.

 

Men tillsynen av barnklinikerna visade också att barn inte alltid får frågor ställda till sig i enrum, av personal på barnklinikerna. Denna brist fanns vid tre av de sju granskade klinikerna. Den intervjuade hälso- och sjukvårdspersonalen gav även uttryck för att behov finns av kompetensutveckling om när och hur frågor ska ställas till barn, och hur barn som har bevittnat våld bättre kan uppmärksammas.

Underlaget från barnklinikerna är dock inte så omfattande att några långtgående slutsatser kan dras om hur barnklinikerna generellt lever upp till anmälningsskyldigheten.

Rapporten som sammanfattar den genomförda tillsynen riktar sig såväl till de granskade verksamheterna som till andra liknande verksamheter. Rapporten ger ett kunskapsunderlag om brister och risker som IVO har sett, och kan tjäna som underlag för lärande och verksamhetsutveckling. I förlängningen kan detta öka förutsättningarna för att enskilda får det stöd de har rätt till.

Fakta

Granskade kommuner och barnkliniker:

Kommun

Län

Håbo, Knivsta

Uppsala

Rättvik, Hedemora

Dalarna

Arvika, Kil

Värmland

Hallsberg, Ljusnarsberg

Örebro

Kungsör, Norberg

Västmanland

Strängnäs

Södermanland

Gävle, Söderhamn

Gävleborg

 

Klinik/avdelning

Sjukhus

Barnavdelning 95

Akademiska barnsjukhuset i Uppsala

Barnkliniken

Mälarsjukhuset i Eskilstuna och Nyköpings lasarett

Barn- och ungdomsmedicin

Falu lasarett

Barn- och ungdomsmedicin

Centralsjukhuset i Karlstad

Barn- och ungdomskliniken

Universitetssjukhuset i Örebro

Barn- och ungdomskliniken

Västmanlands sjukhus i Västerås

Barnkliniken

Gävle sjukhus

 

Senast uppdaterad 2020-01-07