Vad har IVO sett 2020?

Covid-19 innebär stora påfrestningar på vård och omsorg. Inte bara för att ta hand om de som insjuknat, utan också för att kunna fortsätta att ge vård och omsorg till alla som är i behov av det. Inom flera områden har pandemin satt strålkastarljus på brister och risker som varit kända sedan tidigare och de allvarliga konsekvenser de kan få för patienter och brukare.

Lägstanivån för låg i vård och behandling av boende på äldreboenden

I den omfattande nationella tillsyn som IVO genomfört om vård och behandling av äldre personer på särskilda boenden med misstänkt eller konstaterad covid-19, ser vi att lägstanivån är för låg på väldigt grundläggande punkter. Bristerna har främst att göra med regionernas ansvar för den medicinska vården och behandlingen. Vår tillsyn visar att regionen har lämnat över ansvaret för de medicinska bedömningarna till kommunen i varje enskilt fall där individuella läkarbedömningar inte har gjorts. Ett stort ansvar har därmed lagts på den personal som arbetar på boendena, vilket kommunerna inte står rustade för.

Viktigt att följa upp effekter av utebliven eller försenad vård och omsorg

Covid-19-pandemin har inneburit att redan bristande tillgänglighet har försämrats inom vissa områden, både inom vård och omsorg. IVO har inlett dialogsamtal med regionerna med anledning av den uppskjutna vård som covid-19-pandemin har fört med sig. Vi har också beslutat att inleda en nationell tillsyn av cancersjukvården.

Långa väntetider till att få omsorgsinsatser försämrar en persons livskvalitet. IVO har tidigare rapporterat om att allt fler får vänta på sina socialtjänstinsatser. I spåren av pandemin har denna negativa utveckling förstärkts. Under 2020 rapporterade kommunerna drygt 9 000 fler ej verkställda beslut till IVO än 2019, vilket motsvarar en ökning på 69 procent. IVO har inlett en nationell tillsyn av samtliga kommuner med syfte att granska hur de tillgodoser behoven hos enskilda personer med socialtjänstinsatser under pågående pandemi.

Paket med förslag lämnat till regeringen för att stärka arbetet mot oseriösa aktörer

När oseriösa verksamheter felaktigt använder exempelvis assistansersättning eller det statliga tandvårds­stödet riskerar patienter och brukare att inte få sina behov tillgodosedda med en insats eller behandling som är säker och av god kvalitet. Under pandemin har IVO även fått in anmäl­ningar och upplysningar om oseriös hantering när det gäller olika typer av tester för covid-19.

Under 2020 har vi föreslagit ett paket av författningsförslag till regeringen för att öka effekten av IVO:s utredningar av bland an­nat personlig assistans. Förslagen gäller utökade sanktions-möjligheter, större tillgång till information genom undanröjande av sekretesshinder samt ökad samverkan mellan IVO och andra myndigheter.

Mycket är kvar att göra för att stärka barn som rättighetsbärare

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. IVO kan dock konstatera att det finns mycket kvar att göra för att socialtjänsten ska tillgodose barnets rättigheter fullt ut. Vi ser fortsatt stora brister i socialtjänstens handläggning av ärenden som rör barn och unga. Av de tillsyner IVO har genomfört av området under 2020 är andelen tillsynsbeslut med brister cirka 60 procent. Bristerna finns genom hela handläggningen, från att hantera orosanmälningar och utreda barn och ungas behov till att följa upp vården för de placerade barnen.

Tillsynen visar också att alla placerade barn inte är trygga i sitt boende. En enkät som IVO skickat ut till samtliga barn och unga på HVB, stödboenden och SiS ungdomshem visar att det finns stora brister på vissa av landets HVB-hem och SiS-institutioner, vilket är allvarligt. Flickor skattar sina upplevelser lägre än pojkar. Exempelvis svarar 34 procent av de flickor som är placerade på SiS att de aldrig eller sällan känner sig skyddade från kränkningar som mobbing, övergrepp, hot och våld. Motsvarande siffra för pojkar på SiS är 9 procent.

• Ta del av hela rapporten ”Vad har IVO sett 2020?”