IVO:s bidrag till omställningen i vården

Sammanfattning

IVO har haft regeringens uppdrag att föreslå hur myndigheten kan bidra till den pågående omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård. I denna rapport beskrivs förutsättningarna för detta och lämnas förslag på åtgärder för att stärka IVO:s bidrag till omställningen. Samråd har skett med företrädare för patienter och brukare, professioner, vårdgivare samt andra myndigheter.

IVO konstaterar att den påbörjade omställningen är komplex och omfattande. Den innefattar inte enbart förändringar i dagens primärvård. Hela hälso- och sjukvårdssystemet måste omfattas av förändringen. Förändringsarbetet kommer kunna medföra nya möjligheter men också nya risker ur ett patient- och brukarperspektiv. IVO:s ansvar för tillsyn och tillståndsgivning inom vården och omsorgen är mot den bakgrunden centralt. Oaktat förstärkningar av tillsynen är det IVO:s bedömning att de konsekvenser som omställningen medför är angelägna fördjupningsområden för IVO.

Följande utgångspunkter är viktiga för att utforma IVO:s bidrag till omställningen:

• Långsiktighet
  Omställningsarbetet kommer att ta tid och behöver bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt. I delbetänkandet Samordnad utveckling för god och nära vård (SOU 2017:53) beskrivs en tidshorisont fram till 2027. Det finns anledning att tro att arbetet kan behöva fortsätta även därefter. Ska IVO:s bidrag till omställningen bli effektfullt behöver därför även IVO:s utveckling ske i ett långsiktigt perspektiv.
• Nytänkande
  För att IVO ska kunna bidra i en omdanande omställning så krävs nytänkande kring arbetssätt och verktyg. Utvecklingen behöver utgå från den kunskap som finns om tillsynens möjligheter och begränsningar, samt hur effektiv tillsyn av och effektivt lärande i en vård i omställning kan utformas.
• Helhetsperspektiv
  IVO har goda möjligheter att skapa en överblick av kvalitet och säkerhet i vården, genom myndighetens tydliga mandat för att hantera data som behövs för tillsynen. En sådan överblick behövs, för att kunna identifiera risker och brister i exempelvis samordning runt patienten, tillgänglighet eller multidisciplinärt omhändertagande.

Ett mål med förstärkningen skulle vara att anlägga ett systemperspektiv i syfte att följa hela omställningen. Därför skulle IVO behöva kombinera arbete med att kvantifiera risker och brister (på lokal, regional och nationell nivå) och datadriven analys med att följa och analysera konsekvenserna för den enskilde personen.

Följande åtgärder har identifierats som angelägna för att förstärka IVO:s bidrag till omställningen:

• En förstärkning av myndighetens analysförmåga och -kompetens med fokus på bland annat stora datamängder och datadrivna analyser.
• En satsning på inledningsvis tre av myndighetens identifierade nationella riskområden (personer som behöver ett multidisciplinärt omhändertagande, barn med psykisk ohälsa och samsjukliga patienter).
• En förstärkning av myndighetens arbete med återkoppling, dialog och lärande i vården och omsorgen, bl.a. genom förstärkningar inom förbättringskunskap och kunskap om lärande organisationer.

Insatser av detta slag kommer att behöva genomföras även utan fortsatt regeringsuppdrag om bidrag till omställningen till god och nära vård. Utvecklingsarbetet kommer dock inte att nå tillräckligt långt om det helt ska genomföras inom befintliga ramar. Resurstillskott är därför nödvändigt för att säkerställa ett relevant bidrag till omställningen. IVO föreslår resurstillskott enligt nedan:

• Förstärkt analysverksamhet: utökning av förvaltningsanslaget 7 miljoner kronor 2020, 12 miljoner kronor fr.o.m. 2021.
• Utökning av tillsynsresurserna, inklusive resurser för dialog och lärande: utökning av förvaltningsanslaget 7 miljoner kronor 2020, 15 miljoner kronor fr.o.m. 2021.
• Köp av externt stöd för initiala utvecklingsinsatser: tillfällig utökning av förvaltningsanslaget 5 miljoner kronor 2020, 5 miljoner kronor 2021.